- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
943

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 36 - Ljuskällor för industribelysning, av Gösta Siljeholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

livslängd och glödtråden brister på grund av
dess förtunning genom materialförångningen.

Det på lampkolvens insida anbragta gettret
har ofta en beståndsdel, t.ex. fosfor, som
binder kemiskt aktiva föroreningar, t.ex. syrgas,
i kolvatmosfären, samt en beståndsdel, t.ex.
kryolit, som försvårar uppkomsten av en
sammanhängande, ljusabsorberande
volframbelägg-ning på kolvens insida (jfr Tekn. T. 1959 s.
1145).

För industribelysning används glödlampor på
100 W, 200 W och 500 W (tabell 1).
Glödkroppens färgtemperatur skiljer sig från dess sanna
temperatur därför att volframs optiska
emissionsförmåga inom det synliga
våglängdsområdet är sådan, att färgtonen hos en lampas
glödkropp för ögat ter sig som om ljuset erhålls
från en glödande kropp av högre temperatur
än den verkliga. Färgtemperaturen är av
intresse bl.a. vid fotografering.

Då ljusflödet liksom metallförångningen från
glödtråden (och därmed livslängden) är starkt
beroende av temperaturen, får glödlamporna
ett givet ljusutbyte för en viss livslängd.
Därför bör man vid bedömning av lämpliga
glöd-lampstyper för industribelysning skaffa
uppgifter om livslängd och ljusflöde och beakta
dem i ekonomikalkylerna.

Lampor upp till 300 W kan erhållas med
matterad kolv; från 500 W tillverkas endast klara
lampor. Genom matteringen erhålles ett visst
bländskydd utan att lampans ljusflöde
nämnvärt minskas. En nyare kolvtyp är på insidan
försedd med en beläggning av kvarts Si02 eller
titandioxid TiOz. Dessa silikatlampor eller
"pärlvita" lampor ger ett gott bländskydd samt
ett tilltalande ljus och torde vara mest aktuella
för platsbelysning vid kontrollbord e.d. samt i
kontorsutrymmen.

Vibrationer, som kan uppträda t.ex. i
verkstäder, speciellt vid platsbelysning av vissa
maskiner, på båtar, i hissar etc., gör att
särskilt hållfasta lampor behövs. Genom en
speciell upphängning av glödtråden i ett större
antal hållare har skakstarka lampor på 25—
150 W framställts. För handlampor har man
konstruerat speciella sladdlampor med extra
finkristallin glödtråd och förstärkt montering.
De har stor hållfasthet mot stötar och slag och
utförs i storlekarna 40 och 60 W.

Belysningstekniken har i glödlampan en
ljuskälla, som i enkelhet, tillförlitlighet och snabb
funktion fyller högt ställda krav. Detta har
också medfört, att glödlampan på det stora
hela taget är den dominerande ljuskällan, även

Tabell 2. Data för kvicksilverhögtryckslampor

Lamp- Effektbehov Ljus- Ström Sockel
typ med reaktor flöde
W W lm A
80 88 3 000 0,75 E 27
125 135 5 000 1,15 E 27
265 280 10 000 2,4 E 40
450 475 20 000 4,0 E 40

för industribelysning. Dess i förhållande till
urladdnings- och fluorescenslamporna låga
ljusutbyte har emellertid medfört en stark
frammarsch för de senare.

Gasurladdningslampor

Gasurladdningslamporna arbetar väsentligen
med lavinartad stötjonisation, dvs. en
ursprunglig laddningsbärare, elektron, alstrar på
sin väg mot anoden en hel serie nya
laddnings-bärare. Dessa ger i sin tur upphov till nya
jonisationsprocesser. Ju större ström som sänds
genom urladdningen, desto bättre ledande blir
den. Vid anslutning till ett belysningsnät
måste på grund härav alltid någon sorts
ström-begränsande impedans, en reaktor — vid
växelström ofta en spole med järnkärna —
inkopplas i lampkretsen.

Natriumlampan

I natriumlampan alstras ljuset vid
elektricitetens gång genom ett urladdningsrör, som
innehåller natriummetall jämte en grundgasfyllning
av förtunnad neongas. Strömmens inträde i
urladdningen möjliggöres genom att
aktiverade elektroder är anbragta i urladdningsrörets
ändar. Aktiveringen består till största delen av
jordalkaliföreningar, vanligen med bariumoxid
som huvudbeståndsdel. Den är anbragt på en
metallelektrod av volframtråd.

Sedan katoden bragts till glödning genom en
förurladdning av glimkaraktär till en
närbelägen hjälpanod, sänker aktiveringen
spänningsförlusten vid katoden till under 10 V,
varigenom vid urladdningsrörets anslutning till
220 V över 95 % av nätspänningen kan
utnyttjas för ljusalstring i urladdningen.

I natriumlampan börjar urladdningen i
neongasen, varvid urladdningsröret upphettas och
natrium förångas. Jonisationsenergin för
natriumånga (5,1 eV) är väsentligt lägre än för
neon (21,5 eV), varför hela
urladdningsströmmen bärs av natriumångan när denna nått
tillräckligt tryck. Den utsänder tvenne starka,
gula resonanslinjer (5 890 och 5 896 Å) som
ligger nära ögats känslighetsmaximum.

Härigenom erhålles ljus med hög
verkningsgrad. Denna har hos moderna natriumlampor
höjts från tidigare 60—70 upp till 100 lm/W.
Teoretiskt skulle natriumlampan kunna ge
ungefär 490 lm/W. Att ej denna verkningsgrad
uppnås beror på de oundgängliga
värmeförlusterna från elektroderna och från
urladdningsrörets yta samt genereringen av vissa
spektral-linjer, som ej utnyttjas för seendet.

Natriumlampans användning begränsas i
industribelysning till fall för vilka färgseendet
icke spelar någon roll. Då lampans ljus endast
innehåller gul strålning, kan nämligen
föremålsfärger återges endast i olika schatteringar
mellan gult och svart.

Kvicksilverånglampan

Kvicksilverånglampan (tabell 2) av
högtryckstyp är i princip uppbyggd på samma sätt som

TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 34 943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0969.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free