Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 29 - Aktuella skruv- och gängproblem. Förbrukarens synpunkter, av Jan Ollner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betet i denna kommitté leds av Sverige, som
tillsätter ordförande och tillhandahåller
sekretariatet. Som ordförande fungerade fram till
1958 Hilding Törnebohm.
Målet för arbetet har varit att uppnå enighet
om en världsgänga. Det såg ett tag ut som om
man var på god väg att uppnå detta mål (Tekn.
T. 1949 s. 397, 641; 1950 s. 997). En preliminär
överenskommelse att man i diameterområdet
0—5 mm enbart skulle använda metriska
gängor hade nämligen träffats. När man skulle gå
vidare i det högre diameterområdet, uppstod
emellertid så stora prestigemotsättningar
mellan millimeterblocket och tumblocket, att ingen
samlande lösning kunde uppnås. Resultatet av
de två ISO-sammanträdena i Lissabon 1957 och
Harrogate 1958 blev, att det metriska
gängsystemet och UN-gängsystemet skall redovisas
i de kommande ISO-rekommendationerna sida
vid sida på likaberättigad bas över hela det
aktuella storleksområdet.
De bägge systemen har samma gängprofil,
nämligen den s.k. ISO-profilen (fig. 1), men
helt olika serier av diameter- och
stigningsvärden, tabell 1. Men det är inte bara själva
gängdimensionerna som skiljer systemen åt.
Man har också olika nyckelvidder, längder
m.m. för millimetergängade och tumgängade
skruvar, fig. 2, 3 och 4.
Företagens dilemma
Konsekvenserna av nämnda ISO-beslut har
blivit att de svenska företag som hittills haft
Whitworth-gängor ställs inför tre alternativa
möjligheter, nämligen att bibehålla
Whitworth-gängorna, att ersätta Whitworth-gängorna med
UN-gängor eller att ersätta
Whitworth-gängor-na med metriska gängor.
Framtida möjligheter att anskaffa
skruvelement på bästa och billigaste sätt talar för att
Whitworth-gängan under alla förhållanden
måste frångås, eftersom den varken erkänns
som internationell standard eller svensk
standard på samma sätt som M- och UNC-serierna.
Att välja mellan den andra och tredje
möjligheten är svårare. De internationella
förhandlingarna torde ha visat, att den metriska
grov-gängan och UNC-gängan ur teknisk synpunkt
är helt likvärda. För valet av UNC talar den
tekniska utbytbarheten med
Whitworth-gängan, vilket i praktiken betyder att en UNC-skruv
kan gängas i en Whitworth-mutter och tvärtom
för de flesta storlekar.
Å andra sidan användes i Sverige det metriska
måttsystemet, och man kan fråga sig om man
inte resolut borde övergå till metriska gängor,
när man i alla fall måste göra en ändring. På
grund av att teknisk utbytbarhet ju inte råder
mellan skruvar med metriska och
Whitworth-gängor, blir dock en sådan övergång betydligt
kostsammare i dagens läge än övergången från
Whitworth-gänga till UNC-gänga. Men den
kanske trots detta skulle löna sig i det långa loppet.
För att bedöma detta, måste man studera
marknadsförhållandena världen över. För de flesta
t
Ny eke I vidd -
J
Qänqlänqd
[-Gänq-diameler-]
{+Gänq-
diameler+}
Skruvlänqd
huvudhöjd
Fig. 2. För utbytbarheten vitala dimensioner för
skruvar.
exporterande företag måste givetvis den
sannolika framtida utvecklingstendensen på skilda
marknader vara en påverkande faktor. Det
gäller att avgöra sannolikheten för att det ena
eller det andra av de båda gängsystemen inom
överskådlig framtid blir det förhärskande.
Gängsystemens utbredning
I dag är det metriska gängsystemet
förhärskande i sexstatsgruppen, med undantag för
Holland, samt inom östblocket. På väg mot
metriska gängor är Indien och vissa andra
utvecklingsländer. En blandning av bägge systemen
finns exempelvis i de skandinaviska länderna,
Holland med flera europeiska länder.
Tumsystemet slutligen återfinnes i USA,
Storbritannien, de flesta imperieländerna, Japan med
flera länder.
Valet för ett företag, som enbart skall
exportera till sexstaterna eller östblocket, erbjuder
således inga problem. Skall man emellertid
samtidigt sälja till de skandinaviska länderna,
till övriga sjustater eller till utomeuropeiska
länder, kommer man i ett svårare läge.
Företaget riskerar nämligen att få kundkrav på
både metriska och UN-gängade skruvelement för
sina produkter. Av underhålls- och
reservdelshänsyn ägnar kunderna numera allt större
uppmärksamhet åt skruvfrågan, vilket betyder
Ml 6
13 , li(’7)*>
22 (24)’)
Fig. 3. Skillnad i gängdiameter oeh nominella nyckelvidder mellan
bloch UN-skruvar enligt föreliggande ISO-rekommendationer och -förslag;
asterisk betecknar stor nyckelvidd.
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
