Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 31 - Industritransformatorer, av Bror Sollergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett rättvisande pris för ventilerat kapslade
klass B-transformatorer av det skisserade
slaget, med totala förluster som är ungefär
desamma som för oljeisolerade transformatorer,
är i dag ca 140 % av de senares pris inklusive
oljan. Priset gäller i första hand för större
typer, 500 kVA och högre, medan priset
tenderar att gå uppåt ytterligare något för mindre
storlekar, åtminstone om man håller på den
isolationsstandard som här har föreslagits. Vid
10 kV borde man helst inte göra mindre
transformatorer än 200 kVA.
Transformatorer som skall uppställas t.ex. i
gruvor eller korroderande atmosfär utföres
hermetiskt kapslade, fig. 12. Konstruktioner av
dylika transformatorer har åtminstone i Sverige
inte kommit fram förrän de senaste åren och
några längre drifterfarenheter föreligger
därför inte ännu. En absolut nödvändig
förutsättning för att kunna göra sådana
transformatorer är att man går upp i temperaturklassen
150°C stegring och sålunda väljer klass
//-material. Storlekar upp till 1 500—2 000 kVA kan
tekniskt behärskas redan nu. Förlusterna är
ungefär som för ventilerat kapslat utförande
men priset ytterligare 20—25 % högre.
Torrisolerade industritransformatorer
i kapslade ställverk
Torrisolerade transformatorer kan med fördel
kombineras med kapslade ställverk, i vilka de
då ingår som en normal ställverkskomponent.
Den enda fördelen med torra transformatorer
är ju att de inom en industri kan placeras så
nära olika belastningstyngdpunkter som
möjligt utan hinder av de restriktioner, som med
hänsyn till brandrisker o.d. gäller för normala
oljetransformatorer. Det ligger då nära
tillhands att transformatorn placeras i ett
särskilt transformatorfält hopbyggt med de olika
fälten av lågspänningsställverket, fig. 13.
Ventilationsöppningar finnes i pardörren på
framsidan och baksidan eller i de plåtar på
baksidan, som i vissa fall ersätter dörrarna.
Dörrarna är utförda så att hela fältbredden blir
tillgänglig. Högspänningskabeln kommer upp
från kabelkanalen på framsidan, där även
reg-leruttagen för högspänningslindningen är
tillgängliga. Själva transformatorenheten saknar
egen låda; det är alltså facket som bildar
kaps-lingen. Transformatorn, som vilar på
vibra-tionsdämpande gummielement, är försedd med
hjul och kan rullas ut, sedan anslutningarna
har lossats och ett löstagbart bottenjärn
bortskruvats. Detta är en praktiskt mycket
betydelsefull sak, eftersom det oftast saknas
lyftanordningar i anslutning till de kapslade
ställverken.
För en standardiserad transformatorserie bör
följande effekter vara tillfyllest, nämligen 200,
300, 500, 800, 1 000 och 1 500 kVA.
Ställverksfacken har ett standarddjup av 640 mm, men
redan vid 300 kVA fordras större djup för
transformatorfacket, upp till 1 100 mm för
1 500 kVA. Transformatorfältet ordnas därför
så att antingen fram- eller baksidan är i plan
Framsida
Fig. Ii. Principarrangemang för Aseas nya industriserie av torrisolerade
transformatorer i kombination med kapslade ställverk, t.v. fritt
uppställt, t.h. uppställt mot vägg.
med övriga fält. Därför måste
samlingsskenorna kunna förläggas i olika delar av fältgaveln,
så att en riktig anslutning erhålles till
skenorna i de övriga fälten. Upp till 1 000 kVA effekt
inrymmes transformatorerna inom den
standardiserade fälthöjden 2 250 mm, men 1 500
kVA fordrar för närvarande 2 550 mm höjd.
Problemet löses med hjälp av ett särskilt
intilliggande övergångsfält för anslutning av
skenorna, fig. 14. Ett av fälten användes också
lämpligen för intagning av högspänningskabeln
till transformatorn. Figuren visar även
arrangemanget vid uppställning mot vägg.
Ventilationsluft måste då tillföras även underifrån
genom kabelkanalen och gallerdurk i golvplanet.
Ett speciellt övergångsfält fordras härför.
Slutord
Utvecklingen av driftsäkra torrisolerade
transformatorer har inneburit många framförallt
materialtekniska problem, och en fortsatt
livlig utveckling kan även med säkerhet förutses.
En viss och troligen något stegrad övergång
till dylika transformatorer, där man tidigare
använt konventionella oljeisolerade
transformatorer, är därför sannolik. I varje särskilt
fall bör anläggningstekniska och ekonomiska
synpunkter fälla utslaget, vilken
transformatortyp som skall väljas.
Litteratur
1. Sv. pat. 225470: Magnetkärna, särskilt transformatorkärna.
2. Standards for transformers. NEMA TR 1-1954.
3. Lavemark, S: Vad kostar en transformators förluster?
Tekn. T. 86 (1956) h. 6 s. 111—113, h. 21 s. 507—508.
4. Proposed guide for maintenance of transformer askaret.
AIEE Rep. nr 76 1958.
5. Manning, M L: Silicone insulation — its usage and future
for power transformers. Insulation 4 (1958): juni s. 18—24.
6. Recommendations for power transformers. IEC Publ. 76
1955.
7. Amerikanska transformatornormer. ASA C57. 12(1-1957
(revision och supplement till C57.12-1956, spec. s. 17 och 50).
8. Proposed test procedure for thermal evaluation of
ventilaled dry-type power and distribution transformers. AIEE
Rep. nr 65 1956.
806 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
