Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 29 - Aktuella skruv- och gängproblem. Förbrukarens synpunkter, av Jan Ollner - Aktuella skruv- och gängproblem. Tillverkarens synpunkter, av Carl-Gustav Dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Praktisk lösning
I gängfrågan måste prestigeskäl tillgodoses och
bägge parter vara beredda till ömsesidiga
eftergifter, om en internationell lösning skall
kunna åstadkommas. En tänkbar utväg, som inte
fordrar någon omedelbar omställning hos de
berörda parterna, men som ger vägledning åt
de länder som i dagens läge är tveksamma över
det framtida valet, vore en preferensgradering
mellan de två systemen, så att
millimetergäng-orna ges företräde i området 0—5 mm, under
det att UN-gängorna får preferens i området
16—39 mm. Samtidigt lämnas tills vidare det
mest frekventa området 6—16 mm utan
prefe-rensklassning; tabell 2.
Förslaget tar hänsyn till det faktum att man
på ett tidigt stadium i de internationella
förhandlingarna hade överenskommit om enbart
millimetergängor i storleksområdet 0—5 mm,
samt att USA och Storbritannien tillämpar
olika gängor inom detta område. Samtidigt ger
det en möjlighet för alla länder som nu
använder Whitworth-systemet i det övre området
att göra den relativt billiga övergången till
UN-gängor. Tekniskt sett är lösningen även
acceptabel, allra helst som ju företag i Sverige och
flera andra länder har praktisk erfarenhet av
samtidig användning av millimetergängor för
små dimensioner och tumgängor för större
dimensioner i sina produkter.
Förslaget tillfredsställer givetvis icke
renhets-ivrarna inom något block men borde kunna
ligga till grund för konstruktiva diskussioner
i det internationella standardiseringsarbetet.
Om ingen samlande lösning uppnås, kommer
man under överskådlig tid framåt att få räkna
med parallell användning av två helt
likvärdiga serier av gängade element, två serier som
sinsemellan icke är utbytbara, och som bl.a.
har olika gängdimensioner, nyckelvidder,
längdmått, toleranser och
hållfasthetsbestämmelser. Exportindustrin riskerar då att i
ständigt ökande omfattning tvingas utföra varje
produkt i två versioner, den ena anpassad för
millimetermarknader och den andra för
tummarknader —- med förlov sagt ett föga
lockande framtidsperspektiv.
Tabell 2. Föreslagen internationell
preferensgradering av gängor för kommersiellt
lagerhållen skruv inom olika diameterområden. Be
med fet stil markerade skall anses ha prioritet
Diameter Diameter
mm1) tum2)
0—1,2
1,4—5 Nr 0—123)
6—16 1/4"— 5/8"
18-39 3/4"—1 1/2"
*) Diameterserier och stigningar se ISO rekommendation 68
samt av ISO föreslagen rekommendation 297 och 298.
Diameterserier och stigningar se av ISO föreslagen
rekommendation 362.
8) Unifiedgängorna inom diameterområdet 0,06"—0,216"
betecknas med nummer 0—12.
Tillverkarens
synpunkter
Ingenjör Carl-Gustav Dock, Hallstahammar
En statistik över totalt 376 milj. skruvar och
muttrar, uppställd av en svensk
skruvtillverkare 1 september 1955—1 mars 1956, visade att
man i diameterområdet 0—5,5 mm omsatte
78 % element med metriska gängor och 22 %
med tumgängor. I området 6—16 mm var
fördelningen 20:80 och för muttrar och skruvar
med 16—36 mm diameter 4:96. Till metriska
gängor räknades då såväl grov- som fingängor
och med tumgängor avsågs W-, BSF-, UNC- och
UNF-gängor.
Det synes utan vidare klart att metriska
gängor bör föredragas inom området 0—5 mm.
Likaså torde siffrorna för området 16—36 mm
styrka förslaget, att man där skall preferera
tumgängor. Fördelningen inom området 6—16
mm ger ej en rättvisande bild av läget i stort
och då denna del i föreliggande fall svarar för
80 % av totala omsättningen, kan siffrorna för
omsättningshastighet i lager och
tillverkningsseriernas storlek antas vara så höga, att en
dubblerad produktion kan bli ekonomisk ur
tillverkningssynvinkel.
Då en enda gängdimension kan ge upphov till
ca 2 000 nya lagerdimensioner beroende på den
mångfald av skruv- och muttertyper,
hållfasthetsklasser m.m. som detaljerna kan
förekomma i, inses lätt vilka rationaliseringsvinster
både tillverkare och förbrukare kan göra
genom en förenkling av gängproblemet. Siffran
2 000 kan tyckas hög, men det kan nämnas, att
1957 lagerförde den nämnde svenske
skruvtillverkaren 543 dimensioner med gänga W 3/8"
och 266 dimensioner med gänga M 10.
Vilka konsekvenser förbistringen inom
skruvstandardiseringen kan få belyses av följande
exempel. En skruvtillverkare, vars fabriker är
belägna i Saar, fick genom detta områdes
införlivande med Västtyskland en helt ny
avsättningsmarknad. Han kunde emellertid ej
tillgodogöra sig denna ökning av marknaden genom
större tillverkningsserier, eftersom fransk och
tysk standard på skruvområdet var olika.
Företagsledaren påstod, att enda effekten av den
större marknaden blev en dubblering av
lagersortimentet.
Fortfarande råder dessa skiljaktigheter inom
länderna på kontinenten och även om en
enhetlig europeisk skruvstandard kan komma att
förverkligas snabbare genom
integrationssträvandena, torde det ta avsevärd tid innan den
fått full effekt hos förbrukarna.
Signifikativt för den osäkerhet i gängfrågan
som råder på kontinenten är att Nato-länderna
ännu ej har beslutat använda ett och samma
gängsystem för sin militära utrustning, trots
att Unifiedsystemet ytterst är ett resultat av de
erfarenheter som de allierade gjorde under
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
