Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 31 - Experter för tekniskt bistånd, av Mats Kihlberg - Ett låsbart skydd för stickkontakter - Snabba utmattningsprov - Gasförbrukningen i Stockholm - Elektronisk informationscentral vid Rom-olympiaden, av WS - Flyggodstransporterna ökar, av BoJ - Budgetering i amerikansk industri, av ag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
parts", som kan överta projektet när han
lämnar vid slutfört uppdrag. Förlängningar av
uppdragstiden är praxis i fall då projektet
uppenbart inte är moget att stå på egna ben.
Därtill kommer att stipendiater kan sändas till
industriländerna för att utbildas till just de
arbetsuppgifter, som experten förbereder
genom sin insats.
Det kunde nämnas en lång rad svenska
expertinsatser, som lovar att bli fruktbärande på lång
sikt. Ett fysikaliskt forskningsinstitut med stor
betydelse för landets tekniska utbildning har
grundats i Argentina. Pakistan har sparat
tusentals dollar genom svensk rådgivning vid
utbyggnaden av det elektriska kraftnätet.
Järnvägstrafiken i Libanon har rationaliserats och
effektiviserats. Indien har fått ett tillskott av
utbildade maskintekniker, av stort värde under
den andra femårsplanen när tonvikten ligger
på den tunga industrin. Slutligen bör det
nämnas att flera länder engagerat svenskar för att
kartlägga och exploatera mineraltillgångarna.
Mycket återstår att uträtta på dessa områden.
Ett exempel ger en föreställning om
problemens dimensioner. I stora delar av Afrika med
rika naturtillgångar saknas utbildad teknisk
personal på alla stadier. Den tidigare koloniala
förvaltningen har helt negligerat
yrkesutbildningen för den inhemska befolkningen. Nu
skall industrialiseringen startas i egen regi. ..
Alla expertinsatser blir fruktbärande för
industriländerna lika väl som för
mottagarländerna. Genom förmedling av tekniska
kunskaper och färdigheter från västern, där denna
kunskap är koncentrerad, till de
underprivilegierade områdena skapas de nödvändiga
förutsättningarna för en balanserad
världsekonomisk utveckling och en integration av de unga
nationerna i den demokratiska
värdegemenskapen. Det tekniska biståndsarbetet bärs upp
av FN:s idéer om allas rätt till frihet och social
trygghet. Om dessa idéer skall bli verklighet
för majoriteten av jordens befolkning beror i
hög grad på det intresse för biståndsarbetet
som västerlandets högkvalificerade tekniker
kan visa, på den enskildes vilja och förmåga
till aktiv, konstruktiv internationalism.
Ett låsbart skydd för stickkontaktcr saluförs
i USA och lär effektivt hindra barn från att raka
husets hund med pappas elrakapparat, bada katten
i tvättautomaten eller spela smärgelskivor på
stereogrammofonen. Kontaktpinnarna träs in i hål på
en hylsa som efter låsning ej kan avlägsnas utan
nyckel.
Snabba utmattningsprov kan göras genom
"resonansböjning", vid vilken ett rör utsätts för
resonansvibrationer tills det spricker genom utmattning.
Provet tar femtedelen till sjättedelen så lång tid
som gängse prov och lär kunna användas även för
andra metalldelar än rör.
Gasförbrukningen i Stockholm minskade med
4,1 °/o under 1959 till ca 140 milj. m3, i huvudsak
beroende på den milda väderleken.
Elektronisk informationscentral vid
Romolympiaden. Ett av IBM:s Rom-kontor har till
Olympiska Spelen gjorts om till en elektrisk
informationscentral, som förser press och publik med
fakta om spelen. Centralens hjärna är ett
elektroniskt databehandlingssystem IBM 305 Ramac, som
kan lagra tio miljoner tecken. Under olympiaden
tjänstgör Ramac som elektroniskt uppslagsverk och
vet allt vad man kan önska om tävlingarna. Ett
liknande system användes med gott resultat under
vinterspelen i Squaw Valley.
Minnet hos Ramac är redan från början laddat med
en mängd data om samtliga tävlingsdeltagare och
deras tidigare prestationer. Där finns resultaten från
tidigare olympiska spel samt uppgifter om
världsrekord, olympiska rekord och nationella rekord.
Efter varje tävling i Rom överförs resultaten direkt
till maskinen över ett speciellt linjenät. Ramac
sorterar sedan upp resultaten bl.a. på individ, lag och
nation och kan genast ge utförliga besked om
placering etc.
För de mer än tusen journalister från hela världen
som finns i Rom under spelen har i samarbete med
den italienska nyhetsbyrån Ansa upprättats en
speciell service. Varje journalist erhåller varje kväll
en speciell "Bulletin från Olympiska
Databehandlingscentralen". Denna innehåller bl.a. det
kompletta dagsprogrammet med förteckning över
tävlingsdeltagarna i samtliga tävlingar under dagen samt
upplysningar om deras tidigare prestationer. I
bulletinen ingår också en sammanställning av uppnådda
resultat, placering osv. fram till den aktuella dagen
samt diverse notiser av kuriositetsvärde, intressant
bakgrundsmaterial m.m. Samtliga informationer
lämnas av Ramac på tävlingens tre officiella språk:
franska, engelska och italienska. VV.S
Flyggodstransporterna ökar. Flyggodstrafiken
inom USA räknad i tonkm ökade med 10,3 °/o från
1957 till 1958 och med 17,2 Vt från 1958 till 1959.
Flygplatsen Newark i New Jersey, vilken
administreras av New York Port Authority, beräknas
1965 få hantera en godsmängd på 100 000 t.
Flyggodsmängden på Frankfurt am Mains
flygplats har trefaldigats från 1954 till 1959, och man
planerar där hanteringssystem för 90 000 t/år gods.
Speciella flygplanstyper har utvecklats för denna
bransch, men någon standard för lastning och
lossning har ännu inte framkommit. Förvirringen på
området ökar med varje nytt hanteringssystem. En
ljuspunkt är, att lastrumsbredden är enhetligt 8 fot.
Även för Sverige torde speciella flyggodslinjer till
andra världsdelar vara av intresse. Detta kan
tänkas vara realistiskt som komplement till
linjefartygstrafiken till länder, med vilka vi har ett omfattande
utbyte av högvärdiga varor (Interavia 1960 h. 8 s.
927—955). BoJ
Budgetering i amerikansk industri. I en
rundfråga om användningen av budgetering tillfrågades
505 industriföretag slumpvis valda bland USA:s
1 000 största. Svar erhölls från 70 °/o av de
tillfrågade företagen. Såväl inkomster som utgifter
budgeterades av ca 83 ®/o. Vid de större företagen var
siffran 88 %>, medan vid de "mindre", som hade
tillgångar på något under 25 Mf, 73 % av företagen
tillämpade budgetering. Mekanisk och liknande
industri använde i högre grad budgetering än
processindustrierna.
Undersökaren anser att bruket av budgetering ökat
på senare år och tror att det kommer att ytterligare
stiga (W E Stone i Advanced Management febr.
1960 s. 10—12). ag
796 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
