Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 37 - Nya metoder - Rening av kolkemikalier med alkalimetaller, av SHl - Hydrerkrackning, av SHl - Tekniska skrifter - Virkningen av krypning og svinn i spennbetongkonstruksjoner, av Gunnar Vigerust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bensenen bör vara så torr som möjligt då
avvattning med NaK är en dyrbar process. Vidare bör den
ha befriats från kolsvavla därför att denna
avlägsnas billigare genom destillation än med NaK. Denna
legering har visat sig mycket effektivare än enbart
natrium eller enbart kalium. En av orsakerna
härtill anses vara att den är flytande vid
reaktionstemperaturen, varigenom den lättare blandas med
bensenen.
Koksugnsnaftalen erbjuder i mycket samma
problem som BTX. Den kan visserligen avsvavlas
genom hydrering, men denna metod lämpar sig bara
för de största koksproducenterna. För de
medelstora och mindre har man emellertid nu utarbetat
en kontinuerlig process för avsvavling med natrium
som är lämplig vid en tillverkning av 4 500—23 000
t/år naftalen.
Man använder en dispersion av natrium i rå
naftalen som smälter vid 74—78°C; föroreningarna
verkar som ett mycket effektivt dispergeringsmedel. En
dispersion av lika delar natrium och naftalen,
framställd genom 5—10 min kraftig behandling i
disper-geringsmaskin, matas kontinuerligt från ett
mellan-kärl in i ett reaktionskärl tillsammans med
huvudströmmen av naftalen. Renad naftalen sublimerar
kontinuerligt från reaktionskärlet, i vilket
uppehållstiden är 3 h.
En sidström, som regleras så att
blandningsförhållandet naftalen : icke flyktigt hålls vid 1:1, går från
reaktionskärlet till ett återvinningskärl, från vilket
naftalen förångas kontinuerligt. En återstod från det
går till ett andra återvinningskärl, i vilket resten
av naftalenen förångas.
Kostnaden för en anläggning för 13 500 t/år
naftalen beräknas till 100 000 $ (520 000 kr.) och
driftkostnaden till ca 0,37 ct/lb (4,25 öre/kg). Detta
gäller för avsvavling av naftalen med 78°C smältpunkt
från 0,6 till 0,2 %> S. Med mera natrium (2 i stället
för 0,5 kg per 100 kg naftalen) kan man erhålla
naftalen med mindre än 0,005 ®/o S, varvid
driftkostnaden stiger till 0,68 ct/lb (Chemical &
Engin-eering News 18 april 1960 s. 94—95). SHl
Hydrerkrackning
Vid en ny amerikansk process för hydrerkrackning
("hydrocracking") behövs till skillnad från andra
processer av samma typ ingen förbehandling av
utgångsmaterialet, och katalysatorn kan regenereras
enligt vanliga metoder. Processen sägs ge bensin,
dieselolja och reaktionsmotorbränsle av hög
kvalitet mer effektivt än katalytiska eller termiska
krack-ningsmetoder. Den ger vidare ingen brännolja som
biprodukt. Utbytet av raffinerade produkter uppges
bli 110—125 vol-Vo av utgångsmaterialet.
Som utgångsmaterial kan man använda aromatisk
olja från katalytisk krackning eller aromatiska oljor
med hög kväve- och svavelhalt, erhållna genom
di-rektdestillation eller vid termisk krackning. De lär
ge högraffinerade produkter. Tunga
krackningspro-dukter eller direktdestillerad nafta, vilka svårligen
kan raffineras enligt andra metoder, kan med den
nya överföras till bensin med relativt högt
oktantal.
Katalysatorn uppges vara av konventionell typ;
den lär kunna arbeta flera månader innan den
behöver regenereras. Arbetsbetingelserna är 315—425°C
och 35—140 b. Svavelväte, ammoniak eller andra
kväveföreningar har liten verkan på katalysatorn,
varför utgångsmaterialet inte behöver förbehandlas.
Genom att moderat tryck och temperatur används
kan processen utföras i vanlig raffinaderiapparatur.
Grundprincipen för processen är en balans mellan
hydrering och krackning, men dessutom avlägsnas
svavel- och kväveföreningar, och olefiner mättas.
Utgångsmaterialet behandlas med
reformeringsvät-gas hållande ca 80 °/o H2 och upphettas. Därefter
går det till den första av två seriekopplade
reaktorer, innehållande katalysator i fast bädd. Här
överförs 30—50 °/o av det till bensin.
Gaserna från reaktorn kondenseras delvis och
rest-gaserna skils från. Kondensatet går till en
destilla-tionsanläggning i vilken icke omvandlad olja
av-skils; tillsammans med återförd vätgas går den till
den andra reaktorn där 50—70 °/o överförs till
bensin. Slutprodukterna är bränslegas, butaner,
lätl-bensin och tungbensin, eventuellt även dieselolja.
Butanerna kan gå till en alkyleringsanläggning.
Tungbensinen går till en reformeringsanläggning
(Chemical & Engineering News 11 april 1960 s. 62—
63). SHl
tekniska skrifter
Virkningen av krypning ogsvinn i
spennbetong-konstruksjoner, av Bjørn Vik. Tekniske
Skrifter 20 N. Teknisk Ukeblad, Oslo 1960. 22 s., 8
fig. 5 nkr.
I dette skrift behandler forfatteren de
spenningsom-lagringer som oppstår på grunn av krypning under
langvarig belastning og på grunn av svinn. I
spenn-betongkonstruksjoner fører betongens forkortning
til et tap i forspenningen. Det som kompliserer en
"eksakt" beregning av disse forhold, er at
forspen-ningskraften som forårsaker krypningen ikke er
konstant, men varierer med tiden efterhvert som
forspenningstapene gjør seg gjeldende. En "eksakt"
løsning forutsetter derför løsning av problemets
dif-ferensialligninger. Ved flere armeringsgrupper blir
lösningen for komplisert for praktiske formål.
Forfatteren angir tilnærmede lösningsmetoder og
gir noen enkle o verslagsformler og viser ved
regne-eksempler at disse gir tilstrekkelig nøyaktighet for
alle praktiske formål.
I videre avsnitt behandles de forandringer i
snitt-kreftene som oppstår i statisk ubestemte
konstruk-sjoner som følge av krypning og svinn. Det påvises
at forspenning ved hjelp av oppleggsforskyvninger
er hensiktsløs, fordi den reduseres sterkt av
krypningen.
Da den norske litteratur om spennbetong er
minimal, må man glede seg over dette skrift. Alle som
ønsker å sette seg grundig inn i spörsmålet om svinn
og krypning i spennbetong, ber lese skriftet som en
innføring og vil her finne henvisning til
originallitteraturen. Anmelderen vil for egen regning
be-merke at det for praktisk dimensjonering ofte kan
være nøyaktig nok med enda grovere forenklinger
enn de som forfatteren har gjort i sine
overslags-formler. Gunnar Vigerust
Enligt överenskommelse med Den Norske Ingeniørforening
och Polyteknisk Förening äger STF:s medlemmar erhålla
den norska serien Tekniske Skrifter gratis under
utgivningsåret och därpå följande kvartal mot skriftlig rekvisition i
varje särskilt fall, ställd till Teknisk Tidskrift.
TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 34 1004
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
