Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 33 - Andras erfarenheter - Övervakning av generatorlindningar, av RGn - Uppvärmning av järnföremål i närheten av induktiva reaktorer, av RGn - Titanrör för värmeväxlare, av SHl - Artificiell utlösning av regn, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avstånd
cm
andras erfarenheter
Övervakning av generatorlindningar
Skador på en generatorlindning kan vålla stora
ekonomiska förluster om generatorn måste tas ur
drift för reparation under en period då den behövs,
t.ex. om en generator i en vattenkraftstation faller
bort vid stor vattenföring och vatten måste spillas.
Det är därför fördelaktigt om översyn och eventuellt
utbyte av skadade lindningar kan förläggas till en
lämpligt väld tidpunkt. Svårigheten är bara att
kunna fastställa lindningarnas tillstånd. Bara rent
visuell besiktning har visat sig ge dåligt resultat.
I vattenkraftstationen Enns där 13
synkrongeneratorer av skilda fabrikat installerades strax efter
kriget, har Österrikes statliga elektrotekniska
provningsanstalt i samarbete med kraftstationens ägare
och generatorleverantörerna 1955—1958 årligen
genomfört omfattande provningar på
generatorlind-ningarna. Mätningarna har därvid utförts på hösten
i omedelbar anslutning till en längre tids drift.
Dessa mätningar har man utfört med växelström för att
bestämma kapacitansen och förlustvinkeln samt den
spänning vid vilken glimning inträder och med
likström för att bestämma upp- och
urladdningsströmmarna för isolationsskikten och isoleringens
effektiva resistans. Ur de uppmätta värdena, och då även
genom jämförelse med de ett år tidigare uppmätta
värdena, har lindningarnas och lindningsdelarnas
tillstånd kunnat bedömas och erforderliga utbyten
av härvor kunnat göras.
I en del fall inträffade lindningsöverslag under
provningarna med växelström, men på grund av
provningsutrustningens låga kortslutningseffekt
skadades inte plåten. Hade dessa försvagade
lindnings-delar inte upptäckts och bytts ut, hade överslag
sannolikt inträffat inom kort under drift, och
skadorna hade då kunnat bli omfattande.
Mätningar utfördes också på de härvor som lagras
som reserv i stationen. Det konstaterades härvid att
isoleringen på dessa, trots omsorgsfull lagring i torr
lokal och under tryck, hade åldrats i nära nog
samma utsträckning som maskinlindningarna (F
pepel-nik i österreichische Zeitschrift für
Elektrizitäts-wirtschaft 1959 h. 10 s. 531—536). RGn
1600 kV A/fas
Skenbar effekt
och magnetiska egenskaper och inte minst på
kyl-ningsförhållandena. Vid VEB Transformatorenwerk
Karl Liebknecht har man utfört omfattande
mätningar för att på empirisk väg bestämma
uppvärmningen av profiljärn, plåtdörrar o.d. som kan
tänkas förekomma i en elektrisk anläggning i närheten
av en induktiv reaktorspole. Av dessa mätningar
framgick t.ex., att en 3 mm tjock plåtdörr, som
befinner sig på 60 cm avstånd från en reaktor på
400 kVA, uppvärms 20°C, vilket är den största
uppvärmning som kan tillåtas enligt VDE (fig. 1). För
plåttjockleken 2 mm blir uppvärmningen ca 10 ®/o
lägre (H Fischer i Elektrie 1960 h. 6 s. 47). RGn
Titanrör för värmeväxlare
I USA har man gjort en kylare för starkt korrosiv
natriumhypokloritlösning av titanrör omgivna av
förzinkade 1" stålrör som mantlar.
Hypokloritlös-ningen flyter givetvis genom titanröret, vars
ytterdiameter är 15 mm och godstjocklek 0,7 mm, och
kylvattnet i rummet mellan titan- och stålröret, vars
vidd är mindre än 6 mm. Både kylvattensflödet och
lösningsflödet är ca 23 1/min.
Kylaren består av 24 tuber, 9 m långa och
anordnade i tre grupper om vardera fyra kopplade i serie
och två grupper om vardera sex kopplade parallellt.
Hypokloritlösningen går in vid 36°C temperatur och
går ut vid en temperatur som är ca 1°C över det
ingående kylvattnets. Efter tre års drift har
titan-rören inte alls påverkats (Industrial Chemist maj
1960 s. 239). SHl
Fig. 1.
Uppvärmningen av
en 3 mm tjock
pldtdörr som
funktion av
avståndet och
reaktorns
storlek.
Uppvärmning av järnföremål i närheten av
induktiva reaktorer
När man använder en spole utan järnkärna för att
begränsa kortslutningseffekten i en anläggning,
måste man ge akt på att järnföremål som befinner sig
i närheten av spolen erbjuder en väsentligt lägre
reluktans än den omgivande luften och att de
magnetiska kraftlinjerna därför sluter sig genom dessa
järnföremål. Ommagnetiserings- och
virvelströmsförlusterna åstadkommer därvid en uppvärmning
som kan bli besvärande.
Uppvärmningen beror på ett flertal faktorer, t.ex.
drosselns belastning, avståndet och det inbördes
läget mellan spolen och föremålet, föremålets form
Artificiell utlösning av regn
Efter fem års experiment anser sig forskare i
Australien ha konstaterat att de med hjälp av
silverjodid-rök har lyckats öka nederbörden över ett
provområde med ca 20 %>. Området som motsvaras av en
lika stor kontrollyta har en utsträckning av nära
2 000 km2. Silverjodidröken spreds från flygplan
med brännare monterade på vingspetsarna. Varje
brännare avgav rök innehållande 550 g silverjodid
per timme.
Utom det direkta regnfallet noterade man att
molnbasen sänktes och att avångningsförlusten under
dropparnas fall från moln till mark minskade (W G
White inför World Power Conference i Madrid juni
1960). GAH
866 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
