Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 37 - Teknikern i vårt kommande samhälle, av Ragnar Woxén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kol och de hade kompassen. Men
elektrotekniken och atombomben föddes på annat håll och
varför?
Låt våra tankar för ett ögonblick dröja vid
de grekiska naturfilosoferna.
Redan 500—600 år f.K. började de att
spekulera över om det fanns ett urämne —- just vad
Heisenberg nu hävdar. Man var också inne på
begreppet de fyra elementen — jord, vatten,
luft och eld. Demokritos hävdade att allting
var uppbyggt av små och odelbara kroppar som
han kallade atomer. Vem av oss har inte stiftat
bekantskap med Pythagoras sats och det var
Platon som gjorde matematiken till ett
effektivt hjälpmedel. Och ta t.ex. matematikern
Archimedes som kunde räkna ut sfärens yta, som
även arbetade experimentellt, som uppställde
sin princip om den vätskemängd som en i
vatten nedsänkt kropp undantränger och som
konstruerade en vattenskruv för pumpning. De
gamla grekernas uppfattning må kallas statisk
och givet är att den innehöll många
felaktigheter men det väsentliga och det vi anammat
var dock att man genom att spekulera och
genom att studera omvärlden skulle komma till
ökad klarhet.
Samtidigt med naturfilosoferna verkade
Bud-dha i Indien och lärde att man endast genom
meditation kunde nå befrielse från lidande och
från existens och att slutmålet var att uppnå
nirvana — som kanske kan översättas med
"utblåst".
I Kina sökte man vid samma tidpunkt lösa
begreppet "Tao" — vägen. Och man strävade
efter att finna någon lagbunden ordning i
kosmos. Den store religionsbildaren Lao-Tse lärde
att dessa frågor endast kunde lösas genom
meditation och under extas. — Vi finner sålunda
att indierna och kineserna sökte lösa
problemen genom meditation och genom att söka
sanningen inom sig själva under det att
grekerna i stället spekulerade och sökte sanningen
utanför sig. Det är på den principen vi tagit
fasta och byggt vår vetenskap och teknik.
Sedan är det en annan sak att kineserna nu
förstått att — utan att ge avkall på sin gamla
visdom -—- utnyttja och vidareutveckla vår
moderna teknik.
Medeltiden i Europa och Amerika
Efter den första fasen — de grekiska
naturfilosoferna ■— kom i västerlandet ett mycket
långt stillestånd under vilket man dock alltid
särskilt bör lägga märke till de medeltida
universiteten i Bologna, Paris och Oxford. Dessa
var helt internationella och eftersom man på
den tiden hade ett gemensamt språk — latinet
— kunde faktiskt vem som helst söka sig till
ett dylikt universitet — något som med vår
moderna språkförbistring icke längre är
möjligt.
I våra dagar hävdar mången att vår
västerländska kultur byggt på och i framtiden måste
bygga på historiekunskap och framförallt på
kristendom och det ifrågasättes om man
överhuvudtaget kan bygga en kultur på moderna
ideologier. Osökt kan man väl konstatera att
västerlandets stillestånd inom det
naturvetenskapliga området — som varade praktiskt
taget 2 000 år -— inte berodde på någon statisk
uppfattning utan i stället i allra högsta grad
på det motstånd mot naturvetenskap som den
dåtida kristendomen utövade och det skedde
inte bara i Europa. För att ta ett exempel: det
var de spanska biskoparna som på ett
synnerligen rationellt sätt brände alla böcker och
bildmålade skrifter som man på sin tid
påträffade när Cortés på 1500-talet erövrade
Mexico. Ja, på tal om det gamla Mexico går tanken
osökt längre tillbaka och till maya- och
aztekkulturerna. De var tvivelsutan
stenålderskulturer men man behärskade astronomien och
hade kommit längre i matematik än i det samtida
Europa. Pyramider, t.ex. Solpyramiden och
Månpyramiden utanför Mexico — ja, hela
städer •— byggdes efter astronomiska begrepp,
efter årets indelning och planeternas gång. Man
uppfann nollbegreppet, man bestämde solårets
längd med ett fel på ett fåtal sekunder och
man kunde räkna och tänka i miljoner år. Man
kunde som sagt mycket astronomi men det
oaktat var gudarna dödliga och måste blidkas
genom väldiga människooffer.
Varför vissa av dessa kulturer gick under på
900-talet och hela städer förstördes eller
övergavs det vet man inte. Det kan ha varit ett
uppror mot de prästerliga astronomernas
oerhörda makt. Men troligare är att dessa kulturer
— till skillnad från västerlandets materiella —
var så avancerat opraktiska att de saknade
livskraft och måste dö. Vi får komma ihåg att de
inte kände till hjulet eller drejskivan och inte
ens lärt sig att väga eller att slå ett riktigt valv.
Renässansen
Men låt oss återgå till västerlandet. Där kom
den andra utvecklingsfasen först på 1500- och
1600-talen. Då framträder plötsligt sådana
personer som Copernicus, Kepler och Tycho
Brahe för att nämna några exempel. Det största
namnet blev Galilei som 1633 måste avsvärja
sin mening om jordens rörelse -—• "dock rör
hon sig". Han var den förste som använde
kikaren för astronomiska observationer. Han
ställde frågan: hur faller en kropp? och han
löste den experimentellt och står därför som
den experimentella fysikens fader. -—• Allt vad
dessa män gjorde var i realiteten baserat på
de grekiska naturfilosoferna och deras princip
att spekulera och att studera omvärlden.
Engelsmannen Newton hörde också till denna
grupp. Hans betydelse förstod man emellertid
först i Frankrike och där visste man också att
utnyttja den. Varför? Jo därför att Ludvig XIV
år 1671 hade tillagt den gamla franska
akademien ansvaret för vetenskapens utveckling och
akademien sökte nu fullgöra detta uppdrag.
Man kan sålunda konstatera att redan då gällde
att en organisation för forskning måste finnas
för att nya idéer snabbt skall komma till sin rätt
och utnyttjas —• ett förhållande som först
allmänt accepterats under de senaste decennierna.
TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 34 978
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
