Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 30 - Makroklimat och mikroklimat, av Gunnar Pleijel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
das vid syntes på samma plats eller på någon
annan. Därför är analyser en viktig
forskningsgren, när man skall börja med ett så litet
utforskat område som byggklimatet är. Tyvärr
försummas ofta analyserna, med oreparabla
misstag som följd.
Strålning
När det gäller byggnader är instrålningen på
horisontalplanet föga användbar. Vi behöver
veta instrålningen på fasader med olika
orientering, kanske också på lutande ytor. Dessutom
är horisonten sällan fri. Berg, hus, träd etc
kastar skuggor till vilka vi måste ta hänsyn.
Vi behöver beräkningsmetoder, ty allt detta
kan inte registreras, utom i undantagsfall.
Beräkningsmetoder finns, och man kan t.ex.
beräkna solstrålningen mot fasader, fig. 8. Man
ser att den maximala instrålningen under
sommaren erhålles på fasader med en orientering
mellan ost och sydost, medan sydfasaden får
sin starkaste bestrålning vid vår och
höstdag-jämningen. Variationen i solbestrålning av
marken och fasaderna under april och augusti för
en fritt liggande byggnadslänga med
sträckning öster—väster blir avsevärd, fig. 9. April
M
Fig. 9. Solbestrålning av mark och fasader vid klar
himmel norr och söder om lamellhus under april
och augusti.
är ju den månad då snön smält bort och
marken behöver torka. På nordsidan sker detta
mycket långsamt på grund av den svaga
instrålningen. Under denna tid är
lufttemperaturen omkring +5°C och värmetillskottet till
sydfasaden är säkert välkommet.
På grund av den svaga bestrålningen av
norrsluttningar under våren ligger snön kvar där
längre än på sydsluttningarna, och markens
uttorkning sker mycket långsammare. Denna
klimatiska faktor bör observeras när man
upplåter mark för bygnadsändamål, i all synnerhet
om det är fråga om bostäder. Genom
kartläggning av snöns avsmältning och markens
fuktighet kan man få upplysning om lokalklimatet
inom sådana områden.
När solen bestrålar fasaderna vid en gata som
går i ost—västlig riktning kommer sydfasaden
att värmas av strålningen. Från fasaden
överföres värme till den närmaste luften, som
sålunda utvidgas och stiger. Luft tillförs då till
gatan genom en nedåtgående luftström utefter
norrfasaden, fig. 10. På detta sätt kan gatan
ventileras under lugna dagar. Den varma
luften närmast sydfasaden betyder naturligtvis
miskad värmeavgång genom väggar och fönster,
Fig. 10. Gatans ventilation vid solsken.
kanske t.o.m. en värmetillförsel till rummen
mot söder. Till detta kommer sedan den
direkta instrålningen genom fönstren. Mot
söder kan man öppna fönstren och lufta
effektivt. Det råder i detta avseende en väsentlig
skillnad mellan norr-rum och söder-rum, som
gör de senare behagligare att bo i. Tidvis kan
det dock bli för mycket värme i söder-rummen.
Temperatur
Lufttemperaturen i städerna blir högre än på
den omgivande landsbygden, i all synnerhet
under sommaren då strålningen är stark.
Luften över staden är bemängd med föroreningar
som absorberar en del av strålningen ocli
överför värme till luften. Huvudsakligen sker
dock luftens uppvärmning via marken,
fasaderna och takytorna, som uppvärms av
solstrålningen och sedan överför värme till
luften. I staden är det sparsamt med fuktighet som
genom avdunstning kan sänka temperaturen.
På landsbygden faller strålningen på marken
eller vegetationen, som genom
vattenavdunstning tar hand om en del av strålningsvärmen.
Därför stiger temperaturen inte så högt.
Skillnaden i lufttemperatur mellan stad och
landsbygd kan mycket väl uppgå till något tiotal
grader. Under sommaren är detta ofta till
nackdel för staden, men under våren och senhösten
en fördel.
Vindar och moln
Det är stor skillnad på hur markytor och
vattenytor tar upp strålningen. Vattnet värms
mycket långsamt på grund av sin stora
värmekapacitet. Uppvärmningen av marken och även
avkylningen går betydligt snabbare. Detta ger
upphov till de luftrörelser vid kusten, som vi
Fig. 11.
Sjöbris en
sommardag.
776 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
