Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 35 - Hamn för Stenungsunds kraftstation, av Gunnar Pira och Johan F Hagrup - Svensk kollektiv lokaltrafik 1959, av BoJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vattnet utspilld olja att sprida sig. Den läns
som användes för närvarande är av "The Oil
Boom typ" och utgöres av en 0,8 m bred
remsa av impregnerad väv, som på jämna avstånd
är uppstyvad med rundjärn av lättmetall.
Länsen hålles i vertikal ställning med hjälp av
sänken och flottörer.
För att förhindra på bryggan utspilld olja
och regnvatten att rinna ner i
hamnbassänger-na är bryggan på tre sidor försedd med en
0,2 m hög kantbalk, varjämte bryggans spann
närmast tillfartsbron är höjt 0,2 m vid
änd-pelaren. De vertikala fogarna i däcket har
dessutom tätats med expansionsplåtar av
rostfritt stål. Däcket dräneras genom golvbrunnar,
som står i förbindelse med ett under däcket
liggande avloppsrör. Detta mynnar i en 18 m3
uppsamlingstank, som är placerad i bryggans
mittpelare. Härifrån pumpas det oljeblandade
vattnet in i en reningsanläggning, där vattnet
renas från olja, innan det pumpas ut i havet.
För att den tjocka oljan skall vara pumpbar,
kan såväl rörledningen som tanken
uppvärmas till en temperatur av 50°.
För förtöjning av fartygen är varje ändpelare
i bryggan försedd med fyra pollare, vardera
för en förtöjningskraft av 75 Mp, och varje
mellanpelare med två pollare, vardera för en
förtöjningskraft av 50 Mp. På stranden i höjd
med brons landfäste finns två pollare vardera
på 75 Mp placerade i förlängningen av
bryggans ytterkanter. På stränderna finns dessutom
tre par stormpollare vardera för en
förtöjningskraft av 150 Mp. Väster om piren har på
vardera sidan om infartskanalen förlagts en
boj för en förtöjningskraft av 75 Mp. Läget av
pollare och bojar framgår av planen, fig. 3.
Bojarna är utförda av plåt med konisk botten
samt förankrade i en betongplatta, som på
betryggande djup under sjöbottnen ligger
nerbäddad i makadam.
Kättingen, som förbinder bojen med ankaret,
är försedd med en 11 t mellanvikt av betong
för dämpning av plötsligt påförda krafter, fig.
13.
Pelarna är försedda med gummifendrar och
däckets kanter på såväl bryggan som
tillfartsbron är skyddade genom avvisare av grovt
trävirke.
Oljan från fartygen pumpas direkt till
oljelagren genom en ledning för tjockolja på
pirens norra sida och en ledning för tunnolja
på den södra. Fram till mätstationen för oljan,
som ligger omedelbart innanför brons
landfäste, har ledningarna en diameter av 300 resp.
250 mm. Ledningen för tjockolja är isolerad
med glasullit, som skyddas medelst ett hölje
av aluminiumplåt. För att hålla oljans
temperatur vid pumpbar nivå är ledningen försedd
med en elektrisk värmekabel. På pirens södra
sida finns dessutom en 250 mm ledning, genom
vilken barlastvatten från fartygen pumpas in
i anläggningen för rening av oljeblandat
vatten.
Samtliga rörledningar för dränage, brand- och
färskvatten samt tryckluft ligger under pirens
TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 34 918
Boj
däck. På vardera ändpelaren finns två
brandposter och ett uttag för färskvatten. På
mittpelaren finns två uttag för tryckluft. Kablar
för kraft, belysning och telefon samt
manöverkablar är förlagda i en särskild kabelgrav på
pirens norra sida.
I anslutning till hamnen har förutom
mätstation för olja uppförts hamnkontor med
tullstation, kompressorstation, brandstation,
panncentral, transformatorstation samt toaletter för
fartygens besättningar.
Slutord
I mätstationen har installerats instrument för
mätning och registrering av den inpumpade
oljans volym, tryck och temperatur. Dessa
värden överföres till en instrumenttavla placerad
i en kur ute på bryggan, där en man kan
övervaka såväl lossning som lastning av oljan. Den
1 450 m långa rörledningen för tjockolja har
en kapacitet av 800 m3/h vid ett tryck av 8 atö
och en viskositet av 650 Cst. Ledningen för
tunnolja, som är ca 1 800 m lång, har en
kapacitet av 800 m3/h vid ett tryck av 8 atö och
en viskositet av 8 Cst.
Den 23 maj 1959 hade hamnen premiär, då
den angjordes av M/S "Vettersö", som lossade
10 000 t tjockolja. Sedan dess har åtskilliga
tankfartyg angjort den nya hamnen, av vilka
det största hittills har varit M/T "Sirius" på
24 000 t.
Svensk kollektiv lokaltrafik 1959. Svenska
Lokaltrafikföreningens medlemsföretag presterade 1959
ett sammanlagt trafikarbete om 263 milj. vagnkm,
vilket underskrider 1958 års värde med endast 0,2 °/o.
Platskilometerantalet ökade däremot med 2,7 °/o
eller till ca 17 miljarder totalt för de företag, som
redovisat prestationerna i denna storhet. De nämnda
förändringarna visar, att man genom större
vagns-enheter minskar rullningen och samtidigt ökar
kapaciteten. Samma sak belyses av, att antalet
vagntimmar reducerats med 0,5 "/o till 9 milj.
Det totala antalet resor har minskat från 676 milj.
1958 till 599 milj. 1959, eller med 11,3 »/o. Bortser
man från bristande redovisning och från ändringar
i beräkningarna av restal för Stockholms Spårvägar
har antalet resor minskat med 1,8 °/o i lokaltrafik.
I landsortens linjetrafik har antalet resor minskat
från 67 till 63 milj. eller ca 5,7 %>, vilket således
är ett tydligt utslag av den tendens, som varit
märkbar under senare år.
De totala persontrafikintäkterna uppgick 1959 till
407 Mkr. mot 421 Mkr. 1958. Siffrorna har påverkats
av taxeändringen på Stockholms Spårvägar under
året. I landsortens linjetrafik har intäkterna ökat
från 85 till 86 Mkr. under perioden (F PALMSKOG i
Svensk Lokaltrafik 1960 h. 5 s. 16—27). BoJ
Fig. 13. 75 Mp
boj med
förankring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
