Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 26 - Legeringstillsatser för rostfritt stål, av Gunnar Lindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Legeringstillsatser för
rostfritt stål
Ingenjör Nils Gunnar Lindberg, Trollhättan
Krom är det legeringselement som främst
karakteriserar rostfria, syrafasta och
värmebeständiga stål. Då det dessutom är just
kromlegeringarna som uppvisar den största
typrikedomen kommer dessa legeringar att behandlas
utförligast och de övriga legeringselementen
beröras endast helt kort.
Tillverkning av rostfritt stål
Tillverkningen av rostfritt stål har under de
sista tio åren ökat i ett mycket snabbt tempo
och betydligt snabbare än den totala
ståltillverkningen. Detta är inte fallet bara i Sverige
utan även i hela den västliga världen. Den
Bearbetning av föredrag i Svenska Bergsmannaföreningen
den 23 oktober 1959.
669.14.018.8 : 669.15.26-194
svenska tillverkningen av rostfria göt (fig. 1)
har ökat från ca 51 000 t 1949 till ca 111 000 t
1958, vilket motsvarar i genomsnitt 9,5 % per
år. Den för närvarande mycket höga
tillverkningstakten gör att man för 1959 och 1960 kan
vänta sig en väsentligt större ökning.
Den relativa betydelsen av rostfritt stål för
svensk järnhantering framgår av att rostfria
göt utgör ca 4,5 % av den totala
götproduktionen. Motsvarande värden är för t.ex.
Västtyskland och USA ca 1,0 %, för Storbritannien
ca 0,8 %.
Skrotfallet vid stålverken vid tillverkningen
av rostfritt stål är förhållandevis stort, och
vanligen ca 40 % av götvikten. Härtill
kommer det skrotfall som uppstår vid verkstäder
och vid nedskrotning av försliten utrustning.
Det är således tydligt att en mycket stor del
av legeringsinnhållet i rostfria göt kommer
från skrotet.
Man behöver ca 270 kg kromlegering,
omräknad till 70 % kromhalt, för att genom
nylege-ring framställa ett ton rostfritt stål med
"genomsnittlig sammansättning". Enligt statistiken
har det under många år förbrukats ungefär
155—160 kg ferrokrom per ton göt, vilket
betyder att något över 40 % av all krom (samt
ungefär lika mycket nickel och molybden)
tillförs stålet genom skrotet och återstående
knappt 60 % genom kromlegeringar.
Fig. 1.
Tillverkning av rostfritt
stål i Sverige
1949—1958, göt
och stålgjutgods.
Kromlegeringstyper
De kromlegeringar som är av betydelse för
tillverkning av rostfritt stål är ferrokrom affiné,
ferrokrom carburé och kiselkrom. Ferrokrom
affiné kan vara antingen av den normala,
smältmetallurgiskt framställda typen, som i
Sverige numera tillverkas enligt
Perrin-proces-sen eller den "gamla" processen, eller också
kan den vara torrfärskad ferrokrom av
Sim-plex-typ vari då även innefattas ferrokrom som
framställts på liknande sätt.
Simplex ferrokrom har hittills inte kommit
till användning i Sverige eller Europa annat
än vid försök på grund av det mycket höga
priset, som är en följd av importen från USA.
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
