Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 36 - Metoder för radiostereofoni, av Ingemar Östberg - Nya metoder - Högspänningsgenerator utnyttjar jonvind, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reokanaler, då den ena är FM-modulerad ocli
den andra AM-modulerad.
Philips har angivit vissa möjligheter att
undvika filterbehovet i mottagaren, men de fordrar
särskilda amplitudförhållanden på sändarsidan.
FM-AM-FM-systemet ger gott utrymme för den
bandbredd, som kräves, medan pulsen på
grund av sin övertonsrikedom skulle fordra
större frekvensutrymme, än vad som står till
förfogande vid rundradio, för att kunna
överföras utan begränsning.
För pulssystemen är kanalerna helt likvärda
och även för övrigt synes pulssystemen för
närvarande ha en något fördelaktigare position i
konkurrensen.
Av de båda PAM-versionerna synes
Mullard-systemet vara det bästa, emedan det på
mottagarsidan inte behöver några selektiva
bandfilter, varvid mottagartillsatsen blir enklare
och billigare.
De mottagartillsatser, om vilka firmorna har
publicerat data, har varit försedda med rör,
men man kan även räkna med transistoriserade
tillsatser, vilka kan göras mindre, och
sannolikt också billigare.
Priserna på de rörförsedda
mottagartillsatser-na kommer på svenska marknaden att ligga
omkring 50—100 kr., varvid Siemens-systemet
blir något dyrare än de båda andra samtidigt
som Philips förenklade system utan
komplicerade filter möjligen kan göras billigare än
Mullards pulssystem. För nva mottagare med
inbyggd radiostereotillsats kommer
motsvarande merkostnad att bli ca 40—70 kr.
Det pågår nu i flera länder ett intensivt
utvecklingsarbete som syftar till att få fram en
standard, som kan ge allmänheten så god och
billig radiostereo som möjligt, och det är
mycket troligt att de nämnda priserna kan bli
lägre, när forskningen kan inriktas på ett enda
system.
Litteratur
översikter:
1. Wagner, R & Brauns, H: Wege zum Stereo-Rundfunk.
Radio Mentor 1959 h. 5 s. 337.
2. Rundfunk-Stereophonie-Systeme, Rundfunk-Stereophonie
in Ausland, Gedanken über die Durchführung der
Rundfunk-Stereophonie. Funk-Technik 1958 h. 22 s. 746.
3. Carrol, J M: Recent developments in stereo
broadcasting. Electronics 1959 april 3 s. 41.
Underbärvàgssystem
4. Stumpers, F L II M & Schutte, R: Stereophonische
Obertragung von Rundfunksendungen mit FM-modulierten
Signalen und AM-modulierten Hilfsträger. Elektronische
Rundschau 1959 h. 12 s. 445.
5. Hille, P F: FM-multiplex — its present and future.
Radio & TV News 1959 jan. s. 57, febr. s. 58.
Pilottonsystem
6. Enkel, F: Die Ubertragung räumlicher
Schallfeldstruk-turen über einen Kanal mit Hilfe unterschwelUgen
Pilot-frequenzen. Elektronische Rundschau 1958 h. 10 s. 347.
7. Enkel, F: Grenzen der Trickstereophonie mit
unterschwelUgen Pilotfrequenzen. Elektronische Rundschau 1959
h. 12 s. 447.
8. Percival stereo radio system. Wireless and Electrical
Trader 1958 okt. 18 s. 191.
Pulssystem
9. Janus, G: Das PAM-Verfahren in der
Rundlunk-Stereo-phonic (Siemens). Elektronische Rundschau 1959 h. 12 s. 447.
10. A system of stereophonic broadcasting (Mullard). El.
Eng. 1960 april s. 238.
nya metoder
Högspänningsgenerator utnyttjar jonvind
Den traditionella van de Graaff-generatorn bygger
på mekanisk transport av genom korona alstrade
laddningar på ett rörligt band. I en amerikansk
försöksanläggning har man ersatt bandet med en
gasström som joniseras med alfapartiklar från
polo-nium-210. Även en vätska, t.ex. fotogen, kan
användas som laddningsbärande medium.
Anordningen kan bestå av ett kärl i vilket cesium
förångas, ett rör varigenom ångan stiger upp till en
värmesänka där ångan ånyo förtätas och varifrån
flytande cesium återförs till det heta kärlet, fig. 1.
Den uppstigande ångan joniseras av
poloniumpre-paratet och passerar därefter ett elektriskt tvärfält
som avskiljer elektronerna. På grund av jonernas
mycket större massa och mindre rörlighet i
förhållande till elektronerna blir separationen mycket god.
Jonerna fortsätter till en kollektor (katod) och
bygger upp ett motriktat fält mellan denna och
elektron-separatorn som samtidigt bildar anod i
högspän-ningskretsen, fig. 2.
Teoretiska beräkningar på en generator av detta
slag, i vilken man utnyttjar argon som
laddningsbärare och utgår från en gashastighet av 480 m/s,
visar att man uppnår en spänning av 4 • 104 V
mellan anod och katod 1 cm isär. Strömtätheten blir
0,85 A/m2 och jontätheten 2,21 • 1016 m"3. Detta
betyder att ungefär en av 10° molekyler joniseras.
Jonvindgeneratorn skulle jämfört med van de
Graaff-generatorn ha fördelen att kunna ge
väsentligt högre strömstyrka och effekt, eftersom en
gasström kan bära mycket större laddningar än ett
band. Man slipper dessutom alla rörliga delar.
Anordningen är av intresse i samband med jondrift för
rymdfarkoster, men kan också tänkas komma i
fråga för uppladdning av kondensatorbatterier, som
Kondensor
Fig. 1.
Principskiss över en [-jonvindgenera-tor-]
{+jonvindgenera-
tor+} med
cesium-ånga som
laddningsbärare.
Förånqningskär!
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 37 964
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
