Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 28 - Temperaturmätning i ugnar, av Erik E Sjöstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ståt QosXC
fästes med itàlull
Fig. 8.
Dopp-pyrometer
för mätning
av stälbads
temperatur.
inflytande på jämvikterna för de normala
reaktionerna i stålbadet och i viss mån
avgörande för det färdiga stålets sammansättning.
Tappningstemperaturen inverkar i hög grad på
götens och stålgjutgodsets kvalitet. Den
bestämmer nämligen blåsornas läge i otätade stål
samt götytans struktur, segringar och "pipe"
hos tätade stål.
Innan doppyrometern fanns fick man i
allmänhet lita till ugnspersonalens
yrkesskicklighet. Smältaren iakttog hela tiden ugnens
inre. Han kunde då och då ta ut stålprov ur
Fig. 10. Mätning
av
valvtempera-turen mot
bottnen av ett slutet
rör.
ugnen med en skopa. Ett sådant provs
temperatur sjunker givetvis några tiotal grader,
varför mätning av den med en
delstrålningspyro-meter är vansklig.
Smältaren kunde också doppa en stav av
mjukt stål i stålbadet under långsam omröring.
När han sedan lyfte upp den kunde han av
den resterande stavens form och tiden för
doppningen sluta sig till den ungefärliga
badtemperaturen. En sådan mätmetod är dock
mera konst än vetenskap.
Numera används mest doppyrometern för
mätning av temperaturen hos stålbad. Härvid
skjuts pyrometerns spets genom ugnsluckan
och genom slaggen ner i det flytande stålet
och hålls kvar i detta tills den med
pyrometern förbundna skrivaren stannat på ett högsta
värde, som anger stålets temperatur. Därefter
tas pyrometern snabbt ut igen.
Ugnsvalvets temperatur
Mycket viktig är också mätning av
valvtemperaturen i martinugnar. Man vill kontinuerligt
veta innervalvets temperatur därför att även
de bästa silikategel tål temperaturer bara upp
till en viss gräns som tyvärr ligger lägre än
flammans högsta temperatur och inte heller
mycket över stålbadets högsta temperatur.
Ovan gränsen börjar silikateglet smälta,
droppar sakta ned och bildar stalaktiter.
Utom förlust av tegel medför bara 5—10 min
överhettning av valvet en uppruggning av dess
yta som gör att det reflekterar strålning
betydligt sämre än när dess yta är slät. Den
uppruggade ytan absorberar i stället mera
värme, vilket medför att risken för
överhettning växer.
Uppruggningen efter en kortvarig
överhettning kan bestå i flera dygn innan den jämnas
ut genom gaserosionen. Det är därför mycket
viktigt för valvets livslängd att överhettning
undviks. Detsamma gäller för basiska valv
fastän dessa kanske tål något högre temperatur
än silikavalv.
Kontinuerlig registrering av
valvtemperaturen med hjälp av strålningspyrometer (fig. 9
och 10) är därför nyttig som ett allmänt
hjälpmedel för åstadkommande av bästa möjliga
ugnsgång.
Gasens temperatur
Kroppars förmåga att utstråla värme orsakar
svårigheter vid mätning av temperaturen hos
gasen i en ugn vars väggar har lägre
temperatur än gasen. Termometern tar emot värme
från denna genom konvektiv värmeöverföring,
som emellertid är mindre intensiv än
strålningen. Då termometern har högre temperatur
än ugnsväggarna, strålar den alltså ut mer
värme än den tar emot från dessa, och den
visar därför för låg temperatur hos gasen. För
att få riktiga värden kan man använda
sug-pyrometer (Tekn. T. 1956 s. 779; 1957 s. 531).
Med en sådan sugs den varma gasen ut ur
ugnen och får passera termoelementets varma
lödställe.
Tota t strö Ini nas• \. ,. ... .
pyrometer Luf"M
Fig. 9. Mätning av
valvtemperaturen från en sidvägg.
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
