Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 34 - Andras erfarenheter - Behållartrafik över Stilla Havet, av BoJ - Tetrametylbly som antiknackningsmedel, av SHl - Utveckling av bildrör för TV, av DH - Nimonic-legeringars värmeledningsförmåga, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Los Angeles, San Francisco och Honolulu.
Kranar-nar är i förarhytterna försedda med signaltablåer,
där varje behållares läge indikeras, och växlingen
från vitt till rött ljus i en signalcell markerar,
att en behållare har intagit sin plats ombord.
Omedelbart efter lastningen av en fylld behållare kan
kranen återvända med en tom behållare från
fartyget.
Man säger sig med denna metod ha uppnått en
tidsvinst på tre dygn i transportkedjan från
avsändare till mottagare. Godsströmmarna planeras
genom operationsanalys. Rangerområdena för
behållarna i de tre nämnda hamnarna skall kunna
härbärgera 1 400 enheter. Man planerar dessutom att
anskaffa 3 000 mindre, demonterbara behållare,
vilka vid behov skall kunna lastas inuti
24-fotsbehål-larna. Matson Lines har fått träffa överenskommelse
om förflyttning av friställd arbetskraft till andra
hamnar med hamnarbetarnas fackförening, som
också har velat ha del i rationaliseringsvinsten
(Shipbuilding and Shipping Record 11 aug. 1960
s. 177—178). BoJ
Tetrametylbly som antiknackningsmedel
För 25 år sedan övervägde man att använda
tetrametylbly som antiknackningsmedel i bensin, men
det förkastades då därför att det ansågs mindre
effektivt än tetraetylbly. De senaste årens
forskning har emellertid visat att tetrametylbly är
mycket verksamt i bränslen med hög halt av aromater
och högt oktantal vid deras användning i motorer
med hög kompression.
Tetrametylbly uppges sålunda i dagens bränslen
vara billigare och effektivare än tetraetylbly. Vid
lika blyhalt i premiumbensin ger det förra 1—2
enheter högre vägoktantal än det senare. Trots att
tetrametylbly i dag är dyrare än tetraetylbly per
viktenhet höjer det inte bensinpriset därför att 2,05
ml tetrametylbly innehåller lika mycket bly som
3,0 nil tetraetylbly. Vidare väntar man att priset på
tetrametylbly skall falla när efterfrågan på det
växer.
Under början av 1950-talet var bensinens
aromat-halt låg, vanligen ca 10 "/o, men den har stadigt
stigit. Då tetraetylbly förlorar något av sin
effektivitet när aromathalten stiger, började man
experimentera med karbonsyror för att öka tetraetylblys
aktivitet. Härvid upptäckte man att tetrametylbly är
stabilare än tetraetylbly vid den höga temperatur,
som dagens bränslen ger, och att dess effektivitet
som antiknackningsmedel växer när betingelserna
blir svårare.
Tetrametylbly tillverkas nu i en fullstor
amerikansk anläggning och flera nya fabriker är under
byggnad. Man tror att om fem år omkring hälften
av den i USA sålda bensinen kommer att innehålla
tetrametylbly i stället för tetraetylbly. Ar 1963
väntas all bensin i Europa innehålla tetrametylbly
(Chemical & Engineering News 25 april 1960 s. 33;
Chemical Engineering 16 maj 1960 s. 69). SHl
enliga spolsystem för avlänkningen. Även
glastekniken har avancerat avsevärt. Det förekommer
sålunda nu mycket sällan några blåsor i glaset och
rören är helt implosionssäkra.
Skärmens insida beläggs som regel med ett tunt
aluminiumskikt. Detta verkar som en spegel och
allt fluorescensljus kastas framåt mot åskådaren.
Gasjoner förmår inte tränga igenom skiktet varför
man kan utelämna jonfällan och
jonfällemagne-ten.
Man går numera ifrån den magnetiska
fokuseringen och använder endast elektrostatiska
elektronlinser. Man slipper därmed fokuseringsmagnet, och
strålen blir jämförelsevis mycket smalare och även
avsevärt mindre defokuserad i bildskärmens
kanter.
Bärbara TV-mottagare har blivit mycket
efterfrågade och man söker därför få fram bildrör som
kräver liten glödeffekt, låg spänning på
intensitetsstyrande elektroder och låg ström till avlänkande
elektroder. Härigenom kan man hålla
komponenternas antal nere och i stor utsträckning använda
transistorer (Electronics 24 april 1960 s. 80). DH
Nimonic-lcgeringars värmeledningsförmåga
Värmeledningsförmågan för Nimonic-legeringar har
uppmätts vid en undersökning, där man även gjorde
mätningar av den elektriska ledningsförmågan i
avsikt att utröna sambandet mellan dessa båda
egenskaper.
De undersökta legeringarna (jfr Tekn. T. 1958
s. 171) består till övervägande del av nickel men
innehåller ett flertal legeringsämnen, tabell 1.
För Nimonic 80 och 105 har angivits nominella
analyser.
Mätningarna av värmeledningsförmågan (jfr Tekn.
T. 1954 s. 415) har gjorts inom temperaturområdet
50—800°C för samtliga legeringar och till något
högre temperatur för två av dem, tabell 2.
Mellan värmeledningsförmågan X (i W/m°C),
absoluta temperaturen T (i °K) och elektriska
resistivi-teten g (i ohm cm) erhölls sambandet
l = 6,0 + 2,2 • 10"° T/q
Samtliga försöksvärden stämde med ± 5 %
marginal med denna ekvation (R W Powell och R P
Tye i Engineer 29 april 1960 s. 729—732). Wll
Tabell 1. Legeringsämnen i nickellegeringarna Nimonic
C Si Cu Fe Mn Cr Ti Al Co Mo
°/o •/o •/» % »/. »/o «/o °/o »/o «/o
Nimonic 75 .. .... 0,126 0,79 0,06 0,12 0,27 20,53 0,23
Nimonic 80 .. .... 0,04 0,5 — 0,5 0,6 21,0 2,5 1,2 — —
Nimonic 90 .. .... 0,06 0,65 0,14 0,41 0,03 19,5 2,45 1,40 16,5 —
Nimonic 95 .. .... 0,10 0,65 0,06 0,38 0,06 19,1 2,91 1,99 16,5 —
Nimonic 100 .... 0,24 0,28 0,04 0,18 0,03 11,1 1,07 5,22 20,0 5,0
Nimonic 105 .. 0,3 = 0,5 <3 < 1 14—16 0,5—2,5 4—6 18—22 4—6
Utveckling av bild rör för TV
Bildrören för svart-vit television har utvecklats
snabbt (Tekn. T. 1958 s. 177) beroende på en enorm
efterfrågan. Vid början av 1950-talet var bildrören
ganska långa och elektronstrålen avlänkades inte
mer än 70°. De bildrör som nu tillverkas har 110°
avlänkningsvinkel, de har rektangulär skärm och
ett 21" rör med denna avlänkningsvinkel är bara
278 mm långt. Denna utveckling har möjliggjorts
främst genom att man lyckats framställa ändamåls-
Tabell 2. Värmeledningsförmåga för Nimonic-legeringar
Temperatur °C
50 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000
Nimonic 75 W/m°C 13,2 13,9 15,7 17,5 19,1 21,0 22,6 24,3 26,0
Nimonic 80 W/m°C 11,4 12,1 13,8 15,5 16,8 18,4 21,0 23,5 25,5 27,6 —
Nimonic 90 W/m°C 12,1 13,0 14,6 16,5 18,4 20,0 21,8 23,7 25,3 — —
Nimonic 95 W/m°C 11,7 12,5 14,1 16,0 17,5 18,8 20,3 22,1 24,1 — —
Nimonic 100 W/m°C 11,2 11,8 13,0 14,2 15,5 16,9 18,4 20,0 21,8 — —
Nimonic 105 W/m°C 10,8 11,6 13,1 14,7 15,9 17,4 19,3 21,2 23,0 25,3 27,6
892 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
