Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 30 - Makroklimat och mikroklimat, av Gunnar Pleijel - Snabbläddrad katalog, av GAH - Den första direkta telefonkabeln Sverige-England - En radiolänk England-Frankrike - Koleldade kraftverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 16.
Skogen är ett
gott skydd
mot kalla
vindar frän
norr.
god tjänst, fig. 16. Detta gäller dock endast
lägre bebyggelse. Tornbyggnader som skjuter upp
över träden och omgivande lägre bebyggelse
utsätts för vindens fulla styrka, och
vindstyrkan tilltar med höjden över marken, fig. 17.
Värmeförlusten från de högre liggande
delarna av huset blir betydligt större än från de
lägre liggande vindskyddade delarna.
Solstrålningen blir dock starkare på de övre delarna,
vilket till en del kompenserar värmeförlusten.
Sådana tornbyggnader förses ofta med
balkonger som i bästa fall är inbyggda. Sitter de
utanpå blir de oftast oanvändbara på grund av
blåsten. När vinden träffar en sådan byggnad,
gör den en kringgående rörelse på båda sidor
om huset. Det blir ganska trångt för vinden
på sidorna, men detta kompenseras med större
vindhastighet. Husets gavlar blir utsatta för en
vind, som har större hastighet än den fria
vindens. På vissa delar av byggnaden blir det
sugning och illa fastsatta fasadplåtar kan ramla
ned.
Slutord
Bvggnadsklimatologi är inte något stort
kapitel inom byggnadsvetenskapen. Alltför få
studier har ägnats åt våra byggnader i relation
till klimatet. Detta är rätt underligt, ty huset
är ju ursprungligen ett skydd mot bl.a.
klimatets påfrestningar. Man har börjat inse detta
och för närvarande blir det fler och fler
forskningslaboratorier för byggnadsklimatologi över
hela världen. Man har på allvar börjat studera
solstrålningens, vindens, fuktighetens och
temperaturens betydelse för våra naturliga och
tekniska möjligheter att skapa ett lämpligt
inom-husklimat.
Fig. 17. Husen bör
inte skjuta upp över
skogen eller andra
vindskydd.
Litteratur
1. Microclimatology. Products and Practice. Arch. Foruni
mars 1947.
ångström, A: Mikroklimatologi, Tekn. Tidskrift 78 (1948)
s. 203—205.
2. Aurén, T E: Radiation climate in Scandinavian peninsula.
Ark. Mat. Astr. Fysik 26 A (19 - -) h. 20.
3. Evans, B H: Natural air flow around buildings. Texas
Eng. Exp. Station, Research Rep. 59, mars 1957.
4. Pleijel, G V: The computation of natural radiation in
architecture and town planning. Statens Nämnd för
Byggnadsforskning Medd. 25, Stockholm 1954.
5. Pleijel, G V: Soldiagram, meteorologi, solbelysning.
Stadsplanekompendium KTH, Stockholm.
6. White, R F: Effects of landscape development ön the
natural ventilation of buildings and their adjacent areas.
Texas Eng. Exp. Station, Research Rep. 45, mars 1954.
7. ångström, A: Sveriges klimat. Stockholm 1946.
8. ångström, A: Stockholms klimat. Generalplan för
Stockholm. Stockholms Stads Stadsplanekontor 1952.
Snabbläddrad katalog. Man har i den
amerikanska flyg- och robotindustrin funnit att ingenjörerna
i genomsnitt använder 300 h/år för att söka i
kataloger och specifikationer efter data som de behöver
i planerings- och konstruktionsarbete samt i
tillverkningen. Ett förlag, specialiserat på tekniska
kataloger, har i samarbete med ett ledande företag
som tillverkar mikrofilmapparatur utvecklat ett
katalogsystem för mikrofilm med tillhörande apparat
för sökning, läsning och fotokopiering.
Specifikationerna samlas på mikrofilm och
klassificeras. Till varje mikrofilmkatalog finns ett register
uppställt efter uppslagsord med korsreferenser. Efter
varje uppslagsord anges på vilken rulle film och
vilken filmruta motsvarande specifikationer finns. Den
som söker en viss uppgift går först till registret och
finner vilken rulle han skall sätta in i läsapparaten.
Han kan därefter söka sig fram till rätt bildruta
med en hastighet av 200 rutor per sekund. När han
har funnit rätt ruta kan han läsa uppgifterna på
bildskärmen, som har dimensionerna 33X33 cm,
eller fotokopiera rutan på 30 s.
Den första katalogen, som omfattar flyg- och
robotområdet, innehåller 25 000 katalogsidor på 22
rullar mikrofilm. Katalogen revideras var fjärde
månad genom förlagets försorg, vilket hyr ut katalog
och apparat till de industrier som önskar använda
systemet.
Under 1961 skall nya kataloger utges för
maskinområdet samt för instrument och fotoutrustningar.
Förlaget hävdar att det nya katalogsystemet
nedbringar sökningstiden med 90 °/o (Electrical
Engineering juli 1960 s. 618). GAH
Den första direkta telefonkabeln
Sverige-Eng-land beräknas tas i bruk i oktober 1960. Nära 1 000
km lång är den den längsta telefonkabeln i Europa
och den längsta dubbelriktade överhuvud taget. 60
telefonkanaler, 4 kHz isär, överföres med hjälp av
29 dränkta överdrag.
En radiolänk England-Frankrike, som tas i bruk
inför 1960 års olympiska spel, innehåller 122
kanaler, 48 till Rom, 24 till Paris och 50 till Zürich. Den
skall utbyggas vidare till totalt 600 kanaler, varav
ett antal för Sverige inkopplas i slutet av 1960.
Koleldade kraftverk för 1 300 MW utöver
tidigare planer föreslås byggas i Storbritannien för att
tas i bruk 1965 och 1970. Skälet är
regeringsbeslutet att något minska takten i kärnenergiprogrammet.
778 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
