Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 33 - Jetdrivna passagerarflygplan, av Gösta Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej erfar andningsbesvär vid rådande
atmosfärtryck.
Passagerarnas syrgasmasker, som är
anordnade för kontinuerlig strömning, förvaras
normalt i slutna fack i hatthyllorna eller
framförvarande stolsryggar (DC-8). Om syrgas slappes
på i distributionsledningarna, öppnas
automatiskt luckor till facken och maskerna faller ut
och blir hängande framför passagerarna, som
snabbt kan nå dem.
Vid kortdistansplan kan ett dylikt fast
distributionssystem undvaras i passagerarkabinen.
Skulle trycksänkning inträffa, finns alltid
möjlighet att minska höjden så långt, att allmänt
behov av syrgas ej uppstår. Man kan i ett
dylikt fall räkna med att kunna nå fram till
närmaste flygplats med utnyttjande av
reservbränslet, även 0111 en marschhöjd av 3 000 m
väljes efter trycksänkningen. Ett mindre antal
portabla syrgasflaskor för terapeutiskt bruk är
tillräckligt vid denna flygplanskategori. I
samtliga flygplan finnes i förarhytten ett fast
distributionssystem för syrgas till de flygande
besättningsmedlemmarna.
Elsystem och hydraulsystem
Utöver luftkonditioneringssystemet finns även
andra hjälpsystem för flygplanens funktion
och betjäning. De viktigaste är elsystemet och
det hydrauliska systemet.
Elkraften, som produceras av generatorer,
som drivs av flygmotorerna, utnyttjas i
jetplanen för belysning, för ugnar och kylskåp i
pentry, för drivning av bränsletankpumpar
och vissa ventiler i liydraul-, bränsle- och
oljesystem.
Vidare används elkraft för brandvarning,
utlösning av eldsläckare och snabbavtappning av
bränsle, för jetmotorernas tändsystem samt för
elektronisk navigations- och
kommunikationsutrustning. I Comet och Caravelle startas även
jetmotorerna med elkraft.
Hydraulkraften alstras likaledes av
jetmotorerna, i det huvudpumparna i hydraulsystemet
i de flesta fall drivs direkt av jetmotorerna.
Den hydrauliska kraftöverföringen utnyttjas i
jetplanen i första hand för ut- och infällning
av landställ, vingklaffar och luftbromsar, för
hjulbromsar, noshjulsstyrning samt för
servo-motorer i Foderkontrollsystemen.
Det 28 V likströmssystem, som varit och
fortfarande är standard i de kolvmotordrivna
pas-sagerarflygplanen har i de flesta av jetplanen
ersatts av ett växelströmssystem i kombination
med ett sekundärt likströmssystem som matas
från växelströmssystemet över likriktare.
Fördelarna med växelströmssystemet är lägre vikt
för samma effekt, enklare uppbyggnad och
större tillförlitlighet.
I de amerikanska jetplanen samt i de
projekterade engelska VC-10 och Airco DH 121 har
introducerats 3-fas växelströmssystem med
konstant frekvens, 400 Hz och med 115—200 V
spänning. Varje flygmotor driver en generator
över en drivanordning, som håller det utgåen-
de generatorvarvtalet konstant, så länge
motorvarvtalet är inom det normala
arbetsområdet. I de flesta fall arbetar generatorerna
normalt parallellkopplade, men möjlighet finnes
till omkoppling, så att var och en matar sitt
separata system. Skulle fel uppstå på en
generator kan denna frikopplas från jetmotorn i
luften och de övriga generatorerna överta
dennas belastning. Storleken på generatorerna
varierar mellan 20 och 40 kVA, beroende på
flygplanstypens effektbehov.
I likströmssystemet, som matas från
växelströmssystemet över tre eller fyra 50 A
trans-formator-likriktare ingår även ett batteri, från
vilket ström i ett nödläge kan erhållas för de
mest angelägna behoven, såsom viss
radioutrustning, motorernas tändsystem,
landningsstrålkastare, brandsläckningssystem m.m.
Kontrollinstrument, indikeringslampor,
ström-ställare och omkopplare i elsystemet är i de
stora jetplanen sammanförda till
systemoperatörens instrumentpanel.
Navigations- och
kommunikationssystem
De högre flyghastigheterna och de större
flyghöjderna hos jetplanen har skärpt kraven på
navigations- och kommunikationsutrustningen.
Den ständigt ökande trängseln i luften,
speciellt efter de stora luftlederna och i närheten
av trafikcentra, gör det nödvändigt, att man
i varje ögonblick med stor exakthet skall
kunna fastställa flygplanets läge i luften. Nya
metoder prövas på detta gebit och nya system
utvecklas och förfinas successivt.
Anordningar för passagerarnas
komfort och säkerhet
De genomgripande förändringar som
passage-rarplanen konstruktivt genomgått i samband
med övergången till jetdrift motsvaras även av
860 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
Fig. 10. Interiör
av en DC-8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
