Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 28 - Temperaturmätning i ugnar, av Erik E Sjöstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 3. Metalliska skyddsrör
Högsta
temperatur
°C
Används för
Bör ej användas
för
Mjukt stål 800 Luft
Armco-järn 550 Bly, zink
Gjutjärn 500 Alkali, tenn
Emaljerat järn 600 Rökgaser, även
svavelhaltiga
Aluminerat järn 1 100 Luft
18-8-stål 1 100 Nickel, tenn, bly,
salpeter,
barium-klorid
Kromstål 1 200 Oxiderande och
reducerande
atmosfär, svavelgaser
Kromnickel 1 200 Luft-härdbad
Stål med 1—20 "/o 1 200 Saltbad, bly, som
Cr, 50—75 °/o Ni 18-8-stål
och stål med 24 "/o
Cr, 19 ®/o Ni
Cr-Al-stål med 1 000—1 300 Oxiderande och
24 »/o Cr reducerande gaser,
svavel- och
N02-haltiga gaser
Sicromal 12 1 000—1 200 Oxiderande och
reducerande gaser,
även svavelhaltiga
Aluminium,
antimon, zink, tenn
över 600°C.
Svavelhaltiga gaser
Reducerande och
svavelhaltiga gaser
Reducerande och
svavelhaltiga gaser
Tål ej stor
mekanisk belastning
Känslig för stötar
och slag
Tabell Keramiska skyddsrör
Högsta
temperatur
o C
Glas 500 Angriper termoelementen och är elek-
triskt ledande; angrips av alkali,
järnoxider och koksaska
Kvarts 1 100 Tål hastiga temperaturväxlingar; blir
spröd och porös vid lång glödgning
över 1 000°C; böjer sig vid hög
temperatur
Hårdporslin 1 200 Gastätt till 1 400°C; tål ej temperatur-
växlingar; angrips av alkali- och
metalloxider
Marquardt 1 400—1 600 Endast de glaserade rören är gastäta.
Tål ej snabba temperaturväxlingar.
Angrips av alkali- och metalloxider
Pytagoras och 1 600 Gastät till 1 580°C; tål smält glas och
Sillimanit koksaska samt temperaturförändring-
ar
Silit-SiC 1 200 Tål mycket hastiga temperaturväxling-
ar; kan användas blott i sura smältor;
spaltas vid 1 200°C i kolhaltiga
Si-ångor; spröd
Sinterkorund 1 700 Tål hastiga temperaturväxlingar; gas-
Alundum tät till 1 720°C; angrips vid hög tem-
peratur av smälta slagger, metalloxider
och alkalier
Chamotte 1 400—1 700 Porösa rör; bör uppvärmas och avky-
forosa ror; nor uppvarinas ocn avK}
las långsamt; används i glassmältugna
Vid kompensationsledningens inkoppling
måste man givetvis se till alt element- och
kompensationstrådar med samma termoelektriska
egenskaper förenas. Vid felaktig koppling blir
utslaget på instrumentet för en viss
temperatur mindre än vid rätt koppling. Man
kontrollerar därför lättast
kompensationsledningarnas inkoppling genom att på försök växla
anslutningarna till elementtrådarna.
Man måste naturligtvis använda rätt
kompensationsledning till ett givet termoelement. Vill
man göra en kontroll i ett tveksamt fall,
tillverkar man ett termoelement av
kompensationsledningens trådar. Detta element och det
termoelement, för vilket man ämnar använda
kompensationsledningen, ansluts över en
tvåvägsomkopplare till ett mätinstrument.
De varma lödställena placeras tillsammans
i en ugn och upphettas långsamt till ca 100° C.
Under upphettningen ansluts de båda
elementen växelvis till mätinstrumentet. Om de
avlästa värdena bildar en jämnt stigande serie,
är kompensationsledningen den rätta.
Strålningspyrometrar
Det finns en bestämd relation mellan
intensiteten av det ljus, som sänds ut från en kropp,
och dennas temperatur. Vill man utnyttja
strålningen för mätning av temperaturen, måste
man se till att lämpliga betingelser råder. Täta
flammor ger t.ex. för hög avläst temperatur,
och rök ger för låg genom att den absorberar
strålning. Måste man mäta strålningen genom
glas, skall man korrigera för dettas
absorption. Förlusten i ljusintensitet vid passage
genom en viss glassort motsvarar t.ex. ca 3,5°C
vid 600° C och 10 °C vid 1 200°C.
Om de optiska instrumenten används på rätt
sätt, ger de noggranna resultat, och de är de
enda användbara över 1 700—1 800° C. Tyvärr
måste de flesta hanteras manuellt, och de är
inte registrerande.
Vid temperaturmätningar utnyttjas strålning
inom våglängdsområdet 0,1—10 ji, dvs. från
ultraviolett till infrarött. Strålningen
fortplantas rätlinjigt, reflekteras och bryts som ljus;
den mängd strålningsenergi som träffar en
enhetsyta är omvänt proportionell mot kvadraten
på avståndet till strålkällan.
Strålningspyrometrar kalibreras vanligen för
mätning av absolut temperatur hos en svart
kropp, dvs. en kropp som vid alla
temperaturer absorberar all strålning som faller på
den. Den svarta kroppens absorption tas alltså
till norm. Andra ytor, som inte absorberar all
infallande strålning, reflekterar eller släpper
igenom en del av strålningen.
En svart kropp är en perfekt strålkälla. När
den är varm utstrålar den mer energi än
någon annan kropp med samma temperatur. En
godtycklig ytas förmåga att utstråla energi kan
därför uttryckas i delar av den svarta
kroppens, dvs. med en emissionsfaktor som är
förhållandet mellan den verkligen utstrålade
energin och den energi en svart kropp skulle
utstråla vid samma temperatur.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 26 737
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
