- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
824

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 32 - Magnetiten och bergshanteringen, av P G Kihlstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i masugnar eller som färskningsmalm. Med
finsovring menas torrseparering av gods
finare än 3—5 mm för erhållande av sliger,
direkt användbara för normala
sugsintringspro-cesser.

Magnetitmalmernas struktur

Magnetitkristallernas dominerande kornstorlek
är 0,1—0,2 mm. Det finns dock grövre korn,
upp till ca 1 mm, och även finare, mindre än
0,05 mm, oftast som impregnation.
Magnetit-kornen är mycket ojämnt fördelade i malmen,
och vanligen är de fogade samman till
aggregat av åtminstone några millimeters storlek.
Ibland bildar aggregaten kompakt malm.
I en breccia-malm från Mertainen (fig. 5 t.v.)
utgör magnetitens huvuddel aggregat av flera
millimeters storlek omväxlande med
gråbergs-partier. I gråberget finns emellertid en hel del
finfördelad magnetit som hindrar en effektiv
bortseparering av gråbergsavfall med den
tidigare våtmagnetiska metoden, som inte är
halv-kornsavskiljande. Först med långt driven
finmalning, har acceptabel anrikning uppnåtts för
sådana malmer.
I de rikare apatitjärnmalmerna av Kiruna-typ
(fig. 5 i mitten) bildar magnetitaggregaten
kompakt malm, varigenom en stor del av
malmen kan avskiljas som rik styckemalm.
Gråberget blir ojämnt fördelat, och partier, till
största delen bestående av gråberg, kan behöva
avskiljas för höjning av styckemalmens halt.
Gråberget är relativt fritt från magnetit.

Även i de fosforfattiga malmerna i
Mellansverige är malmens fördelning mycket ojämn.
Kompakt malm är ovanlig, aggregaten har en
storlek av upp till några millimeter och ofta
finns mycket finfördelad magnetit i gråberget
som i kvartsig magnetitmalm från
Norbergsområdet (fig. 5 t.h.). Huvuddelen av
magne-titen är dock även här klart fördelad till
ränder och klumpar, som skulle kunna ge rätt
grovkornig slig, om resten av det
magnetithal-tiga godset kunde avskiljas som mellanprodukt
till finmalning och finmagnetisk separering.

Mörtsell-separatorn

Mörtsell-separatorns konstruktion är den
enklast tänkbara. Efter omfattande försök med
betydligt mer komplicerade konstruktioner
visade det sig, att ett fast magnetställ, inneslutet
i en roterande trumma, ger bästa resultatet.
Trumman (fig. 6) arbetar i en dammtät låda,
försedd med såväl inmatningsanordning som
utmatningsfickor för koncentrat och avfall.
Magnetstället består av permanentmagneter,
stjärnformigt anbringade på en ring av stål.
Magneterna har alternerande polaritet och
upptar 235—300° av omkretsen. Antalet magneter
sammanhänger i första hand med den
maximala kornstorleken hos det material, som skall
behandlas. Magneterna ger normalt en
fältstyrka av ca 0,1 Wb/mr vid trummans yta.
Godset matas på trummans översta del, följer

S24 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 32

ined den relativt snabbt roterande trummans
utsida och påverkas då av den radiellt
inåt-riktade magnetiska attraktionen, den radiellt
utåtriktade centrifugalkraften samt den
nedåt-riktade tyngdkraften. Beroende på
centrifugal-kraftens storlek kastas mer eller mindre
omagnetiska partiklar ut redan under
separationsförloppets första del.

När godset förflyttats till den undre delen av
trumman påverkas de enskilda partiklarna
dessutom av tyngdkraften, vilken ger ett litet
tillskott till centrifugalkraften. Allt efter
godsets rörelse i det från pol till pol växlande
magnetiska fältet frigörs mindre magnetiska
partiklar och kastas ut av centrifugalkraften.
Vid den plats på trumman, där magneterna
upphör, kastas hela det återstående
koncentratet ut från trumman.

Separationsapparaturen

Den bästa utformningen av
separationsapparaturen beror av godsets partikelstorlek och
separationens ändamål. För finsovring av
magnetitmalm, dvs. separering av gods med en
maximal partikelstorlek på ca 3 mm, har man
av de erforderliga separationstrummorna
sammanställt kompakta enheter, som lätt kan
göras dammtäta, och i vilka godset leds med
skärmar.

De båda övre trummorna (fig. 7) har 600 mm
diameter och är långsamtgående. Med låg
centrifugalkraft attraheras i princip alla
magnetiska partiklar redan på den första trumman,
och den andra trumman tjänstgör endast som
kontroll för fullständig magnetitutvinning vid
de vanligen mycket höga godsmatningar, som
tillämpas. Avfallet från denna
separationsenhet blir därför utomordentligt rent från
magnetit.

Den undre trumman har 400 mm diameter
och körs med högre hastighet, inställbar med
en variator. Koncentratet från de båda
långsamtgående trummorna behandlas där med
rätt inställd centrifugalkraft, så att
slutkoncentratet får önskad järnhalt.

De enskilda magnetitpartiklarna eller de upp-

Fig. 6. Mörtsells laboratorieseparator;
1 påmatningstratt, 2 koncentrat, 3
mellanprodukt. 4 avfall, 5 roterande
trumma, 6 fast magnetställ.

–––- Mellan- Koncentrat

produkt

Fig. 7.
Separationsapparatur avsedd för finsovring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0850.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free