Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 29 - Kylfartyg, av Nils Lindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kylfartyg
Överingenjör Nils Lindberg, Göteborg
Kylfartygen ("reefer ships") har periodvis
utgjort en betydelsefull del av varvens
byggnadsprogram. Även om de varit mindre än andra
lastfartyg har i stället det erforderliga antalet
arbetstimmar varit proportionsvis större på
grund av fartygens speciella utrustning.
Skrov ocli huvudmotorer för dessa fartyg har
genomgått sanuna utveckling som hos andra
lastfartyg. I dag är skroven sålunda
helsvetsade, sektionsbyggda och har långskeppsspant i
botten och däck. Huvudmaskineriet utgöres i
Skandinavien av en överladdad dieselmotor.
Storleken av fartygen anges i allmänhet med
lastkapaciteten av kyllastrummen uttryckt i
kubikfot. De gängse fartygstyperna har
ungefär följande storlek:
Volym
103 ft3
30—44 850—1 250
100—180 2 800—5 100
220—250 6 200—7 100
350—500 9 900—14 200
Den största lastkapaciteten 500 000 ft3
återfinns hos specialfartyg av linjetyp med stor
passagerareinredning som huvudsakligen
trafikerar Sydamerika och Australien
medförande frukt och kött till England.
De laster som förekommer är huvudsakligen
kött, mejeriprodukter, frukt av olika
ömtålighetsgrad, frusen eller djupfrusen fisk, valkött
samt torrmjölk.
Arrangemanget av kyllastrummen och deras
storlek blir mycket olika, om det gäller
transport av endast ett slag av varor, kanske mellan
vissa speciella hamnar, om det gäller fulla
laster av olika slag eller om det gäller olika
typer av dellaster på samma resa.
Generellt kan sägas, att fartyget måste
konstrueras för den ömtåligaste last som kan
komma i fråga, t.ex. bananer. Därefter kan man
överväga huruvida en ytterligare uppdelning
av rummen kan vara erforderlig för andra
laster.
De olika graderna av nedkylning brukar va-
Bearbetning av föredrag i Föreningen för
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik den 18 november 1959.
629.123.44
ra: enbart ventilation med ytterluften, kylning
ned till —1°C ("chili"), kylning till
temperatur mellan —1° och — 20°C ("freeze") och
kylning under —20°C ("deepfreeze").
Lasten kan även transporteras i behållare,
försedda med eget kylmaskineri, och med
elström antingen från egen kraftalstrare eller
från fartygets nät. Sådan transport med
behållare synes av allt att döma komma att
brukas allt mer i framtiden.
Fartygstyper
Utvecklingen av kylfartygen vid Eriksbergs
Mek. Verkstads AB torde vara relativt
representativ för vad som hänt på detta område.
Det första kyllastfartyget levererades 1933 för
transport i huvudsak av fruset kött. Sedan dess
har Eriksberg levererat 20 kylfartyg på
sammanlagt ca 4 000 000 ft3 (113 000 m3).
Storlekarna har varierat från ca 100 000 ft3 till ca
250 000 ft3 med varierande antal kyllastrum.
Dessutom har 60 vanliga lastfartyg försetts med
kyllastrum av varierande storlekar med en
sammanlagd volym av ca 2 000 000 ft3 (56 300
m3). I slutet av 1959 fanns fem kyllastfartyg i
beställning, de största på ca 350 000 ft3,
tabell 1.
För bananfartygen, M/S "Mosfruit" och de
tre sista i tabellen, har bredden ökat i
förhållande till djupgåendet från 2,07 till 2,25 för
att göra rörelserna angenämare till sjöss.
Fartygen går aldrig på fullt djupgående.
Vid projektering av ett kylfartyg eftersträvar
man stor volym utan att längden ökas. Man
går därför upp i höjden så mycket man vågar
med hänsyn till stabiliteten. Vid full kyllast
och fulla bunkrar är en metacenterhöjd av ca
0,90 m önskvärd. Detta brukar emellertid
innebära att metacenterhöjden vid tomma
bunkrar blir negativ (ca 0,30 m). Ett kyllastfartyg
på 240 000 ft3 måste föra en bunker- eller
ballastkvantitet av minst 600 t för att få en
positiv metacenterhöjd av ca 0,30 m. Med fyllda
bottentankar brukar detta minimikrav vara
uppfyllt. Dessutom finns i vanliga fall
ving-tankar akterut med en sammanlagd volym som
kan vara dubbelt så stor som bottentankernas.
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
