Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 32 - Åldringsbeständighet hos byggnadsmaterial av plast, av Erik Saare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alstringar som följd. I somliga plaster
(polyamider), inverkar små vattenmängder som
mjukningsmedel och höjer materialets förmåga
att tåla korttidsbelastningar. I sådana fall
inverkar en uttorkning ogynnsamt genom att
plasten blir spröd.
Urlakning av vattenlösliga substanser kan
vara både till fördel och till nackdel.
Fördelaktig är urlakningen av bildade
oxidationskatalysatorer, t.ex. organiska eller oorganiska
syror. Till nackdel är urlakning av främst
anti-oxidanter och ljusstabilisatorer.
Vattens kemiska inverkan på plaster är
synnerligen komplicerad. De flesta
sönderfallsreaktionerna, i synnerhet oxidationsprocesser,
påskyndas starkt i närvaro av vatten på grund
av ökad rörlighet hos reaktionsprodukterna,
ökad dissociation samt ökad möjlighet för
pro-tolytiska reaktioner (bildande av syror och
baser genom upptagande och avgivande av
protoner).
Plasters fuktadsorption eller hygroskopicitet
kan erhållas genom bestämning av den
fuktmängd som ett torrt prov har tagit upp efter
24 h lagring vid 60 % relativ luftfuktighet och
rumstemperatur (tabell 3 och 4)1314. Den
väsentligt olika fuktadsorptionen i tvärs- och
längsriktningen hos plastmaterial med
orienterat fyllmedel beror på dettas höga adsorption
samt vattnets snabba vandring i gränsytan
plast-fyllmedel.
Utöver fuktadsorption på plastmaterialens yta,
som försiggår relativt snabbt, tränger fukt även
in i materialet. Denna fuktvandring är starkt
beroende av temperaturgradienten i materialet
samt av vattenångans partialtrycksgradient.
Vid olika tjocklek hos plasten kan man vid
bebehållna randvillkor approximativt räkna med
att fuktupptagningstiden till jämviktsläge
(mättnad) är direkt proportionell mot
kvadraten på materialtjockleken, när fuktinträngning
sker från en riktning. Om en torr 3 mm tjock
platta av polyamid kommer till fuktjämvikt
efter ca 20 dygn, kan man enligt det ovan
sagda lätt beräkna att en 0,5 mm tjock
polyamidfolie skulle komma till fuktjämvikt efter
ca 13 h.
Vid icke stationära temperatur- och
fukttillstånd kommer hydrofoba plastmaterial ständigt
att genomströmmas av vattenånga, och denna
permeabilitet kan inte alltid försummas när
folien är avsedd att fungera som spärr mot
vattenånga eller fukt.
Alla plaster, som innehåller hydrolyserbara
grupper (polyamider, polyestrar, polyacetat,
polynitriler), eller plaster, i vilka
hydrolyserbara grupper uppstår genom oxidation,
påverkas vid sönderfallet av vatten. Befinner sig
dessa grupper i sidgrenar förändras i regel
inte makromolekylernas molekyllängd, och
hållfasthetsegenskaperna ändras endast
obetydligt. Som ett undantag bör anföras
polyvinyl-kloridacetat, som är mycket vattenkänsligt på
grund av att vattnet inverkar på krafter
mellan molekylkedjorna.
Är däremot hydrolyserbara grupper delar av
840 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
Tabell 3. Homogena plasters fuktabsorption
Form Hygroskopi-
citet a mg/cm1
Polytetrafluoreten (Teflon) . . film 0,00001
Polyeten ................. . folie 0,0001
Polystyren ............... . platta 0,063
Polyvinylklorid ........... . folie 0,095
Polyvinylklorid ........... . platta 0,13
Polyvinylklorid mjuk ..... slang 0,20—0,27
Anilin-formaldehydplast . . . . platta 0,14
Fenol-formaldehydplast . .. . platta 0,36
Polyester................. . platta 0,38
Polymetylmetakrylat ...... . platta 0,47
Polyamid (Undecanamid
Pall) ................... platta 0,30
Polyamid DP ............. . platta 0,54
Polyamid AP ............. platta 1,22
Celluloid ................. . platta 1,4—1,6
Cellulosaacetat ............ platta 2,5—3,0
huvudkedjan, medför ett sönderfall en stark
minskning av den genomsnittliga
molekyllängden, vilket kan medföra en betydande
minskning av plastens hållfasthet. I båda fallen
försämras i första hand den kemiska resistensen
och de dielektriska egenskaperna. Många
hyd-rolysprocesser katalyseras av syror och baser
samt accelereras givetvis av förhöjd
temperatur. Vid val av tillsatsämnen till plast, t.ex.
fyllmaterial, åldringsskyddsmedel,
stabilisatorer, bör denna omständighet alltid beaktas.
Mekanisk belastning
Man skall skilja mellan inre spänningar, som
uppstått vid plastens bearbetning och som
praktiskt taget alltid är bundna till mekaniska
deformationer, samt yttre spänningar som
påverkar materialet när det tjänstgör som
konstruktionselement. Man bör härvid ha i minnet
att makromolekylära material i fast tillstånd
och särskilt i deformerat tillstånd har
molekylanordningar som inte representerar ett
minimum av fri energi. På grund av detta är
plastmaterialen i de färdiga produkterna i de flesta
fall inte i termodynamisk jämvikt.
I varje material, där omlagringsmöjligheter
föreligger, uppstår med tiden inre förändringar
som för mot en termodynamisk jämvikt. Dessa
förändringar är i hög grad beroende av de
kvarvarande inre spänningarna från materia-
Tabell Fuktabsorptionen för homogena
plaster med orienterat fyllmedel
Hygroskopicitet a längs
o tvärs a längs a tvärs
mg/cm3 mg/cm2
Fenoplaster med cellu-
losafyllmaterial ..... 0,8 2,7 3,3
Fenoplaster med textil-
fyllmaterial......... 1,2 8,1 6,7
Lindade rör av feno-
plaster ............. 1,15 10,6 9,2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
