- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
781

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 30 - Plasttätning av betong, av Nils O Lidin och Åke Calminder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stärkning kemiskt sett, om den anbringas som
ett lackskikt på ett armerat skikt av polyester
eller epoxiplast.

Plastens applicering

Folier

Vid anbringande av folietätningar i
betongcisterner kan man använda löst hängande
"säckar", som fästs på väggytan ovanför högsta
vätskeytan. Sådana säckar tillverkas av mjuk
folie och vanligen i svetsat utförande på fabrik.
Man undviker om möjligt att göra urtag eller
genomföringar i plasten och har i stället
manhål i taket samt rör och
uppvärmningsanordningar hängande i taket. Cisterner, utförda
enligt denna metod, lämpar sig för mindre lager
av storleksordningen några hundra
kubikmeter.

Ett annat sätt att anbringa folier är att nita
eller klistra fast dem vid betongväggen.
Lämpligt är att använda en kombination, varvid
nitar anbringas utefter foliens övre kant som en
extra säkerhetsåtgärd, medan folien i övrigt
klistras mot väggen. Härvid används lämpligen
ett härdande klister med så låg halt
lösningsmedel som möjligt; det anbringas över hela
ytan eller i strängar. Klistret bör givetvis vara
beständigt mot vatten och betongens alkalier
samt ha god vidhäftning mot folien.

Folien bör, som tidigare nämnts, vara relativt
tjock, 0,2—0,5 mm. Lämpliga sådana folier,
exempelvis av polyamid, finns i handeln,
liksom tillhörande klistertyper. Foliebanden
svetsas samman med värmda backar eller klistras
ihop. Man bör svetsa i två eller flera svetslinjer
för att minska riskerna för läckning genom
fogen. Vid klistring används ett härdande
klister med god vidhäftning till folien. Fogen görs
som överlappsfog, stånd- eller hakfals.
Tekniken vid utförande av stånd- och hakfals är
densamma som vid arbete i plåt.

Flytande plast

När en vätska, t.ex. plast, stryks eller sprutas
på en betongyta, uppstår genast en mängd
blåsor i vätskan, vilket beror på att denna
kapil-lärt absorberas i betongens porer. Vätskan
tränger snabbt in i de fina porerna, som har
högt kapillärtryck. Härvid växer trycket
framför vätskefronten hos luften i porerna. Denna
luft söker sig genom de grova porerna, som har
relativt lågt kapillärtryck, åter ut mot ytan,
varvid blåsor i vätskan uppstår.
Luftutström-ningen kan pågå under avsevärd tid, ofta
under längre tid än vad som fordras för den
påstrukna plastens härdning. Följden härav
blir, att man har mycket svårt att täta det hål
som uppstår, om en blåsa i vätskan brister.
Man börjar därför vanligen med att täta
betongytans porer genom flera tunna strykningar
med lågviskös plast. När första strykningen
absorberats i de fina porerna, tätas dessa för
efterföljande sprutningar. Luftströmmen ut
genom de grövre porerna hindras härigenom
och man kan vid efterföljande sprutningar så

småningom belägga kratrarna över de grova
porerna med ett tunt plastskikt. Skulle någon
av dessa porer emellertid kvarstå, innebär det
inga större nackdelar, då de i allmänhet lätt
tätas vid påläggandet av efterföljande två skikt.

Bindeskiktet har till uppgift att fördela de
dragspänningar, som uppstår i tätningsskiktet,
särskilt över sprickor i betongen, så att de i
form av skjuvspänningar nedföras till betongen
utan att plasten slits loss från betongytan.
Bindeskiktet har en väsentlig funktion i
konstruktionen.

I bl.a. Tyskland och USA har man utfört
betongcisterner med tätningsskikt av armerad
plast, lagd direkt på betongytan. Efter någon
tids användning har plasten slitits loss från
betongytan eller brustit, vilket man förklarat
bero på krympning hos plasten eller
värmespänningar. Följden har blivit, att armerad
plast som tätskikt för betongcisterner mer eller
mindre misskrediterats.

Erfarenheten från de undersökningar, som
utförts vid Cement- och Betonginstitutet, tyder
emellertid på att mycket god säkerhet mot
lossslitning av det tätande plastskiktet från
betongen kan erhållas genom användning av ett
lämpligt sammansatt och utformat bindeskikt.
Man utförde försöken med armerade
betongbalkar, som belagts med plast enligt detta
system. Vid provningen av balkarna böjdes
dessa så att det under plastskiktet uppstod en
spricka i betongen. Sprickvidden kunde
varieras och ökas ända till 5 mm utan att
plastskiktet slets loss.

Det är av avgörande betydelse att
bindeskiktet har relativt låg elasticitetsmodul och hög
elastisk töjning. Detta för att dragspänningar,
som uppstår i tätningsskiktet, skall kunna
överföras lokalt till betongen. Ett plastiskt
bindeskikt kan ej användas. Det skulle ej kunna
överföra tätningsskiktets dragspänningar, som
skjuvspänningar till betongen.
Dragspänningarna skulle fortplanta sig ända till
tätningsskiktets infästningar vid rörgenomföringar, manhål
o.d., vilket skulle medföra stora
spänningskoncentrationer och risk för skador.

Tjockleken hos bindeskiktet bestäms framför
allt av den maximala sprickvidden hos
betongen. Som exempel kan nämnas att det vid
provningarna för en viss typ av plast i
bindeskiktet visade sig lämpligt med en tjocklek hos det
av 0,75—1,0 mm för en beräknad maximal
sprickvidd om 0,5 mm.

Tätningsskiktet består av ett glasfiberarmerat
kraftigt plastskikt, vilket, utom att det skall
fungera som effektiv tätning, även skall ta upp
mekaniska påkänningar, som kan uppkomma
mot skiktet. Med mekanisk påverkan avses här
framför allt den som kan uppstå vid rengöring
eller andra arbeten, som utförs i cisternen. Stor
vikt fästs vid plastens beständighet mot den
lagrade vätskan. Även dess åldringsegenskaper
i övrigt är av stor betydelse.

I de flesta fall är det av ondo att använda
mjukningsmedel i tätskiktet. Om plasterna
används utan mjukningsmedel är deras åldrings-

TEKN I SK TIDSKRIFT 1 960 H. 30 781

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0807.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free