Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 23 - Åskrisk och åskskydd, av Dietrich Müller-Hillebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Attraktionsavståndet för en stor blixtström,
som utvecklar sig under de första
mikrosekunderna efter beröringen med markföremål, är
därför större än för en blixt med mindre ström.
Så är enligt Goldes beräkning
attraktionsavståndet för en 20 kA blixtström 45 m, för 60 kA
115 m. Blixtströmmar på 15—25 kA
förekommer relativt ofta, ca 25 % av alla
blixtströmmar över 5 kA faller inom detta område; ca
30 % är över 30 kA och ca 10 % över 60 kA.
Man kan beräkna attraktionsarealen Y för ett
hus ur ekvationen
Antal
[-Totalförstörda-]
{+Total-
för-
störda+}
Brand i
samband med
elledningar
Bostadshus ....... 827 172 477
Ekonomibyggnader 387 232 63
Övriga byggnader . . 128 61__74^
Blixtne&slaq vid
Nybyqqet, Jälla,
c/en 26/6 1959 kl. 18.04.
Y= 7i(h 1/2 H/h- 1-1/2 Hli+r„)2 (1)
där h är husets högsta punkt, H
attraktionsavståndet, h’ höjden av omgivningens ojämnheter
(A’ < h) och r0 radien motsvarande husets
area, beroende på husets höjd och
attraktionsavstånd (grafiskt bestämd).
Om hänsyn tas till blixtströmmarnas angivna
storleksfördelning är attraktionsarealen 0,00153
km- för ett mindre hus med 8 m höjd i en
omgivning med enstaka föremål av 2 m höjd.
Sannolikheten för att huset skall träffas av en
blixt i ett område med en täthet av en blixt per
kvadratkilometer och år är då 0,15 %. Sätts
en antenn med 5 m höjd på huset, så att dess
totala höjd blir 13 m, blir attraktionsarean
under samma förutsättningar 0,00230 km2 (fig. 1).
Träffsannolikheten blir därigenom 0,23 %, dvs.
1,54 gånger så stor som tidigare.
Enligt förutsättningarna är sannolikheten för
blixtar på 40 kA eller större ström ca 0,2. En
kraftig blixt skulle alltså träffa ett 8 m högt
hus med en sannolikhet av 0,2 x 0,15 % eller
3 per 10 000. Vid 13 m höjd är sannolikheten
4,6 per 10 000 för områden med 1,0 blixtar
per km2 och år. Dessa beräknade statistiska
siffror stämmer ungefär med gjorda
iakttagelser.
Som jämförelse kan nämnas statistiska siffror
från Ober-Österreich2, som är medelvärden för
10 år. Sannolikheten för blixtnedslag i
åskle-daranläggningar med taklinor utan höga
upp-fångare är 2,24 °/oo. För anläggningar med höga
uppfångare i samma område anges den till
3,6 »/oo.
Det finns omständigheter, som kan höja
risken för blixtnedslag. Som ett exempel nämns
höga träd eller ej jordade höga flaggstänger,
från vilka blixten kan ledas till hus med större
metallföremål, t.ex. vatten- och elledningar. Vid
nedslagspunkten i dåligt ledande mark,
speciellt i ett tunt jordskikt, som ligger över
granit, uppstår en potential, som kan nå tiotals
Tabell 1. Åskbränder i Sverige 1954—1958
Fig. 2.
Blixtnedslag i en björk
med överslag
till ett
bostadshus.
miljoner voit. Härigenom kan glidurladdningar
över långa avstånd nå bättre jordade föremål.
Ett exempel är blixtnedslaget i Jälla 4,7 km
från Uppsala den 26 juni 1959 (fig. 2). En
björk av 20 m höjd blev splittrad; en mer än
35 m lång fåra — synlig genom uppkastad
jord och uppslungade stenar — ledde till ett hus
och till elledningen. Två 1,5 mm2 trådar till
vägguttaget blev förstörda på ca 10 m längd
i köket. Sedan försvann spåret i en 4 mm2
ledning med ett överslag därifrån till vattenröret.
Det är inte ovanligt, att blixten slår ner mot
marken ett tiotal meter från ett hus och leds
till detta genom jordade metallföremål, t.ex.
vattenledningsrör och elledningar3.
Elektriska ledningar och telefonledningar
bidrar till höjning av åskrisken dels genom att
de möjliggör en sidurladdning från blixtbanan
i eller vid huset, vilket ofta inte beaktas, dels
genom att de leder överspänningar in i huset,
Fig. 3.
Klgdono-graf, hängande
i en ledning.
Totalt 1342
465
614
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
