Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 28 - Nybyggen - Rörledning för flytande svavel, av Wll - Avancerad gaskyld kärnreaktor, av SHl - Flygplastbyggnad på Grönland, av BS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rörledningen tillverkades i sektioner på 600 m,
skarvades successivt genom svetsning och halades
ut i Golfen. Den 10,4 km långa rörledningen, som
totalt vägde nära 1400 t, var emellertid för tung
för att halas ut direkt på bottnen och medgav icke
några större böjningar, varför man måste
komplettera den med en särskild lyftledning — ett svetsat
stålrör med 426 mm ytterdiameter och 3,33 mm
godstjocklek (upptill på fig. 1). Detta flytrör
bandades fast vid de andra rören och fick bära upp
dessa vid utläggningen, fig. 2. Då hela utläggningen
var klar lossades banden, så att flytröret kunde
bärgas (D Payne i Engineering 27 maj 1960 s. 728).
Wll
Flygplatsbyggnad pä Grönland
I november 1954 mellanlandade det första
SAS-pla-net på polarrutten Köpenhamn—Los Angeles i
Sönd-re Strömfjord på Grönland. Då fanns där en 500 m2
byggnad som tjänstgjorde som stationshall och
nödhotell. Under de följande åren utvidgades
byggnaden till 1 500 m2 men var fortfarande för liten och
primitiv. I augusti 1958 började man uppföra en ny
byggnad om sammanlagt 3 500 nr.
Grundläggningen innebar speciella problem. Under
ett ca 2 m tjockt lager som fryser och tinar upp
varje år fanns ett ca 100 m tjockt lager med
ständig frost. Man beslöt att grundlägga byggnaden på
betongpålar som skulle nedföras 4 m i detta lager.
Matjorden borttogs och ersattes med 0,5 m
sandlager. Med ånga upptinades marken punktvis där
pålarna skulle stå, varefter de slogs ned. Asfalt-
Avancerad gaskyld kärnreaktor
I USA skall man göra ett försök att kombinera den
vätskekylda kärnreaktorns höga effekttäthet med
den gaskyldas höga temperatur genom att bygga
HTGR (High Temperature Gas-cooled Reactor), en
prototyp för 40 MW eleffekt, som väntas bli färdig
1963. Reaktorhärden får en effekttäthet av 8 kW/1,
som är nära en tredjedel av kokarreaktorn BWR:s,
fyra gånger så stor som EGCR:s (Experimental
Gas-cooled Reactor) och 20 gånger så stor som Calder
Hall-reaktorernas.
Bränsleelementen skall innehålla höganrikat uran
som bränsle, torium som fertilt material och grafit
som moderator. Utom dem finns därför bara helium
som kylmedel i härden; denna omges av en
grafit-reflektor. Bränslet och det fertila materialet är i
form av karbider dispergerade i en grundmassa av
grafit, varvid förhållandet U:Th:C är ungefär 1:10:
700. För en stor reaktor väntar man att den största
delen av energin skall komma från uran-233, som
bildats ur torium.
Bränslestavarna blir antingen cylindriska eller
rörformiga med grafitkärna. Till kapsling ämnar man
använda grafit, men de första bränsleelementen får
troligen metallkapsling, varvid reaktorn måste köras
med lägre temperatur än den avsedda, som är 750°C
hos utgående gas, 350°C hos ingående och 1 260°C
högsta yttemperatur hos bränslet. Man vill nå 540°C
ångtemperatur och 100 b ångtryck.
Kylmediet, helium, skall arbeta under ca 20 b
tryck och cirkulera med 2 250 m3/min, drivet av
två seriekopplade kompressorer. För att hindra
läckning av helium skall man innesluta kompressor
och motor i en gemensam kåpa; axeln mellan dem
får en labyrinttätning, fylld med rent helium, för
hindrande av eventuell radioaktiv förorening av
motorn (Nuclear Engineering april 1960 s. 172—
173). SHI
papp lades runt pelarnas övre del för att de icke
skulle lyftas av tjälen. Därefter gjordes en
uppfyllnad på ca 2 m så att byggnaden kom i nivå med
tillfartsvägen. Senare avlägsnades 1 m av denna
fyllning för att återfrysningen inte skulle försenas,
varpå den åter påfördes. Återfrysningen
kontrollerades genom noggranna temperaturavläsningar på
olika djup.
För att värme från byggnaden inte skulle påverka
grundläggningen, lades bottenbjälklaget av betong
ett stycke över marken, och mellanrummet
lämnades öppet så att värmen ventilerades bort.
I tvåvåningsbyggnaden utfördes även nästa
bjälklag av betong uppburet av betongpelare. Översta
våningen och envåningslängorna uppfördes av trä.
Ytterväggarna består av monteringsfärdiga
träelement som efter monteringen bekläddes med
aluminiumplåt. På taket lades papp.
Uppvärmningen sker huvudsakligen med vanliga
radiatorer. Eftersom de 35 hotellrummen beräknas
komma att stå tomma under långa tider, har man
för dessa valt ett värmesystem där man genom
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
Fig. 2.
Rörledningens utläggning.
Fig. 1. Den
Kongelige
Grøn-landske Handels [-flygplatsbyggnad-]
{+flygplatsbygg-
nad+} i Söndre
Strömfjord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
