Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 31 - Nya metoder - Förnicklingsmetod för aluminium, av U T—h - Gyroskopisk massflödesmätare, av KJ - Synliggjord supraledning, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förbehandlingen av arbetsstycket är enkel och
omfattar avfettning i tri- eller perkloretylenånga och
därefter betning i ett milt alkaliskt bad. Härvid kan
olösliga betrester stanna kvar på ytan, särskilt på
Al-Cu-legeringar, i form av en mörk beläggning,
vilken kan avlägsnas genom några sekunders
doppning i utspädd svavelsyra. Proceduren med alkalisk
betning och svavelsyradoppning kan lämpligen
upprepas några gånger.
Man har med framgång på detta sätt direkt
för-nicklat de flesta Al-legeringar, även silumin med
13 "/o Si. Även zink, vanligt stål, rostfritt stål och
mässing kan förnicklas med detta bad, däremot ej
titan. Vidhäftningen, bedömd enligt metoder av
Schickner, Beach och Faust, har visat gott resultat.
Vid 10 minuters upphettningstid vid 500°C bildas
ett tunt legeringsskikt av Ni2Al3.
Korrosionsegenskaperna hos aluminiumplåt (2S),
belagd enligt denna metod med 25 (.i nickel, har
provats av Atomic Energy of Canada i Chalk Biver
i strömmande vatten vid 350°C och
strömningshastigheten 7 m/s. Besultatet var bättre än för det
obelagda aluminiet, men en viss porositet i
nickelbeläggningen framkallade punktfrätning. I detta fall
är kemisk förnickling att föredra (J T N Atkinson
i Plating maj 1960 s. 509). U T—h
Gyroskopisk massflödesmätare
Vid många mängdmätningar av strömmande medier
önskar man ett instrument, som direkt anger
massan hos den per tidsenhet genomströmmade
mängden av mediet. Ett sådant instrument som bygger
på gyroprincipen har nyligen konstruerats och
provats av Decker Corp., USA. I sin enklaste form
består instrumentet av en cirkulär rörslinga, som är
fjädrande upphängd kring en horisontell diameter
och vridbar kring en vertikaldiameter (fig. 1). På
samma sätt som en gyrosnurra innehåller rörslingan
ett totalt rörelsemängdsmoment, som är
proportionellt mot massan och hastigheten hos det medium
som strömmar i röret. Om man vrider rörslingan
kring den vertikala diametern, uppstår alltså ett
moment kring den horisontella diametern som är
proportionellt mot vinkelhastigheten och massflödet
i slingan. Rörslingan vibreras periodiskt kring den
vertikala axeln av ett excenterdrev kopplat till en
motor med konstant varvtal. Kring den horisontella
diametern uppstår då torsionssvängningar, vilkas
amplitud är proportionell bl.a. mot massflödet.
Amplituden mäts med en spole i ett magnetfält.
Egenfrekvensen hos torsionssvängningen är låg och
varierar med tätheten hos mediet. Dessa nackdelar
elimineras i en mer avancerad utvecklingsform
därigenom att man i en återkopplad regleringskrets
understryker torsionssvängningen med hjälp av
ytterligare en spole i ett magnetfält, vilken motverkar
torsionsvridningen med en kraft som är
proportionell mot utslaget. Genom att använda hög
förstärkning i den återkopplade kretsen erhåller man ett
system, som är praktiskt taget resonansfritt. I ett
sådant system kan man använda högre drivfrekvens
och uppnå större snabbhet. Man uppnår också att
instrumentets känslighet är beroende endast av dess
grundläggande egenskaper såsom storlek och
styvhet men ej av t.ex. täthet, viskositet, temperatur,
tryck, nätspänning, ålder m.m. Massflödesmätarens
kalibrering är därför mycket stabil.
En prototyp av instrumentet, avsedd för
mätområdet upp till ca 250 kg/min, består av en slinga med
300 mm diameter, av 38 mm rostfritt stålrör.
Horisontella resonansfrekvensen är 100 Hz och
driv-frekvensen är 12 Hz. Drivamplituden är 0,20° och
Fig. 1.
Gyroskopisk massflödesmätare.
torsionsvinkeln för fullt utslag 0,0015° utan
momentåterkoppling. Resultatet av 108 mätningar på denna
prototyp visade att samtliga mängdmätningar
överensstämde inom ± 0,5 ®/o av fullt utslag med det
rätta värdet, vilket bestämdes genom vägning av
den genomströmmade vätskemängden (Control
En-gineering maj 1960 s. 139). KJ
Synliggjord supraledning
Supraledning i olika metaller beror i hög grad på
renheten i materialet samt på tidigare metallurgisk
behandling. Vid en viss temperatur kan delar av
en metallbit vara supraledande medan materialet
i övrigt visar normal resistans. Ett tillräckligt starkt
magnetfält kan också återföra ett supraledande
material till normalt ledande tillstånd.
Studier av supraledning har betydande teoretiskt
och praktiskt intresse (Tekn. T. 1958 s. 1041). En
enkel metod att synliggöra supraledande partier i
metallprov har utvecklats vid General Electric.
Metoden bygger på att ceriumfosfatglas av en
speciell typ i magnetiska fält får egenskapen att vrida
polariserat ljus. Om en några tiondels millimeter
tjock platta av sådant glas läggs över ett prov som
är supraledande i vissa partier och man dessutom
pålägger ett magnetfält så kommer detta fält att
kunna genomtränga metallen på de ställen där denna
Fig. 1. Mörka partier i detta kallvalsade tantalprov
är supraledande medan ljusa partier på grund av
sträckning under valsningen är normalt ledande.
810 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
