Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 34 - Bebyggelsesanering vid fastighetsreglering på landsbygden, av Elis Rydström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visledningar, ny vattentäkt, ny
avloppsanläggning, att planera den nya tomtplatsen och
anordna trädgård, allt beräknat efter lika
standard som på den gamla tomtplatsen. Samtliga
dylika kostnader beräknades i detta fall till
30 900 kr. Sammanlagda utflyttningskostnaden
blev sålunda 144 100 + 30 900 eller 175 000 kr.
Kostnaderna för själva nybyggnaden på den
nya tomtplatsen åvilar helt den utflyttande. I
statsbidrag, som beslutas av vederbörande
lantbruksnämnd, utgår i detta fall 50 % av
summan 175 000 kr. dvs. 87 500 kr. Övriga delägare
är skyldiga att i den mån de har nytta av
utflyttningen delta i utflyttningskostnaderna.
Denna nytta har beräknats dels ur
arealtillskottet i bykärnan, vilket ger värdefulla
utrymmen omkring byggnaderna dels ur den
uppskattade rationaliseringsvinst, som härrör från
att de som är kvar i bykärnan får närmare till
den bästa åkerjorden nära byn, än de skulle
ha fått, om den utflyttande gården haft sitt
brukningscentrum kvar i bykärnan och
konkurrerat om de bästa och mest närbelägna
åkrarna. Arealtillskotten i bykärnan och
arealerna åkerjord (reducerade till bästa åkerjord)
har åsatts vikter och ett vägt medeltal har
beräknats. Sedan det sammanlagda belopp
beslutats, varmed övriga delägare skall delta i
utflyttningen (i detta fall 27 500 kr), har den
inbördes fördelningen bestämts proportionellt
mot de vägda medeltalen för varje delägare.
För de fyra delägare, som ålagts del i
utflyttningskostnaderna, varierar delaktigheten
mellan 2 500 kr och 11 200 kr.
Till de beräknade utflyttningskostnaderna
läggs 2,5 % av nämnda kostnader, som
tillgodoräknas den utflyttande för omak och besvär.
Totala utflyttningskostnaderna blir därför ca
179 300 kr. Fördelningen blir i detta fall:
statsbidrag 48,8 % (50 % av 175 000 kr), den
utflyttande 35,9 % (64 300 kr) och övriga
delägare 15,3 % (27 500 kr).
Standardhöjning blir i de flesta
utflyttningsfall ofrånkomlig. Det är inte lönsamt — eller
knappast ens möjligt — att bygga till en
standard, som svarar mot halv eller trekvarts
ner-slitning. Denna standardhöjning får den
utflyttande i de flesta fall huvudsakligen stå för
själv. Vissa möjligheter finns dock till
ytterligare bidrag eller lån från
lantbruksnämndernas rationaliseringsanslag. De verkliga
utflyttningskostnaderna torde i detta fall ligga mellan
250 000 och 300 000 kr. Räknar man med t.ex.
250 000 kr, så blir den procentuella
fördelningen på de verkliga kostnaderna: statsbidrag
35 % (87 500 kr), den utflyttande 54 %
(135 000 kr) och övriga delägare 11 %
(27 500 kr).
Är bebyggelsesaneringen lönsam?
En gård (i detta fall kombinerat jord- och
skogsbruk) är ett företag, som bör ge vinst.
Rationalisering av företag — och det bör även
gälla jord- och skogsbruk -— bör ge ökad vinst.
Man kan då säga, att gården, som står i risk-
zonen att flyttas ut, måste bedöma situationen
på samma sätt som en industri, som överväger
att riva sina byggnader och bygga nya. Är det
lönsamt? Pekar kalkylerna på att nybyggnaden
kan räntas och amorteras på ett rimligt sätt?
En närmare redogörelse för den
räntabilitetskalkyl, som kan ge svar på dessa frågor, faller
utom ramen för denna artikel. Bland annat på
grund av rationaliseringsvinsten i
arbetskostnaderna kan det vara lönsamt att bygga nytt,
särskilt om det gäller en större gård. I andra
fall kan det åter vara tveksamt med
lönsamheten eller fullt klart att det inte lönar sig.
Men resonemanget har då hela tiden rört sig
om ett enstaka företag.
Antag, att vi har ett antal industriföretag
placerade intill varandra och att alla eller de
flesta har svåra bekymmer med utrymmet. Ett
av företagen flyttar bort. Kanske då ett av de
andra företagen lyckas förvärva den
bortflyttades tomtmark. Mera sällan händer det väl, att
det kan bli en av bortflyttningen föranledd
sanering, som gör, att de flesta får nytta av
marktillskottet. Men då det gäller jordbruksbyar,
som blir föremål för omreglering, kan även
andra gårdar få nytta av en utflyttning och en
rationell omfördelning av det uppkomna
marköverskottet i bykärnan kan enligt lag ske i
direkt sammanhang med utflyttningen.
Utformningen och det tekniska
resultatet
En utflyttning, liksom alla åtgärder i samband
med en fastighetsreglering, bör kunna
försvaras ekonomiskt, tekniskt och juridiskt. Den
ekonomiska sidan har något berörts. Är
resultatet av ett praktiskt fall — beslutat enligt lag
och accepterat av delägarna — som det i fig. 5
tillfredsställande ur teknisk synpunkt? Nej,
inte helt. Ägolotten D, som har åbyggnader för
jordbruk, skulle vara i behov av ytterligare
arealtillskott i bykärnan, vilket tekniskt sett
vore möjligt på bekostnad av ägolotten LN,
som endast är en bostadslägenhet. Denna
lägenhet har redan avstått en remsa
motsvarande cirka 10 % av dess areal till D, men västra
hälften av lägenheten (ca 3 000 m2) kunde
dessutom utan större skada avstås mot skälig
ersättning. Denna mark är utan större värde för
lägenheten, men av stort värde för gården D.
Gällande lagregler ger emellertid inte
möjlighet att besluta om avstående av så stor del av
en lägenhets mark i samband med
fastighetsreglering. Begränsningen i ägokravsjämkningen
för bostadslägenhet är 25 % av lägenhetens
uppskattningsinnehåll, dvs. arealen dividerad
med det gradtal, som åsatts lägenhetens mark.
I ett fall som detta, när omreglering sker av
mark, som huvudsakligen användes för
jord-bruksändamål, skall graderingen beträffande
all mark avse värdet ur jordbrukssynpunkt (1
för den bästa jorden, därefter 1,1 1,2 etc. för
sämre jord). Tomtvärden åsättes i pengar
"ovanpå" gradvärdet för jordbruk. Om det för
enkelhetens skull antages, att gradvärdet är
888 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
