Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 29 - Aktuella skruv- och gängproblem. Förbrukarens synpunkter, av Jan Ollner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4. Skillnad i nominella skruvlängder mellan
M- och UN-skruvar inom området 10—30 mm.
att även tillverkarna måste studera hithörande
problem. Symtomatiskt är exempelvis att det
franska företaget Sud Aviation redan från
början försåg Caravelle-planet med UN-gängade
skruvelement. Företaget satsade nämligen på en
export till den amerikanska marknaden av
detta plan. Enligt uppgifter har nu också ett
samarbetsavtal mellan Sud Aviation och
Douglas-fabrikerna möjliggjort en sådan export. Valet
av gängade element torde ha underlättat denna
transaktion.
Ser man på utbredningen av de båda
gängsystemen, kan man konstatera, att den är av
ungefär lika stor omfattning, och någon
tendens som pekar på att exempelvis tumgängan
skall försvinna till förmån för den metriska
gängan finns ej. Man kan visserligen notera,
att öststaternas och de underutvecklade
ländernas produktion är på uppåtgående, men
man får för den skull inte glömma bort, att det
anglosaxiska blocket fortfarande svarar för ca
50 % av industriproduktionen i världen.
Av de nya länderna har Indien beslutat att
övergå till det metriska måttsystemet och även
att så småningom gå över till metriska gängor.
Man måste dock ha klart för sig att det
faktum, att ett land har antagit ett metriskt
måttsystem, i och för sig inte betyder att landet
i fråga inte längre kan använda
konstruktionselement baserade på jämna tummått i sin
industriproduktion. All industriell verksamhet,
exempelvis i de skandinaviska länderna, är ju
sedan länge baserad på metersystemet. Icke
desto mindre använder vi skruvelement med
tummått, utan att detta förorsakar oss besvär.
Ett annat exempel, som ju gäller de flesta
länder, är att cykeldäck och bildäck
nominellt mäts i tummått. Å andra sidan
användes i USA kullagerdimensioner baserade på
runda millimetervärden. Exemplen kan
mångfaldigas.
När man spekulerar i att det metriska
måttsystemet i en framtid kan bli förhärskande i
hela världen, måste man samtidigt inse, att
övergångskostnaderna för de länder som
tidigare tillämpat tumsystemet blir oerhörda. Av
denna anledning kommer man med säkerhet i
det längsta att undvika att ändra på de en-
skilda konstruktionselementen, trots att dessas
mått inte direkt kan uttryckas i "jämna och
runda" mått enligt metersystemet.
Om ingenting göres för att på gängfronten
rikta in utvecklingen mot ett bestämt mål,
riskerar vi alltså att för lång tid framåt få dras
med millimetergängade skruvar sida vid sida
med tumgängade skruvar. Detta skulle ur den
svenska industrins synpunkt vara olyckligt.
Fortsatt internationellt
standardiseringsarbete t
I detta läge vore det befogat att på nytt ta
upp det internationella standardiseringsarbetet
och försöka åstadkomma en lösning, som kan
accepteras tekniskt, och som inte minst
tillgodoser alla berörda parters
prestigesynpunkter. Man borde sikta på en lösning som på
grundval av de existerande systemen kunde
länka in utvecklingen i vissa banor. Hur är
då utgångsläget inför ett återupptagande av det
internationella standardiseringsarbetet?
Rent allmänt kan konstateras, att de
metriska länderna i Västeuropa kom igång ganska
sent med de gemensamma
standardiseringssträvandena. Med tanke på Europamarknaden
driver man emellertid nu standardiseringsarbetet
desto hårdare, och man strävar efter en
kontinental standard på olika områden, kanske
främst för mekaniska konstruktionselement.
Man har dessutom i vissa frågor uppnått
tekniskt samförstånd över järnridån.
Amerikanarna var å andra sidan flera
årtionden före med sina kontinentala strävanden på
standardiseringsområdet och har sedan länge
fullgoda standard för mekaniska
konstruktionselement i praktiskt bruk. De kan därför inte
förstå, varför inte andra länder också skulle
kunna acceptera deras standard, speciellt i de
fall där de metriska länderna ännu inte har
kunnat ena sig.
Samtidigt måste konstateras, att tumsystemet,
när det gäller kompromisslösningar, ger liten
flexibilitet så länge delarna av en tum
uttryckes i allmänna bråk. Man kan inte
kompromissa på samma smidiga sätt som när det
gäller mått i millimeter. De metriska länderna får
därför ofta känslan av att de i det
internationella standardiseringsarbetet är de enda som
får ge efter, om det skall bli något konkret
standardiseringsresultat. De ger efter
synnerligen ogärna, allra helst som de anser,
att metersystemet är överlägset tumsystemet.
Man kan rent av säga att metertänkandet
för en del av länderna i Europa blivit en
religion.
Hos bägge blocken har således visat sig en
tendens att endast godkänna lösningar i rena
millimeter- eller tumtal. Samtidigt är sådana
lösningar som presenteras av den ena sidan
oantagbara för motsidan av prestigeskäl. Mitt
emellan blocken står ett antal länder, vilka
arbetar för kompromisslösningar. Till dessa
länder hör exempelvis de skandinaviska länderna,
Holland, Indien, i vissa fall Storbritannien m.fl.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 26 755
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
