Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 27 - Nya metoder - Tillsats av zirkonium till magnesium, av SHl - Väte och syntesgas ur kolväten, av SHl - Kornförfining av centrifugalgjutna rostfria rör, av SHl - Framställning av duktilt rhenium, av E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det icke-hygroskopiska kaliumfluorozirkonatet. Den
i smältan bildade magnesiumfluoriden är varken
hygroskopisk eller korrosiv. Detta preparat har
använts under handelsnamnet Zirmel sedan 1947.
Användning av en metallisk tillsats i stället för en
saltblandning har emellertid betydande fördelar,
särskilt därför att tillsättningen blir lättare och enklare
samt utnyttjandet av legeringsmetallen effektivare.
Man har därför utarbetat en halvmetall som består
av ca 33 °/o Zr, ungefär lika mycket salter som en
på kloridbas framställd halvmetall och resten
magnesium. Det nya preparatet, som kallas Zirmax,
innehåller emellertid mindre hygroskopiska salter i
relativt få, stora inneslutningar och har därför ett
mer metalliskt utseende än tidigare halvmetaller.
Zirmax levereras i stänger som direkt kan sättas
till smältan; 1 kg av den motsvarar mer än 3 kg
Zirmel, varigenom mindre mängd siam bildas och
utbytet av metall blir högre. Halvmetallen kan
användas för alla typer av magnesiumlegeringar
(Me-tallurgia okt. 1959 s. 159). SHl
Väte och syntesgas ur kolväten
Enligt en ny rysk metod framställs samtidigt
teknisk vätgas, syntesgas och en
kväve-koldioxidblandning av kolväten med järn som syreöverförare. I en
halvstor anläggning cirkulerar järnet kontinuerligt
i en sluten krets genom tre reaktionskärl, placerade
över varandra. I det översta upphettas den
oxiderade katalysatorn genom förbränning av koks, i
mellankärlet pyrolyseras och oxideras kolväten,
varvid katalysatorn reduceras, och i det understa
oxideras katalysatorn med vattenånga.
Råmaterialen är alltså kolväten, vatten och luft.
Från det understa kärlet erhålls vätgas, i det
mellersta syntesgas (väte och koloxid) och i det översta
koldioxid och kväve. I stället för vanlig syntesgas
kan man tillverka en gas med hög halt av olefiner,
lämplig för oxosynteser (Tekn. T. 1955 s. 137; 1957
s. 870). Enligt uppgift blir de erhållna gaserna
avsevärt billigare än enligt hittills tillämpade,
industriella processer (I M Artjuchov i Izvestija
Vysshich Ucebnych Zavedenij, Chimija i
Chimices-kaja Technologija okt. 1959 s. 784—789; ref.
Scien-tific Information Report 29 jan. 1960 s. 11). SHl
Kornförfining av centrifugalgjutna rostfria rör
Några år har man tillverkat rör av austenitiska
rostfria stål genom centrifugalgjutning i metallform.
Rören har visat sig tillfredsställande vid förhöjd
temperatur och i korroderande omgivning, men de
har nackdelen att materialet i dem blir
grovkristalli-niskt. Härigenom kan de inte provas med ultraljud,
och materialets mekaniska egenskaper är något
sämre än bearbetat ståls med samma sammansättning.
Man har emellertid nu funnit att den
grovkristalli-niska strukturen kan omvandlas till finkristallinisk,
om rören expanderas i kallt tillstånd och sedan
värmebehandlas. Vid expansionen skall
ytterdiametern ökas med minst 20 fl/o och innerdiametern med
högst 40 "/o i ett steg. Om rördiametern och
godstjockleken inte tillåter detta, expanderas röret i två
steg med mellanglödgning.
För expanderingen har man utarbetat en speciell
metod som kallats hydrosmidning ("hydroforging").
Härvid pluggar man igen rörändarna och anbringar
hydrauliskt tryck på 1 400—3 500 b, beroende på
rörets godstjocklek och diameter. Röret har
placerats i en stadig metallform som begränsar dess
utvidgning till önskat värde och sörjer för att
diametern blir densamma längs hela rörlängden.
Tabell 1. Medelvärden på stålens mekaniska egenskaper
Brottgräns
0,2-gräns
Förlängning
[-Ytkontrak-tion-]
{+Ytkontrak-
tion+}
före efter före efter före efter före efter
kp/mm2 kp/mm2 kp/mm2 kp/mm2 Vo «/o °/o •/„
Stål 304 48 58 21,5 25 63 66 74 73,5
Stål 306 48 56 23 26,5 52 57 66 68
Genom rekristallisering vid 1 065—1 120°C
avlägsnas den av kallbearbetningen orsakade hårdheten.
Vidare löses karbider.
Hydrosmidning har tillämpats på rör av stål typ
304 och typ 316. Det förra är ett 18-8-stål, det
senare ett 16-10-stål med 2,5 "/o Mo (tabell 1). Båda
stålen har visat sig tåla enstegsexpansion till ca
40 % ökning av innerdiametern utan att spricka.
Genom tillämpning av hydrosmidning kan man
tillverka rör av austenitiska rostfria stål med lika goda
egenskaper som hos rör av bearbetat stål med
samma sammansättning utan att gå över göt som formas
till rör t.ex. genom strängpressning. Man kan gjuta
rören direkt och behöver sedan bara expandera,
glödga och svarva dem.
En annan fördel är att man genom utnyttjning av
hydrosmidning kan tillverka sömlösa rör av stål
med en halt av ferrit inom vida gränser. På grund
av att dessa stål har högre hållfasthet än de reni
austenitiska föredrar många dem till rör som skall
användas vid relativt låg temperatur, men de
ferrit-haltiga stålen kan inte varmbearbetas t.ex. genom
strängpressning (M L Samuels i Metal Progress
febr. 1960 s. 69—74). SHl
Framställning av duktilt rhenium
Vid röstning av molybdenglanskoncentrat till
mo-lybdentrioxid går i malmen närvarande rhenium
med rostgasen (Tekn. T. 1959 s. 972). Denna befrias
först från damm i en cyklon och tvättas sedan med
vatten i en skrubber (fig. 1). Vattnet går till en
för-tjockare, och det som rinner över kant filtreras och
Rostgas
Fig. 1. Schema över
tillverkning av
rhe-niumstavar.
Sintring
vid2765°C
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 26 720
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
