- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
786

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 30 - Malmutlastningsanläggningen i Narvik, av Torsten Widell - Världens stålproduktion - Nybyggen - Kokarreaktor med överhettare, av SHl - 1000 MW vattenkraftverk i öknen, av Wll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. A. Utlastare med störtrör.

ned i lastrummen. Detta rör är svängbart, så
att malmen kan fördelas tvärskepps i dessa.

Utlastaren sköts av en förare, som sitter i en
kabin högst upp. I denna finns ett
manöverbord, där händelseförloppet i
utlastningsan-läggningen indikeras och den mängd malm som
passerat hans "tratt" anges.

Ursprungligen fanns en utlastare på vardera
sidan på piren, men för att bättre tillgodose
de allt större malmfartygen har man på senare
år kompletterat anläggningen med ytterligare
en utlastare på ena sidan. Där betjänas nu
malmfartyg på upp till 30 000 t. Pirens
kajlängd är drygt 200 m och
utlastningsanlägg-ningens kapacitet är 6 000 t/h.

Utlastningsanläggningen övervakas och
dirigeras från ett kontrollrum ovanpå piren. Där
finns symboltablåer med signallampor, som
visar vad som händer i anläggningen.
Impulserna från kontrollrummet går till ett
kopieringsverk ute i pirens fyr. Alla rörelser styrs från
detta verk, som är en funktionsminiatyr av
utlastningsanläggningen. Denna
kopieringsstyrning fungerar med stor precision och säkerhet.

De yttre betingelserna i Narvik är föga
idealiska. Såväl det arktiska läget med snöstormar
och hopfrusna malmklumpar som den
saltbe-mängda luften är svåra fiender mot både
material och funktioner, men denna anläggning
har stått rycken. Wll

Världens stålproduktion, som var 138 Mt 1937,
192 Mt 1950 och 272 Mt 1955, väntas bli ca 630
Mt/år under perioden 1972—1975.

I

nybyggen

Kokarreaktor med överhettare

För USA:s första kraftreaktor med kärnenergidriven
överhettare har man valt en konstruktion som kan
utföras med känd teknik. Reaktorn, som byggs i
Sioux Falls, blir på 66 MW eleffekt. Reaktorhärden
består av en central överhettarzon för 39,7 MW
värme och en yttre vanlig kokarzon för 164 MW
värme.

Ånga, som bildas i kokarzonen vid 253°C, går
uppåt till en fuktavskiljare och sedan nedåt genom
överhettarzonen, från vilken den lämnar reaktorn
vid 440’°C och 38 b. Fastän ångans temperatur är
låg i jämförelse med moderna ångkraftverks, är den.
hög nog för att erbjuda vissa fördelar, såsom
undvikande av vatten i turbinen.

Bränsleelementen i överhettaren består av två
koncentriska bränslerör, vilka omsluter en cylinder av
"brännbart" neutronabsorberande ämne. Bränslet är
anrikat till 93 fl/o uran-235 och i form av en
uran-dioxidkerametall med 0,38 mm godstjocklek. Den
brännbara neutronabsorberande kärnan är
nödvändig vid användning av höganrikat bränsle för
utjämning av skillnaden mellan kokarens och
över-hettarens energiproduktion under fortgående
ut-bränning.

Med den angivna typen av bränsleelement beräknas
överhettaren ge värme som kostar bara 4 °/o mera
än värmet från en oljeeldad överhettare. Genom
användning av låganrikat uran anser man att
överhettningskostnaden kan nedbringas till hälften, men
man har ännu inte provat ut en lämplig
elementkonstruktion för sådant bränsle.

Genom att överhettaren kyls med ånga från
kokaren uppstår problem vid reaktorns igångsättning
och stopp. För att överhettaren inte skall bli utan
kylmedel i senare fallet har man mellan reaktorn
och kondensorn satt in en automatisk
regleringsventil som så småningom stryper ångströmmen till
överhettaren. Denna fylls sedan med vatten när
trycket blivit tillräckligt lågt.

Vid start upphettas reaktorn först vid låg effekt,
medan överhettaren är vattenfylld, och dess fyra
reglerstavar är helt inskjutna. När reaktorn blivit
varm stoppas den, och man väntar 5 min för att
klyvningsprodukternas sönderfallsenergi skall
avklinga till ett acceptabelt värde. Därefter töms
överhettaren, reaktorn görs åter kritisk, och ångtrycket
byggs sakta upp vid låg effekt. Efter ca 1 h har
arbetstrycket uppnåtts, och reaktorn kan köras upp
till full effekt (Nucleonics mars 1960 s. 108, 110).

SHl

1000 MW vattenkraftverk i öknen

Kattara-sänkan i Libyen är ett ökenområde i
norra Egypten som ligger lägre än Medelhavets nivå,
omfattande 12 100 km2 vid nivån — 60 m, fig. 1.
Problemet att utnyttja denna sänka har diskuterats
ett trettiotal år, och nu har ett projekt att bygga

786 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0812.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free