Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 31 - Industritransformatorer, av Bror Sollergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
isolationssystem, som man redan tillämpar och
har åtminstone någon praktisk erfarenhet av,
är det självfallet ganska nödvändigt att med
dylika accelererade prov få en jämförelse
mellan systemen. Samma provningsteknik
tillämpas också för motorer, "motorettprov".
Provspänningar
Såväl enligt IEC-normerna° (1955) som de
senaste utgåvorna 1958—59 av amerikanska,
tyska och engelska normerna tillämpas för
torr-isolerade transformatorer den klassiska
formeln från maskinnormerna, enligt vilken
provspänningen sättes lika med (217 + 1) kV, där
U är högsta systemspänningen. Endast
normerna från American Standards Association anger
bestämda krav på stöthållfasthet, men värdena
är relativt låga, t.ex. 50 kV för
spänningsklassen 15 kV. Vi har inom Asea varit rätt
vacklande hur vi skall se på normeringen av
provspänningarna. Vi började redan på ett tidigt
stadium tillämpa högre provspänningar, och
vid bedömning av drifterfarenheter måste man
ju utgå från vad man haft i verkligheten. Om
vi tar den viktigaste driftspänningen 10 kV
t.ex. så blir enligt formeln provspänningen 23
kV om vi sätter 11 kV som maximal
systemspänning. Provspänningen för 10 kV
oljeisole-rade transformatorer enligt SEN 30 är 33 kV.
De nya svenska normerna för oljeisolerade
transformatorer kommer förmodligen att
ansluta sig till IEC-normerna, som för
närvarande har provspänningen 28 kV och samma
stöt-spänning som SEN 30, dvs. 75 kV.
Provspänningen 33 kV torde kunna anses för hög och
23 kV i lägsta laget, och eftersom 28 kV ligger
mittemellan och kan bli den nya
standardspänningen för oljeisolerade transformatorer har vi
tillsvidare inom Asea valt just denna spänning
som intern standard. Enligt samma princip blir
då provspänningarna för 3 och 6 kV
systemspänning 16 resp. 22 kV.
Torrisolerade transformatorer bör normalt
inte användas annat än i "skyddat" läge. För
skyddat läge bör man i det här sammanhanget
inte tillämpa den stränga definitionen enligt
SEN 30, utan det får anses vara tillfyllest med
ett enda transformeringssteg från den matande
luftledningen, vad transformatorerna
beträffar. De inre överspänningar, som är aktuella,
härrör från tomgångsbrytning av
transformatorerna och säkringsfunktioner. Enligt
brytar-expertisen är det absolut ofarligt att bryta de
små tomgångsströmmarna för
transformatorerna — det fordras åtskilligt mer än en
tiopo-tens högre strömmar, innan det kan bli några
överspänningar av betydelse.
Säkringarna kan vara en allvarligare källa
till överspänningar. Detta problem bör dock
självfallet angripas så, att bestämda krav måste
ställas på säkringarna. Det är knappast rimligt
att acceptera vilka överspänningar som helst,
som säkringarna kan ställa till med och rätta
transformatorisolationen därefter. Då skulle
det knappast räcka med isolationsklass 75 för
10 kV transformatorer.
Fig. 11. Torrisolerad, självkyld 1 500 kVA
transformator med klass B-isolation.
Ett rimligt krav på säkringarna är enligt
expertisen på området, att
överspänningsfaktorn med högsta fasspänning som bas inte får
överstiga 3,5. För ett 10 kV-nät med
huvudspänningen högst 11,5 kV blir den maximala
överspänningen 33 kV amplitudvärde.
Eftersom det rör sig om rätt lång varaktighet —
storleksordningen 1 000 ;xs — multiplicerar vi
med en faktor 1,25 för att få ekvivalent
spänning vid stöt 1/50 och resultatet blir då 41 kV.
41 kV multiplicerar vi sedan med t.ex.
säkerhetsfaktorn 1,3, som bl.a. är till för att tillåta
en viss försämring av isolationen med tiden.
Resultatet blir 54 kV och det kan generöst
avrundas till 60 kV. Man bör knappast sträcka
anspråken längre. Vi har då hamnat 10 kV
högre än amerikanarna fordrar för spänningen
15 kV, och driftsäkerhetskraven torde ställas
lika höga i USA som i Sverige. I USA rör det
sig också om principiellt samma
isolations-uppbyggnad, som är typisk för våra svenska
transformatorer, alltså skivspolelindningar på
högspänningssidan för de större typerna.
Man kan dock få höra följande resonemang.
Vi föredrar i alla fall att vara på säkra sidan
och föreskriver därför isolationsklass 75. Detta
är dock en olycklig utveckling; anbudsgivarna
inleds i frestelse att ge för optimistiska
garantier. Lika litet som för kortslutningssäkerhet
är en pappersgaranti om viss stötspänning värd
något, om inte garantin verifieras med prov.
En typprovning är visserligen bättre än inget
prov alls, men värdet av den får inte
överskattas.
Som ledning för bedömning av hur
isolationen eventuellt försämras med tiden kan
relateras några experimentresultat.
Transformatorer, där man har lagt ned stor omsorg på att
04 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
