Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 29 - Andras erfarenheter - Referenselektrod för hög temperatur, av SHl - Hårdlod för titan, av SHl - Zirkonium i sickativ, av SHl - Magnetisk behandling av matarvatten, av SHl - Nybyggen - Tysk kärnreaktor för hög temperatur, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en silvertråd hopsvetsad med en volframtråd som är
insmält i glasöverdelen. Trådarna är inneslutna i
ett kapillärrör av keramik. Vid tillverkningen fyller
man i önskad mängd silver- och natriumklorid
genom T-rörets sidarm som därefter smälts ihop.
Man har gjort elektroder av porslin med 2,5 eller
10 "/o NasO. Mätningar har visat att porslin med
10 ’%> Na20 har den lägsta resistiviteten. Båda
porslinsorterna har lägre resistivitet än glas vid samma
temperatur. Strömmen leds helt och hållet genom
natriumjoners rörelse. Porslinselektroderna är
stabila vid upp till 900° C.
Vid tillverkning av porslinet torrmals först en
blandning av natriumsilikat, kiseldioxid och
aluminiumoxid och smälts vid 1 100°C. Det erhållna
glaset mals tillsammans med lera och vatten till en
slicker som gjuts till en kolv i en gipsform. Efter
torkning bränns kolven vid 1 285°C (National
Bu-reau of Standards Technical News Bulletin febr.
1960 s. 38—39). SHl
Hårdlod för titan
Man har använt silver för hårdlödning av titan
därför att det ger en duktil legering med grundmetallen
(Tekn. T. 1954 s. 959). Härvid måste man upphetta
arbetsstycket till minst 1 000°C, och detta medför
en avsevärd försämring av värmebehandlade
titan-legeringars egenskaper. Den högsta lödtemperatur
som kan tillåtas är 700°C.
Därför har man i Storbritannien gjort
laboratorieförsök med silver-aluminiumlegeringar som
hårdlod. Härvid fann man att binära legeringar ger
spröda fogar men att ternära legeringar, bestående av
69 »/o Al, 30 «/o Ag och 1 o/o Ni eller 1 «/o Mn, kan
användas. Högre halter av nickel eller mangan är
olämpliga därför att legeringarna då inte kan valsas
till band.
De nya loden ger fogar med en brottgräns vid
rumstemperatur på 34,5—43 kp per cm foglängd
vid lödning av rentitan och titanlegeringar,
innehållande 6 %> Al, 4 % V eller 5 "to Al, 2,5 °/o Sn.
Vid 300 och 400°C är brottgränsen hälften resp.
tredjedelen av brottgränsen vid rumstemperatur.
Fogarna blir ganska sega men har dålig resistens mot
saltvatten.
Före lödningen rengjordes grundmetallen genom
doppning i ett bad, innehållande 25 o/0 HN03 och
2,5 "/o HF, tills gasutvecklingen praktiskt taget
upphört. Efter avspolning med vatten och denaturerad
sprit torkades arbetsstyckena med en ren duk. Lodet
slipades med fin smärgelduk, sköljdes i bensen och
lufttorkades.
Lödningen tar 10—15 min. Den bästa
arbetstemperaturen är 650—660’°C, men ett temperaturintervall
på 640—670°C kan tillåtas (H C Davis i Metallurgia
nov. 1959 s. 205—211). SHl
Zirkonium i sickativ
Som metallkomponent i sickativ har kobolt och
mangan behållit sin ställning under många år och
tycks vara de enda element som ger effektiva
sickativ för lufttorkande läcker. Man har nämligen
provat alla tänkbara element och har bara funnit ett,
vanadin, som har så hög aktivitet att det kan
ifrågakomma som komponent i sickativ. Vanadin har
dock vissa olägenheter som gör att det inte kan
konkurrera med kobolt och mangan.
Som aktivator för kobolt kan emellertid
förvånande många grundämnen komma i fråga och bland
dem har utom mangan och bly, zirkonium ansetts
lämpligt. Då för zirkonium motsägande resultat er-
hållits i industrin, har man i Storbritannien studerat
dess verkan.
Härvid har man funnit att zirkonium som naftenat
eller oktoat inte är mycket bättre än motsvarande
blysalter i system innehållande linolja, kinesisk
träolja eller hartser modifierade med linolja.
Färgskiktets glans blir något bättre med zirkonium, och
detta element kan med fördel användas i stället för
bly, om man av någon anledning fordrar en blyfri
färg.
Hittills erhållna resultat för brännlacker är inte
många, men de prov som gjorts med alkyder tycks
visa att zirkonium tillsammans med kobolt ger en
sådan ökning av lackskiktets hårdhet att antingen
bränntiden kan minskas eller färgen förbättras
genom sänkning av kobolthalten.
Vid jämförelse av zirkoniumoktoat (salt av
2-etyl-hexankarbonsyra) med zirkoniumnaftenat har det
förra ofta visat sig klart bäst och har aldrig givit
sämre resultat än naftenatet (C N Finlay & P M
Proudley i Paint Manufacture okt. 1959 s. 318—
322). SHl
Magnetisk behandling av matarvatten
I Sovjetunionen har man sedan 1958 studerat
magnetisk behandling av vatten för undvikande av
pannstensbildning. Metoden uppges vara användbar
för matarvatten till lågtrycksångpannor, om det inte
håller mer än 240—300 mg/1 salter. Vid högre halt
av lösta ämnen bildas dock pannsten.
Vid processen leds vattnet genom ett magnetfält.
Härvid ändras dess sammansättning obetydligt, men
i ångpannan lär inte pannsten bildas på
värmeöverföringsytorna. I stället skall uppstå ett siam
som kan avlägsnas genom blåsning. Orsaken härtill
är okänd.
Magnetfältet måste vara på minst 1 000 At/m, och
vattnets strömningshastighet får inte överstiga 1 m/s.
För att avlägsna slammet måste man blåsa ut en
vattenmängd som är 4,5—5 o av
matarvattenmäng-den. Redan bildad pannsten uppges lösas så
småningom, om blåsningen fördubblas (N Lapotyskina
i Ekonomiceskaja Gazeta 19 febr. 1960 s. 4; ref.
Scientific Information Beport 1 april 1960 s. 7). SHl
I
nybyggen
Tysk kärnreaktor för hög temperatur
I Västtyskland har man beslutat bygga en gaskyld,
grafitmodererad kärnreaktor för 15 MW eleffekt.
Som bränsle skall man använda 25 kg till 20 "/o
"^U anrikat uran i form av dikarbid. Kylmediet blir
helium eller en blandning av helium och neon. Dess
utgångstemperatur skall vara 850°C,
ingångstemperatur 200° G och tryck 10 b. Utom bränslet
innehåller härden 25 kg torium, också som karbid.
Bränsleelementen består av 60 mm grafitklot med
ett cylindriskt hål, i vilket en sintrad presskropp
av urankarbid och grafit förts in, varefter hålet
tätt slutits med en gängad grafitpropp.
Torium-karbiden är innesluten i likadana grafitkulor. I här-
fi^O TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
