Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 33 - Förbränningssystem för ugnar, av Rolf Collin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av foton, tagna med bestämda tidsintervaller
och mätning av temperaturer, gashastigheter,
tryck osv., söker man bestämma
värmeövergångstal, droppens motståndskoefficient mot
strömning m.m.
Droppstorleken i strålen från
finfördelnings-don har undersökts av Burton och Joyce med
paraffin, uppvärmt till lämplig viskositet.
Strålen besprutades med kallt vatten så att
paraffinet hastigt stelnade, varefter droppstorleken
bestämdes. Ingebos fotograferade strålen med
ultrarapid-kamera och bestämde droppstorlek,
dropparnas hastighet och
motståndskoefficienten, fig. 10, och beräknade ur sina mätvärden
förbränningsförloppet i en stråle, i vilken
droppstorleken från början fördelade sig så
som fig. 10 visar. God överensstämmelse med
mätvärden erhölls.
Stabilitetsproblem, flamhållare
Som nämnts visade Lewis och von Elbe1 att
såväl backslag som utblåsning är starkt
beroende av hastighetsgradienten vid
brännar-rörets vägg. Brännarrörets radie inverkar
däremot ej, om den endast är större än
släckningsavståndet y0. I ett diagram över
stabilitetsområdet för förbränningar, fig. 11, får man
ett maximum på backslagskurvan ungefär vid
stökiometrisk blandning av bränsle och
oxidationsmedel. De båda gaserna metan ocli väte
skiljer sig drastiskt från varandra. En
vätgas-låga, i vilken förbränningshastigheten är
mycket hög, slår tillbaka redan vid
hastighetsgradienten 3 500 m/sm men kan knappast blåsas
ut. Metanlågan slår ej tillbaka förrän vid 400
m/sm men blåses ut redan vid 2 000 m/sm.
Detta gäller vid luftfaktorn 1.
Oxidationsmedlet inverkar starkt, och för syrgas och metan
får man backslag redan vid 50 000 m/sm, och
lågan blåses ut vid ca 1 000 000 m/sm.
Närvaron av inerta gaser sänker således
förbränningshastigheten.
Chermin och van Krevelen" har beräknat ett
generaliserat stabilitetsdiagram, och tabeller,
med vilka det är möjligt att beräkna
back-slags- och utblåsningskurvorna, om
bränslegasens analys är känd. Diagrammet är främst
avsett att användas för att undersöka
stabilitetsförhållandena när olika bränslen användes i
samma brännare.
I snabbrännare är det nödvändigt att
stabilisera lågan i en gas, vars strömningshastighet
kan uppgå till 250 m/s och mer, dvs. ovanför
utblåsningskurvan10. Detta sker med hjälp av
flamhållare av olika slag. En sådan kan
utgöras av en areaökning eller en kropp som
insattes i strömmen. Omedelbart nedströms
från en sådan kropp, fig. 12, existerar stora
hastighetsgradienter i recirkulationsområdet4.
Därigenom uppstår stark turbulens, vilken
ytterligare förstärks av den turbulens, som alstras
vid förbränningen.
Den intensiva turbulensen är förmodligen
orsak till de extremt höga
förbränningshastighe-ter, som man iakttagit och som möjliggör att
872 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
Droppdiameter d
M
iao
en förbränning kan upprätthållas i lä av
flam-hållaren. De heta förbränningsprodukterna
sugs tillbaka till avlösningspunkten, där ett
tryckminimum existerar, och blandas där med
den anströmmande gasen, varvid denna
antänds.
Två stabilitetsgränser existerar, en vid fattig
och en vid rik blandning, fig. 13. Större
diameter på flamhållaren, högre tryck och lägre
hastighet ger större stabilt område. För små
diametrar inverkar turbulensen i den
anströmmande gasen, medan inverkan är mycket liten
för större diametrar. Slutsatsen blir att den av
flamman själv alstrade turbulensen är
intensivare, och dess inverkan blir därigenom större.
För flamhållare i en stråle av oljedroppar"
blir förhållandena annorlunda, fig. 14. Man
Hastiqhetsqrodienr vid brännarrörets väqq
m/s
$5 98 99%
Droppar < d
Fig. 10.
Fördelningskurva över
droppstorleken i
en stråle i
logaritmiskt sannolikhetsdiagram.
3
Lufttaktor
Fig. 11.
Stabilitetsdiagram;
–vätgas
med luft,–-
metan med luft,
–-metan
med syrgas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
