Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 37 - Nybyggen - Svenskt götvalsverk för 175 000 t/år, av SHl - Andras erfarenheter - Lagerrationalisering vid färghandelsföretag, av ag - Aluminiumsulfat ur kolgruveavfall, av SHl - Skydd för trä i kontakt med rostande järn, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
valsparet och de färdigvalsade ämnena till saxen
och svalbädden på rullbanor 1 m över golvet. Var
och en av de drygt hundra rullarna drivs av sin
egen elmotor.
Avståndet från valsparet till saxen är 47 m,
varigenom 2 t göt kan valsas ned till 85 mm i fyrkant;
helan blir då 37 m lång. Saxen har 700 Mp
klippkraft och kan klippa 230 mm i fyrkant. Svalbädden,
som är ca 11X11 m, har fem avskjutare som kan
köras var för sig eller tillsammans två, tre eller fem,
beroende på ämnets längd. Runt material och
fyrkantigt med stora hörnradier kapas med en såg, vars
klingdiameter är nära 2 m och varvtal 1 000 r/m.
Valsmotorn är på 4 000 hk; den har ett största
varvtal på 120 r/m och ett största vridmoment på
150 Mpm. Rotorn väger 30 t och vänder från 60 r/m
åt ena hållet till 60 r/m åt det andra på 1,5 s.
Motorn matas med likström från åtta
kvicksilverånglikriktare.
Verket manövreras från fyra hytter. Från
ugnspla-nerarhytten, som ligger 6 m över golvet vid
gropugnarna, sköts mottagningen och värmningen av
göten; från en hytt sköter maskinvalsaren valsningen;
en hytt betjänar saxen och svalbädden samt en sågen
(Sfären 1960 h. 3 s. 3—7). SHl
0 andras erfarenheter
den köpts etc. Därefter koncentrerades
undersökningen på de mest använda råvarorna. Man
undersökte även, om samma råvara kunde användas i
fler produkter än tidigare. Företaget har satsat på
vissa huvudråvaror, som aldrig får lov att ta slut.
Försäljningen har en mycket kraftig topp en gång
om året. Det åligger försäljningsavdelningen att
göra upp en prognos och sedan gör huvudplaneringen
upp en tillverkningsplan samt en uppladdningsplan.
Man följer dessutom försäljningsresultaten veckovis
och korrigerar tillverkningen därefter.
Planeringsavdelningen svarar för lagerbokföringen (Kurt
Larsson vid STF:s kurs "Lagerekonomi för
tekniker" okt. 1959). ag
Aluminiumsulfat ur kolgruveavfall
Kolgruvor i Ohio ger årligen miljontals ton
alunskiffer som skils från kolet genom tvättning och
kastas. Den innehåller 20—25 °/o AL,0„ som kan
lakas ut med svavelsyra. Man skall nu bygga en
fabrik, i vilken denna process utnyttjas för
tillverkning av 40 000 t/år aluminiumsulfat. Detta
utvinns ur lakningsvätskan genom fraktionerad
kristallisation. Genom omkristallisation kan man
erhålla alun, innehållande mindre än 0,005 ®/o Fe,
vilken mer än väl uppfyller fordringarna på järnfri
alun och väntas bli billigare än den som nu
tillverkas av ren aluminiumoxid.
Aluminiumsulfat kan genom upphettning överföras
till aluminiumoxid, varvid svavlet kan återvinnas
som svavelsyra för läkning av skiffer. Den på
denna väg erhållna aluminiumoxiden har låg
natrium-halt och är därför lämplig för framställning av
aluminium och användning till keramik. Processens
ekonomi är dock ännu outredd (Chemical
Engineering 27 juni 1960 s. 58). SHl
Lager rationalisering vid färghandelsföretag
AB Wilh. Becker har under en tioårsperiod
fördubblat försäljningen, men under denna tid har
färdiglagret ökat endast 25 °/o och råvarvdagret minskat
25 »/o. Sortimentet har minskat från 30 000 till 10 000
artiklar. Detta har man åstadkommit genom en
strukturomläggning av försäljningen, omläggning av
förpackningsstorlekarna samt introduktion i vissa
fall av nya produkter, som ersätter tre eller fyra
gamla. Vid omläggningen av
förpackningsstorlekarna har man studerat hur mycket färg som åtgår för
olika ändamål. Kvarts- och halvlitern har ersatts av
tredjedelslitern och burkar för 2,5 1 och 5 1 har
ersatts med sådana för 3 1.
Försäljningen koncentreras på ett
standardsortiment bestående av 500 artiklar. Dessa försöker man
ständigt hålla i lager. Därför tillämpas högre
säkerhetsmarginaler på dessa artiklar vid bestämning av
beställningspunkter, och man har gjort allt för att
dessa vid behov skall kunna produceras mycket
snabbt. Övriga varor tillåts i genomsnitt ta slut en
gång per år.
Tidigare har man haft onödigt stora lager inom
företaget på grund av att nederlagen beställt för
stora kvantiteter. Det blir emellertid ej nämnvärt
dyrare att sända en vara från huvudlager till
nederlag i flera delposter, då bilarna alltid går fullastade
till nederlagen och då en stor andel av
lagerkostnaderna är fasta. Diagram har uppritats på optimal
beställningsmängd vid olika årsförbrukningar.
Dessutom har orderrutinen förenklats bl.a. med hjälp av
"vandrande" inköpskort.
För att minska råvarulagret undersökte man för
varje råvara vilka varor den användes i, hur ofta
Skydd för trä i kontakt med rostande järn
När trä är i kontakt med rostande järn ändras det
kemiskt, dess hållfasthet minskas och det förstörs
snabbare än normalt. Detta fenomen är av särskild
vikt bl.a. för järnvägssliprar (Tekn. T. 1954 s. 192).
Det har nu studerats ingående vid Svenska
Träforskningsinstitutet, och i samband därmed har man
provat några metoder att skydda träet.
Rent principiellt kan man tänka sig att hindra
järnets röstning genom beläggning med en metall
eller ett organiskt skyddsskikt, att impregnera träet
med ett antioxidationsmedel eller att ge järnet
katodiskt skydd genom en pålagd spänning.
Vid försök med beläggning erhölls ett fullgott
skydd för träet genom förzinkning av järnet eller
dettas målning med epoxilack. I båda fallen behöll
träet sin ursprungliga hållfasthet. Vid proven
utsattes det emellertid inte för större påfrestningar,
såsom vibrationer eller stora temperaturväxlingar.
Vid användning av ett organiskt skyddsskikt blir
konstruktionens mekaniska egenskaper bättre, om
det samtidigt tjänstgör som lim.
Användningen av ett antioxidationsmedel är
grundad på antagandet att träet angrips över fria
radikaler. De prov, som gjorts med fyra
antioxidationsmedel, gav större minskning av träets hållfasthet än
prov utan förbehandling av träet. Då samma trä
inte användes vid båda försöksserierna kan dock
inga säkra slutsatser dras.
Vid prov med katodiskt skydd rostade järnet
lokalt. Vid prov med motsatt riktad ström blev
rostningen mera utbredd än utan ström.
Hållfasthetsprovning av träet visade dock ingen påtaglig
skillnad för de båda fallen, vilket kan bero på att den
TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 37 998
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
