Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 34 - Beräkning av bensins vägoktantal, av S Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för beräkning av konstanterna i ekv. (5). Med
dem (tabell 3) har god överensstämmelse
erhållits mellan beräknat och funnet vägoktantal
för alla vagnarna. Den genomsnittliga
avvikelsen för de olika bränslena blev 0,9—1,5
enheter i oktantal (fig. 2).
De empiriskt erhållna ekvationerna för de sex
bilarna har visat sig gälla oberoende av
bränslets halt av olefiner eller tetraetylbly. Enligt
ekvationen för t.ex. vagn 8 är f = 0,265 • 0,7/
/(0,265 • 0,7 + 0,820) = 0,184, vilket innebär
att det bränsle som når cylindrarna vid
acceleration från låg hastighet till 18,4 % består av
helt bränsle och till 81,6 % av en lättflyktig
fraktion som utgör 70 % av bränslet. Att så
verkligen är fallet har bekräftats
experimentellt.
Utnyttjning
Ett mått på den utsträckning, i vilken en given
motor ger bränslesegring, är användbart inte
bara för bestämning av den ekvation, som bäst
anger bränslens knackningsegenskaper i
motorn, utan också som ledning för
biltillverkaren och petroleumraffinaderiet vid
konstruktion av den motor och framställning av den
bensin som tillsammans ger den bästa
prestationen.
Ju större den lättflyktiga andelen av det
bränsle som når cylindrarna är, desto större
är motorns benägenhet att segra bränslet. Den
lättflyktiga andelen kan därför kallas
segrings-faktorn F som är
F =
K+ b.
f + a( 1 + f) b, + b2
Om F = 1, består bränslet i cylindrarna helt
av lättflyktig fraktion, och om F = 0
uteslutande av helt bränsle.
Då F är en funktion av a och f, kan den
allmänna ekvationen skrivas
O = (1 — F) (D1 Rh + DJHh + C) +
+ F (Dx Ra + D, Ma + C)
(6)
Skillnaden mellan vägoktantalet beräknat med
denna ekvation och beräknat med ekv. (1) är
proportionell mot segringsfaktorn. Detta
betyder helt enkelt att ju större segring motorn ger,
desto större fel ger ekv. (1) vid beräkning av
vägoktantalet. Felets storlek beror dock också
på skillnaden mellan oktantalen för hela
bränslet och dess lättflyktiga fraktion.
Om ett betydande antal biltyper inom ett
område har motorer som ger bränslesegring,
måste detta tydligen vara känt för
bensintillverkaren för att han skall kunna tillhandahålla ett
lämpligt bränsle. Vidare måste han känna
storleken på koefficienterna i ekvationerna för
motorerna.
För att skaffa erforderliga data måste man
göra en fältundersökning. Härvid kan man
dock nöja sig med betydligt färre bränslen än
de 63 som använts vid de här refererade
försöken, om man väljer provbränslena så att ett
rimligt egenskapsområde täcks.
Tabell 3. Konstanter i ekv. (5) för sex olika bilar, bestämda
genom Uniontown-prov med 63 olika bränslen; genomsnittlig
skillnad mellan beräknat och funnet vägoktantal
Vagn
Kom-pressions-förhål-lande
Genomsnittlig
skillnad
K
8 7,8:1 0,7 0,265 0,820 0,031 0,094 —19,0 1,2
9 8,2:1 0,6 0,820 0,340 0,060 0,020 —18,2 1,5
10 7,3:1 0,6 0,517 0,650 —0,145 —0,182 13,0 1,2
11 10,0:1 0,9 0,427 0,750 —0,028 —0,049 —8,9 1,1
12 7,2:1 0,6 0,600 0,500 0,034 0,026 —14,1 1,2
13 9,0:1 0,7 0,600 0,400 0,030 0,020 —4,4 0,9
Vid en sådan fältundersökning har man
funnit, att Rh är den viktigaste variabeln, medan
de övriga i ordning efter betydelse är Ra, Mh
och Ma. Vidare har det visat sig att om ett och
samma bästa värde på a används för alla
vagnar av samma typ, blir felet inte större än om
de individuella värdena för vagnarna utnyttjas.
Slutligen upptäcktes att införandet av Ma ger
obetydlig förbättring av överensstämmelsen
mellan beräknat och funnet vägoktantal.
Den slutliga allmänna ekvationen blir alltså
O = b,Rh + b2Ra + b,Mh + C (7)
Då försöken utförts med europeiska vagnar,
kan denna ekvation tillämpas allmänt i
Europa, men konstanterna blt b2 och bx kan vara
betydligt olika för olika områden. Detsamma
gäller för Ra och C. Ett exempel, som anger
konstanternas storleksordning, är
O = 0,45 Rh + 0,32 Ra + 0,19 Mh + 4,0 (8)
varvid a = 0,75, dvs. den lättflyktiga
fraktionen för bestämning av Ra framställs genom
av-destillering av 75 % av bränslet.
Vid framställning av en bensin, som ger ett
givet vägoktantal, har tillverkaren en viss
rörelsefrihet, eftersom han kan kompensera en
minskning av någon av i?/„ Ra eller Mh genom
ökning av en av de andra variablerna eller av
båda. Denna variationsmöjlighet är
fördelaktig därför att den tillåter bästa ekonomi vid
raffinering och blandning av bränslen.
Hittills har förhållandena vid acceleration
från låg fart diskuterats. I praktiken kan
emellertid ett bränsles vägoktantal begränsas
genom knackning vid vilket motorvarvtal som
helst, beroende på motorns egenskaper och
bränslets research- och motoroktantal. För
Tabell Konstanterna i ekv. (1) vid olika fart
för en bil av 1958 års modell med fyrcylindrig
toppventilmotor
Fart km/h A B C
50 0,5 0,3 24
65 0,5 0,6 —9
80 0,1 1,0 —3
TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 34 902
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
