Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 36 - Säkerhetsinstrumentering vid en modern robotbas, av Jan Kuno Möller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 17. Filmkameror för startfotografering.
Fig. 18. Översiktsschema över ett typiskt kommunikationsnät.
Fig. 19. Kontrollrummet för IRSS i den centrala byggnaden.
heten i samband med övningsskjutningar och
möjliggjorde också speciella uppkopplingar för
konferenser under kritiska tidsperioder
samtidigt som en enkel och tillförlitlig
lampsigna-lering kunde ske över detta nät.
Dessa lampsignaler har byggts i form av små
standardenheter med tre glödlampor och
kopplingstransistorer av lågspänningstyp, så att
strömförbrukningen för signalgivningen är
obetydlig. Färgerna grönt, gult och rött
användes för att indikera tillstånden Färdiga,
Förberedelse pågår och Ingen aktivitet för en
anläggning under en klargöringsperiod, medan
efter robotens start motsvarande färger
betyder Säker, Osäker och Farlig för de
underavdelningar av systemet där detta är tillämpbart.
Alla ledningar för signalering såväl som för
fjärrstyrning och kritisk ordergivning är
fullständigt dubblerade utanför kontrollbyggnaden
(fig. 18). Totalt ingår 1 600 trådpar till
terminalrummet i kontrollcentrumbyggnaden.
Funktion
I kontrollrummet i den centrala byggnaden
(fig. 19) står flygsäkerhetsofficern vid det
främsta manöverbordet, varifrån han kan
överblicka de sex x-y-skrivarna, tre för radar och
tre för målföljare, manöverbordets egna
signallampor samt remsskrivarna för flygriktning,
x-y-skrivarna täcker normalt för radar 15, 75
och 150 km samt för målföljare 15 och 75 km
för nulägen, 75 km för nedslagspunktskrivaren
och minst 1 100 km för remsskrivaren.
Säkerhetsofficerns manöverbord har också
övervakningssignaler och kontrollorgan för
fjärrstyrning av kommandosändaren.
Bakom säkerhetsofficern står två
manöverbord, vilka från vänster bemannas med
an-nonsör, instrumentofficer, radarofficer och
biträdande säkerhetsofficer. T.h. om den senare
synes en genomskinlig trafikkarta över
basområdet, vilken användes för att utvisa tåg- och
fartygsrörelser i skjutområdet och dess närhet.
Varje manöverbord har en tidssiffertablå
monterad på sin överkant, vilken visar
minustid för klargöringsperioden före start och
plustid för robotens flygtid efter start. Det lutande
planet på varje manöverbord innehåller överst
signallampor från uteliggande system såväl som
motsvarande signalgivare, i nästa rad
kontrollenheter för det speciella IBSS-telefonnätet och
i understa raden speciella kopplings- och
signaleringselement för konferenskopplingar.
Kontrollrummet betjänas förutom nämnd
personal av 8—9 underbefäl, som sköter
x-y-skri-vare, remsskrivare och trafikkarta. I ett
typiskt tidsprogram för en robotskjutning som
den tillämpas för IBSS-systemet, tabell 1,
innehåller den första perioden startprocedurer
för instrumentutrustningen följd av en
noggrann kontroll av radioverksamheten och
slutligen de sista intensiva minuterna under
klargöringsperioden omedelbart före robotens start.
I startögonblicket talar normalt
flygsäkerhetsofficern på ett konferensnät med observatörer-
TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 34 955
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
