Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 25 - Framhjulsdrivna bilars egenskaper, av Gunnar Ljungström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 6. Elastisk deformation av bilhjul vid
sirfo-krypning. De små pilarna anger schematiskt
sidlas-ten från varje gumminabb.
lar framåt kommer framhjulen genom
väggrep-pet att röra sig rätlinjigt, men bakhjulen
kommer efter en kort sträcka att närma sig och
ansluta sig till framhjulens spår, fig. 5. Ratten
har gått tillbaka till normalläge och stannar
där.
Om vi i stället hade rullat bilen åt andra
hållet så skulle efter en kort sträcka de styrbara
hjulen ha ställt sig nästan på tvären i
förhållande till bilen och manöverförmågan skulle ha
gått helt förlorad. Detta är orsaken till att
framhjulen måste väljas som styrhjul.
Vid körning på horisontal väg i kurva fordras
sidokrafter på både fram- och bakhjulen för
att bilen skall kunna avvika ifrån den
rätlinji-ga rörelsen och även för att hålla den kvar i
kurvan. Sidokraftens resultant går genom
tyngdpunkten. Den drar hela tiden bilen mot
kurvbanans centrum. Bilringar kan ge en
sidokraft först om de beskriver en rörelse i sidled
i förhållande till hjulens huvudplan. Ringen
måste "krypa" i sidled.
Sidkraft
kp
Fig. 7. Sidkraft som funktion av hjulbelastningen
för olika krypvinklar för ett 6 ■ 00 — 16 X 4 lagers
däck pä fälg 4 ■ 00 E, lufttryck 2,0 kp.
När ett bildäck glider i sidled deformeras
nabbarna på däcket, fig. 6. Yi kallar denna
sidrörelse "krypning". Detta ger även vid stora
kurvradier bl.a. återgångskrafter i ratten, vilka
hjälper föraren att hålla kursen rakt fram, att
återföra ratten till neutralläget efter
kurvtagning samt att känna väglaget
(återgångskrafterna upphör på is).
Dessa krafter i ratten åberopas ofta som
tecken på understyrning. Denna uppfattning kan
kanske psykologiskt accepteras, eftersom
krafterna påverkar föraren att räta ut kurvor och
att hålla rak kurs. Emellertid är definitionen
på understyrning en annan, som skall
behandlas senare. Avsevärda vridkrafter kan uppstå,
men dessa upphör om sidkrypningen blir så
stor, att även de gumminabbar, som ligger
framför kontaktytans mittpunkt, böjs åt sidan
lika mycket som de bakersta nabbarna. Detta
förhållande uppträder vid förlust av
väggrep-pet — slirning.
En ökad sidkrypning ger en i stort sett
proportionellt ökad sidlast. Vid stora vinklar
inträder som sagt så småningom slirning.
Sid-krafterna växer också mindre vid stora
vinklar (10°) än vid små (2°).
Sidkraftens beroende av belastningen kan
studeras först på ett normalt belastat hjul,
fig. 7. Diagrammet är uppgjort för ett däck,
som vid visst lufttryck normalt skall belastas
med ca 450 kp. Vi ser, att en större vertikal
last kommer att för en viss sidkrypning ge
ingen eller blott en litet större resulterande
sidlast. Vid exempelvis 5° krypvinkel erhålles
en sidlast av 210 kp. Om vi ökar vertikallasten
med t.ex. 20 % ökas sidlasten inte alls. Om vi
minskar vertikallasten med 20 % minskas
sidlasten blott med några få procent.
För en bil som med 72 km/h (20 m/s) kör
i en högerkurva med en radie av 100 m verkar
en sidkraft på hjulen från vägen, som kan
beräknas ur den vanliga formeln för
centrifugalkraften och som blir 735 kp om bilen väger
1 800 kg.
Om bilens tyngdpunkt ligger mitt emellan
fram- och bakaxeln, kommer lika stor kraft på
fram- och bakhjulen. Om tyngdpunkten ligger
på t.ex. 40 % av axelavståndet från framaxeln
räknat, kommer 60 % av sidkraften, dvs. 436
kp eller 218 kp per hjul att härröra från
framhjulen och blott 40 % från bakhjulen. Av fig. 7
ser vi, att krypningen för framhjulen, som ju är
50 9é hårdare belastade än bakhjulen, blir 5,4°
mot bakhjulens 3,3°. Ratten skall alltså ge
framhjulen ett styrutslag åt höger av 5,4—3,3 =
= 2,1 utöver de 1,5°, som behövs för samma
kurva vid lägsta fart. Om farten ökas, ökas
även sidkrafterna. Både fram- och bakhjulens
krypvinklar ökar, men framhjulens mest,
vilket leder till en uträtning av den kurva, som
bilen följer, om ratten hålles stilla.
En bil med dessa egenskaper är understyrd.
Måttet på understyrningsgraden kan för detta
fall sägas vara just 2,1°, fig. 8 upptill till höger.
Om tyngdpunkten ligger på ett avstånd av
t.ex. 40 % från bakaxeln räknat, blir bilen
Rörelseriktning
TEKNISK TIDSKRIFT ] 9é0 H. 23 297
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
