Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 34 - Trafikprognosmetod för tätortsområden, av Erik Sylvén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,U!L
ZBiCj
100
20 30/im
Avstånd
Fig. 10. Relativ resealstring som funktion av
vågavstånd (första korrektion) funnen vid
undersökning i Seattle.
i matrisen och beräkning av P; • Q,-värden
(a^ij-värden) som insättes i
D
- = k-ZTij
Da 1 xliJ
för olika avståndsintervall. Approximationerna
upprepas till dess avsedd noggrannhet erhålles.
Lösningen av den för Seattle uppställda
matrisen visar, trots ofullständiga källuppgifter och
därav föranledda summariska antaganden,
tämligen god överensstämmelse med
undersökningens resultat särskilt vid stora resevärden och
medelstora avstånd. Skillnader vid små
resemängder ligger oftast inom undersökningens
felmarginaler. På korta avstånd, dvs. resor
inom distrikten (diagonalvärden) och resor
mellan närliggande distrikt, är överensstämmelsen
2000
¥)00
6000
8000
10000 12000 MOO
Antal personresor per dygn
Fig. 11. Schematisk jämförelse mellan
prognosvärden och vid undersökningen funna värden av olika
storlek avseende resor till och frän
"downtown"-distrikt i Seattle.
sämre, främst beroende på överslagsmässiga
antaganden beträffande reselängderna
(väglängderna), fig. 11.
Metodens tillförlitlighet har även
kontrollerats före dess användning i Göteborg. Värden,
erhållna ur en prognos för 1955, visade i
tra-fikräknade gatusnitt god överensstämmelse
med de i verkligheten uppmätta. En liknande
jämförelse för Västerås har gett samma goda
resultat.
Metodens praktiska tillämpning
Vid uppgörande av en trafikprognos för ett
tätortsområde blir arbetsmetoden i korta drag
följande:
Prognosområde. Prognosområdets gränser och
indelningen i inre bebyggelsedistrikt
fastställes.
Prognosområdets omland uppdelas i
närliggande yttre distrikt samt avlägsnare
fjärr-distrikt.
Datainsamling. En prognos uppställes för varje
inre distrikt över antal boende (lägenheter),
arbetande och serviceverksamhetsomfattning
uttryckt i lämpliga måttenheter. Generella
restal vid antagen biltäthet fastställes.
Därefter göres en prognos över antal resor
till och från yttre distrikt och fjärrdistrikt,
eventuellt enligt samma metod anpassad för
större landområden.
Genomsnittliga reseavstånd mellan
distriktens bebyggelsetyngdpunkter fastställes från
genererings- resp. attraktionssynpunkt.
Avstånd till fjärrdistrikt anges med ett
godtyckligt konstant värde.
Analys av data. Resealstringen i olika distrikt
beräknas och korrigeras med hänsyn till
bostädernas läge i förhållande till arbetsplatser
och serviceverksamheter.
De olika distriktens resealstring uppdelas i
B- och C-värden på grundval av
reseända-målsfördelningen.
Beräkning. Resesambanden sammanställes i en
matris som löses.
Bearbetning av resultat. Resorna fördelas på
olika transportmedel genom införande av
faktorer. Vid fördelning av resor till och
från centrala distrikt i större tätorter måste
eventuellt särskilda dämpningsfaktorer för
bilresor införas.
Om man önskar göra en prognos enbart för
den kollektiva trafiken eller för biltrafiken
analyseras endast för dessa trafikslag
erforderliga data.
För godstrafiken kan liknande beräkning
göras, vari värden på B och C anger
produktions-resp. konsumtionskällor.
Förbättring av metoden
Resultaten enligt metoden kan förbättras
genom analyser av undersökningar, upplagda så
att för metoden erforderliga karakteristika kan
framdeduceras. En första förutsättning för att
uppnå tillförlitliga resultat är att man fram-
897 TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
