Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 37 - Aluminium i Afrika, av SHl - Öl — en världsdryck, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aluminium i Afrika. Få delar av världen tycks ha
så stora förekomster av högvärdig bauxit nära
väldiga och hittills nästan outnyttjade
vattenkrafttillgångar som Afrika. Fransmän och kanadensare
började arbeta på utnyttjandet av dessa resurser, och
nu är nästan alla amerikanska och europeiska
alu-miniumproducenter intresserade.
Utvecklingen har gått snabbt. Brytning av bauxit
började i Guinea 1952 och tillverkning av aluminium
i Kamerun 1957. I maj 1960 började export av
aluminiumoxid från Fria i Guinea, och stora projekt
studeras i Guinea, Kamerun, Ghana,
Kongorepubliken, f.d. belgiska Kongo och Angola (fig. 1).
Guinea har visat sig ha stora bauxitförekomster
nära Fria och Konkourié-floden. Den senare såg ut
att kunna ge elkraft för tillverkning av aluminium,
men byggandet av ett tänkt kraftverk vid Souapiti
har visat sig så tidskrävande att detta projekt tills
vidare övergivits. I stället har ett internationellt
konsortium i Fria byggt en fabrik för tillverkning av
aluminiumoxid som nu med en produktion av
480 000 t/år är den största i Europa och Afrika. En
järnväg har byggts från Fria till hamnen Conakry
som byggts ut för export av aluminiumoxiden och
import av råmaterial för tillverkningen.
Bauxitlagren i Fria-området utgör en konstaterad
reserv på 200 Mt. Malmens kvalitet varierar starkt
och är i allmänhet inte hög. I genomsnitt håller den
41 °/o AL.0 3, 24 v/o järnoxider och 1,5 °/o Si02; resten
är vatten. Aluminiumoxiden tillverkas enligt
Bayer-processen.
Sedan 1952 har man brutit högvärdig bauxit på
Isle de Los nära Conakry. Malmen exporteras
obehandlad; produktionen är 500 000 t/år. Vidare finns
en stor förekomst av högvärdig bauxit nära Boké,
och man har beslutat att bygga en fabrik för 220 000
t/år aluminiumoxid; den beräknas vara i drift 1964.
Kamerun ger emellertid Afrikas första aluminium.
I Sanaga-floden vid Edea har man realiserat ett
relativt litet utbyggnadsprojekt i två steg; det kan ge
1 000 GWh/år vid en effekt av 125 MW under
regntiden. Man har byggt en anläggning för 45 000 t/år
aluminium nära kraftverket; produktionen började
1957. Fabriken har 208 Söderberg-celler var och en
för 100 kA.
Aluminiumoxiden kommer från Fria med båt till
Douala och därifrån med järnväg till Edea. Man
kommer troligen att bygga ut Edea-fabriken, och
denna kommer av allt att döma att så småningom
få inhemsk råvara. Man har nämligen nyligen
upptäckt stora bauxitförekomster i Kamerun ca 1 100
km från kusten. Andra mer lättåtkomliga
förekomster finns kanske också.
Ghana har också begåvats med bauxitförekomster,
som studerats med växande intresse, men man har
hittills brutit malm bara i begränsad skala vid
Awa-so. Viktigast är emellertid ett kraftverk i
Volta-flo-den nära bauxitförekomster i trakten av Yenahin.
Man håller på att projektera ett verk för 512 MW
och en anläggning för tillverkning av 120 000 t/år
aluminium som andra utbyggnadssteg.
I Republiken Kongo (f.d. franska Kongo) är
nyckeln till aluminiumindustrins utveckling Kouilou,
landets huvudflod. Man planerar ett av Afrikas
största vattenkraftverk vid Sounda. Det skall bli på 800
MW och ge 6 500 GWh/år. Projektet omfattar
emellertid också ett stort industrikomplex för
tillverkning av aluminium, ferrolegeringar, kalciumkarbid,
magnesium och fosfor. Fabrikerna tänker man
bygga i Pointe Noire ca 160 km från Sounda.
Realiserandet av Kouilou-projektet har börjat med
byggandet av en väg från Pointe Noire till Sounda
och uppförande av baracker vid platsen för dam-
men. Läget för kraftverket är ett av de
gynnsammaste i Afrika; man beräknar kraftpriset till 0,2 ct/
kWh (ca 1,05 öre/kWh), medan Volta-projektet
väntas ge ett pris av 0,3 et/kWh.
I Republiken Kongo tycks bauxitförekomster
saknas, men man kan erhålla aluminiumoxid från
Conakry i Guinea.
I Kongo (f.d. belgiska Kongo) väcker ett
kraftverksprojekt för nedre Kongo-floden vid Inga det
största intresset. Det är den kanske största
outnyttjade tillgången på billig vattenkraft i Afrika och
beräknas kunna ge 25 000 MW. Utbyggnadens första
steg skall emellertid ge bara 700 MW.
Bauxitförekomster är kända, och ett internationellt konsortium
har tänkt sig en anläggning för tillverkning av 90 000
t/år aluminium.
I Angola studerar man preliminärt byggandet av
en anläggning för produktion av 50 000 t/år
aluminium (25 000 t/år i första utbyggnadssteget). Ett
kraftverk vid Cambambe i Cuanza-floden skulle
kunna ge 1 420 GWh/år (effekt ca 150 MW), varav
920 GWh/år skulle förbrukas av aluminiumfabriken
vid full produktion (F W Starratt i Journal of
Metals maj 1960 s. 385—388). SHl
Ol — en världsdryck. Numera är öl inte längre en
nationaldryck, utmärkande för vissa folk; det dricks
nämligen i dag i alla världens länder i stadigt
växande mängd. År 1959 var världsproduktionen 400 000
m3 öl, och särskilt anmärkningsvärt är att
ölkon-sumtionen växer starkt även i typiska vinländer,
såsom de sydamerikanska länderna och Frankrike.
I det senare landet lär en arbetarfamilj på fyra
personer nu dricka 250 1/år, medan motsvarande
förbrukning i Tyskland är 200 1/år. I USA har
öl-konsumtionen per person däremot sjunkit under
1948—1957 från ca 70 till 58 1/år, dvs. med 17 %>,
vilket man tror åtminstone delvis beror på att man
tillverkar ett onormalt tunt och torrt öl med en
mycket mild och aromfattig smak.
I Sovjetunionen dricks stadigt mera öl och
förbrukningen där överträffas bara i USA, Tyskland
och Storbritannien. I Polen försöker man bekämpa
spritkonsumtionen genom att gynna ölproduktionen.
I Kina har man startat öltillverkning, och i Afrika
byggs ett stort antal bryggerier. Man väntar därför
att världens ölkonsumtion skall ha stigit till 500 000
m3/år inom några få år (Svensk Bryggeritidskrifl
aug.—sept. 1960 s. 249, 261, 268). SHl
TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 34 994
Fig. 1. Västra
Centralafrika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
