Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 29 - Aktuella skruv- och gängproblem. Tillverkarens synpunkter, av Carl-Gustav Dock - Eldsläckning med avgaser från gasturbiner - Söndagstidningen i plastpåse - Elektroslaggsvetsning, av S Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra världskriget, när det gäller de praktiska
konsekvenserna av inskränkt utbytbarhet hos
maskinelementen.
I och med att gängorna storleksbetecknades
med referens till ett visst måttsystem,
snedvreds hela gängproblemet. Hade en neutral
nummerbeteckning använts, är det troligt, att
vi för länge sedan haft internationell
enhetlighet. Som bevis för detta påstående kan
nämnas, att man i England alltsedan 1907 har
använt en gänga (BA-gängan) med
storleksbeteckning som vid omräkning från tum till mm i
många fall ger jämna talvärden för diameter
och stigning. BA-gänga nr 0 t.ex. har en
ytterdiameter av 6 mm och 1 mm stigning.
Fastlåsningen i måttänkande synes ännu
egendomligare om man studerar t.ex. de två
gängorna M 6 och 1/4 UNF. Med hänsyn till gällande
gängtoleranser har dessa två gängor följande
mått:
M 6 1/4 UNF
Ytterdiameter mm 6—5,795 6,325—6,159
Medeldiameter mm 5,350—5,238 5,736—5,651
Stigning ..... mm 1,000 0,907
Avvikelserna i mått är små, men fullt
tillräckliga för att omöjliggöra någon utbytbarhet.
Funktions- och hållfasthetsmässigt kan man
emellertid ej påstå, att någondera gängan är
bättre eller sämre än den andra. Anlägger man
en praktisk synpunkt och låter fördelningen
av den totala världsproduktionen mellan dessa
två gängor avgöra vilkendera som bör
prefe-reras, hamnar man också i svårigheter. Vid
ISO-TCl-sammanträdet i Lissabon redovisades
nämligen en dylik statistik för
diameterområdet 0—36 mm, men då denna visade övervikt
för tumgängor inom den mest frekventa delen
av diameterområdet, kunde någon slutlig
resolution ej godkännas, eftersom de metriska
länderna ansåg statistiken missvisande.
Denna kortfattade redogörelse kanske ökar
läsarens pessimism evad det gäller en
internationell lösning av gängproblemen. Den borde
emellertid väcka honom till opposition mot den
rådande situationen och ge oss en bred opinion
på vilket TCl-arbetet kan bygga vidare. Trots
alla svårigheter har man dock lyckats med att
få en enda gängprofil accepterad
internationellt för den mekaniska verkstadsindustrin.
Integrationssträvanden och ökad världshandel
arbetar för internationella lösningar och en
svensk aktion, inte minst på industriledarnivå,
kan ge resultat som skulle innebära enorma
besparingar för alla länder.
Eldsläckning med avgaser från gasturbiner
uppges provas i Storbritannien, varvid de heta relativt
syrefattiga avgaserna först kyls genom insprutning
av vatten.
Söndagstidningen i plastpåse sänder New York
Times till sina postprenumeranter, som därigenom
får sitt exemplar utan hundöron och smutsfläckar.
Elektroslaggsvetsning
621.791.772
Vid en metod, som tillämpats i Sovjetunionen
under ett tiotal år för svetsning av grova
arbetsstycken, leds elström från en
konsumer-bar elektrod till arbetsstycket genom smält
slagg. Det för smältning av elektroden
erforderliga värmet utvecklas i slaggskiktet.
Metoden har inga ekonomiska fördelar framför
fler-strängsvetsning vid en godstjocklek upp till 50
mm. För arbetsstycken med över 100 mm
gods-tjocklek lär kostnaden för elektroslaggsvetsning
emellertid bli endast 25—35 % av kostnaden
för andra svetsmetoder och vid 300 mm
godstjocklek endast 4—6 %.
Metoden kan under vissa betingelser
användas för fogning av arbetsstycken med praktiskt
taget obegränsad godstjocklek. Den kan därför
användas vid tillverkning av stora smiden och
gjutstycken som svårligen kan framställas
direkt i ett stycke. De viktigaste tillämpningarna
av elektroslaggsvetsning har hittills varit vid
tillverkning av tryckkärl, tunga maskiner och
utrustning för vattenkraftstationer.
De delar som skall fogas ihop kan förberedas
genom gasskärning. Skärande bearbetning av
fogytorna och fasning behövs inte.
Svetsningen börjar med en ljusbåge, i vilken
slaggen smälter. Så snart detta skett släcks
ljusbågen, och strömmen mellan elektroden, som
är en tråd eller ett band, och arbetsstycket vär-
Referat av uppsatser av A B Tesmen i Metal Progress jan.
1959 s. 80—82 och febr. 1960 s. 118—122.
Fig. 1. Principen för
elektroslaggsvetsning;
A arbetsstycke, B
vattenkyld kopparplåt, C
slaggsmälta, D
elektrod, E me t all smält a,
F svets, G
begynnelseplåt.
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
