Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 29 - Glödtändning i bilmotorer, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. A. Vevhusoljans inverkan på glödtändningar i
en V8-motor med kompressions förhållandet 10
enligt dynamometerprov; LlB-tal som funktion av
ackumuleringstid för avsättningar.
Fig. 5. Vevhusoljans inverkan på glödtändning i
V$-motor med kompressionsförhållandet 10 enligt
fältprov; LlB-tal som funktion av körlängd för
ackumu-lering av avsättningar.
icke alltid har karaktären av konstanta
lågfrekventa brumningsljud (fig. 3).
Eftersom det saknas fastställda
standardnormer för dylika provningar, använde koncernen
egna V-8 motorer med högt
kompressionsförhållande (>10). De kördes först till
fortfarig-het under "lätta driftförhållanden", vid vilka
avsättningar snabbare ackumuleras än vid höga
belastningar. LIB-talsmätningar företogs
periodiskt med lämpliga intervaller vid körning med
helt öppen trottel och varvtalet 3 000 r/m.
Som nämnts inverkar många faktorer utom
bränslets beskaffenhet på avsättningarna i
cylindrarna. De olika variablernas relativa bidrag
till avsättningsbildningen och därmed till
glöd-tändningarna bestäms vid provning på
grundval av det LIB-tal, som bränslet enligt försöken
måste ha vid variabeln ifråga, för att motorn
skall ge den milda form av glödtändningsljud,
som benämns brumning. Ju högre LIB-tal, som
krävs av bränslet, desto mer bidrar den
undersökta faktorn till uppkomst av glödtändningar.
Provningsteknik och resultat
Några av de viktigaste undersökningarna rör
inverkan av oljor och bränslen. Inverkan av
två handelsoljor, den ena med viskositeten 20
W och den andra, som var av multigradtyp,
med viskositeten 10 W—20 provades dels med
dynamometer i laboratoriet och dels i bil på
väg, i båda fallen vid samma varvtal och
belastningar. Som bränsle under proven
användes typ B (tab. 1), en bensin med 0,07 %
blytetraetyl och 22 % relativ fosfortillsats,
varmed menas 22 % av den fosformängd, som
teoretiskt skulle behövas för att överföra allt
bly i bensinen till blyortofosfat; Laboratorier
i USA betecknar 100 % relativ fosfortillsats
med "1 theory" fosfor.
Vid dynamometerproven satts LIB-talet som
funktion av ackumuleringstiden för
avsättningarna (fig. 4). Vid fältförsöken användes fyra
bilar av samma storlek och typ som vid
laboratorieproven och LIB-mätningarna företogs med
intervaller på 800 km. Ungefärligt
fortfarighetstillstånd för avsättningarna erhölls vid
laboratorieförsöken efter ca 100 h och
slutresultatet räknades som medelvärde av
LIB-pro-ven vid "stabiliserad brumning" mellan 100
och 200 körtimmar. I detta fall blev LIB-talet
80 vid användning av oljan 20 W och 45 vid
oljan 10 W-30. Den sistnämnda, multigradoljan,
LIB-tal
Tabell 1. Analysdata för provbränslen
Bränsletyp
ABC
Fig. 6. Oljans inverkan på LIB-tal; handelsoljor av
MS-tgp; kompressionsförhållande 10, 3 000 r/m, helt
öppen trottel; dynamometerprov.
Täthet............... . . g/cm3 0,732 0,750 0,743
Blytetraetylhalt ...... .... °/o 0,08 0,07 0
Fosfortillsats, relativ . .....o/o 0 22 0
Oktantal, researchmetod .... 110 100 99
motormetod 100 88 87
Ångtryck (enl. Reid) .. kp/cm3 0,33 0,84 0,86
Destillation
första droppen...... .... °C 47 29 30
10 °/o överdistillerat . .... °c 77 43 48
50 »/o .............. .... °c 102 97 102
90 °/o.............. .... °c 115 152 163
slutpunkt .......... .... °c 167 202 193
Mättade kolväten ____ »/o 72 53 52
____ »/o 10 16 16
Aromater............ .... o/o 18 31 32
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
