Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 29 - Glödtändning i bilmotorer, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för mätningen, t.ex. från 70 vevaxelgrader före
till 10" efter övre dödpunkten (fig. 2). Om
provmotorns tändtidpunkt inställs tämligen
sent, t.ex. vid övre dödpunkten, och den
ordinarie flamfronten därvid passerar
joniserings-gapet senare än 10° efter dödpunkten,
omfattar räknarens område även glödtändningar,
som inträffar upp till 10° efter
gnisttändning-en, vilka kan ha speciellt intresse.
Glödtändningarnas art och intensitet beror på
många orsaker men är alltid förknippade med
förekomst och beskaffenhet av avsättningar i
förbränningsrummet. Inverkande faktorer är
bränslebeskaffenhet, motorkonstruktion,
kompressionsförhållande, driftförhållanden
(varvtal och belastning), oljebeskaffenhet,
blandningsförhållande, temperatur och fuktighet hos
insugningsluften. Avsättningarna tillväxer
snabbast vid varierande belastning och varvtal
("stadstrafik") och glödtändningsljüden märks
tydligast vid starkare accelerationer, vilket ju
även gäller för vanliga knackningar.
Vid fältmätningar med bil på vägen används
i enklaste fall en känslig mikrofon under
motorhuven för att möjliggöra för föraren eller
hans assistent att urskilja glödtändnings- och
knackningsljud5. För att kunna skilja mellan
knackningar från den ordinära
gnisttändning-en och glödtändningsljud brukar man
momentant slå ifrån tändningen varvid de egentliga
knackningarna upphör men glödtändningarna
fortsätter. Vid mera noggranna mätningar
används såväl tryckmätare i cylindrarna som
mikrofon. Tryckändringarna kan fotograferas
med filmkamera i form av tryckderivataspår
på ett par oscillografskärmar. Bilderna
uppträder på skärmarna alternerande och i
motorns tändföljd. Glödtändningsljüden från
mikrofonen registreras på en annan
oscillograf-skärm och fotograferas synkront med
tryck-derivataspåren (fig. 3).
Mätmetod med referensbränslen
Det skulle i hög grad kunna underlätta den
tekniska forskningen på området, om en
lämplig graderingsmetod av bränslens
anti-glöd-tändningsegenskaper kunde fastställas som
standard. Den kunde vara baserad på
referensbränslen och standardprovning med testmotor
i likhet med bestämning av bränslens oktantal
för gradering av deras
anti-knackningsegen-skaper3. Den amerikanska
forskningsorganisationen Coordinating Research Council har för
detta ändamål rekommenderat användning av
isooktan och bensen som lämpliga
referensbränslen, tillsatta med 0,08 % blytetraetyl för
att eliminera knackning1. Isooktan lämnar
praktiskt taget inga avsättningar och har därför
mycket högt glödtändningsmotstånd i
högkom-primerade motorer, medan det motsatta
förhållandet gäller för bensen. Med liknande
gradering som vid oktantalsbestämning får man
en serie referensbränslen med olika
blandningsförhållanden av isooktan och bensen, som
graderas från 0 till 100. De olika talen betecknar
Tändstift
{jonisering^ Förbrånningsrum
j gap
E/fåndning
Räknarens
Ord/nar/e f/amfronten
.når /oniserinqsqopet
y†~5/rà/77 titt räknaren
verUsamhefs-JMlS-brc/ts
område •
[-Expans/ons-s/ag
Kompress/ons-s/ag–]
{+Expans/ons-
s/ag
Kompress/ons-
s/ag-+}
N.D.
Fig. 2. Verkningsområde för glödtändningsmätare
(joniseringsgap) mellan 70° före och 10° efter övre
dödpunkten (ÖD) Tandning vid ÖD.
då procent isooktan i blandningen. De benämns
LIB-tal efter begynnelsebokstäverna i Leaded
Isooctan Benzen. För att referensmetoden för
mätningarna skall accepteras som
"överenskommen standard" måste provmotor och
driftförhållandena för denna fastställas. Dessutom
måste överenskommelse träffas om lämplig
glödtändningsindikation, liksom man vid
ok-tantalsmätningar utgår från "en lätt
knackning".
General Motors forskningsavdelning4 har som
första laboratorium offentliggjort en del försök
i enlighet med de antydda riktlinjerna. Som
glödtändningsindikation används därvid en
form av glödtändningar, brumning ("rumble").
Uppgiften vid proven är att bestämma
LIB-talet för det referensbränsle, som
åstadkommer spår av brumning i motorn under givna
driftförhållanden. Brumning, som icke
förekommer vid frånvaro av avsättningar4, märks
tydligast vid högre varvtal och belastningar.
Efter en viss tids ackumulering av avsättningar
i förbränningsrummet erhåller man en viss
fortfarighet för dessas nybildning och
sönderfall. Brumning konstateras med någon av
förutnämnda metoder vid upprepade prov med
ökad belastning och högre varvtal med
användning av LIB-bränslen. Det kan nämnas, att det
på en del håll i USA råder en viss tveksamhet
om brumningens lämplighet som indikation
bl.a. för att den icke sällan avbryts av häftiga
förtändningar under kompressionsslaget, dvs.
Cylinder nr 1
3
Brumning
ßrumning
Fig. 3. Oscillogram av tryck och glödtändningsljud ("brumning") i
motorns förbränningsrum; upptill och nedtill tryckderivataspår, däremellan
ljudspär frän mikrofon.
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
