Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 38 - Nya metoder - Säker förpackning av kärnbränsle, av SHl - Tillverkning av epoxiföreningar med perättiksyra, av SHl - Torkning av pulver i stötvirvelbädd, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
isolera dem genom att innesluta dem i höljen av
en absorbator-moderator-absorbatorsandwich.
Snabba neutroner, som passerar genom det första
ab-sorbatorskiktet, bromsas då av moderatorn och
absorberas i det yttersta skiktet.
En föreslagen sandwich består av kadmiumfolie
och ett fast, vätehaltigt material, såsom trä eller
polyeten; vatten kan också användas som
moderator. Dess tjocklek beror på bränslets
sammansättning och dimensioner och på moderatorns
vätetäthet som kan uttryckas i vattenekvivalenter (för trä
0,3—0,6 och för polyeten 1,2).
Man har beräknat moderatorns tjocklek för ett
hypotetiskt bränsle som har 750 barn fissionstvärsnitt
och ger 2,98 neutroner per klyvning. Dess effektiva
densitet antas vara 0—17 kg/dm3. Det skulle vara
mera riskabelt än uran-235 eller plutonium-239 med
samma effektiva densitet. För en cylinder av det
hypotetiska bränslet med 18 mm diameter och 15
kg/dm3 effektiv densitet skulle ett 9,5 mm tjockt
po-lyetenskikt behövas som moderator (W B lewis &
R W Goin i Nucleonics juli 1960 s. 91, 93). SHt
Tillverkning av epoxiföreningar
med perättiksyra
I en ny amerikansk fabrik för tillverkning av 4 500
t/år epoxiföreningar erhålls dessa genom oxidation
med perättiksyra. Detta farliga ämne torde tidigare
inte ha framställts och utnyttjats i industriell skala.
Olefiner epoxideras i andra fabriker med ättiksyra
och väteperoxid, varvid perättiksyra uppstår in situ
(Tekn. T. 1960 s. 652, 663), men man anser att
vägen över perättiksyra är något billigare och
möjliggör framställning av epoxiföreningar som inte
kan erhållas på annat sätt.
Acetaldehyd och luft eller syre införs tillsammans
med etylacetat som utspädningsmedel och litet ozon
som katalysator i ett reaktionskärl, vars temperatur
hålls under 0°C (fig. 1); hierta gaser släpps ut.
Härvid bildas acetaldehvdmonoperacelat enligt
.O .. . . HO\
2 CH3CHO + 02 —> CH3C< >CHCH3
M)-O /
Denna produkt, som är mycket instabil vid över
20°C, flyter tillsammans med etylaeetatet till ett
kärl, i vilket den pyrolyseras under noggrant
reglerade betingelser. Härvid erhålls perättiksyra och
acetaldehyd enligt
/ O .... HOv O
CHjC’ >CHCH3—► CH3C( +
xO–O \O-OH
+ CH3CHO
Den råa perättiksyran går till ett
separeringssy-stem, i vilket acetaldehyden och en del av
etylaeetatet skils från och återförs i processen. Den renade
syran erhålls som en 25 ®/o lösning i etylacetat.
Epoxider framställs genom oxidation av omättade
föreningar med perättiksyra enligt
>C = C<
O
+ CHXOOH
Vid reaktionsproduktens rening skils etylacetat och
ättiksyra ifrån; det förra återförs i processen och
den senare går till lager.
Enligt den skisserade metoden tillverkas nu två
soyaoljeepoxider, 2-etylhexylepoxitallat, epoxiden av
en cyklisk ester, vinylcyklohexendioxid och
dicyklo-pentadiendioxid. Man hoppas att dessa produkter
skall få stor användning inom plastindustrin.
Perättiksyra är mycket reaktiv och faller sönder
under värmeutveckling till ättiksyra ocli syre.
Metalljoner kan katalysera denna reaktion, och under
vissa omständigheter kan perättiksyran detonera.
Vidare kan den reagera våldsamt med acetaldehyd.
Riskerna för explosion och brand är därför stora
vid tillverkning av perättiksyra i industriell skala.
För att möta dem har man vidtagit omfattande
säkerhetsåtgärder, bestående i regleringsinstrument,
alarmanordningar och betongskydd (Chemical
Engineering 25 juli 1960 s. 68, 70, 72). SHl
Torkning av pulver i stötvirvelbädd
Vid åstadkommande av god kontakt mellan en gas
och ett pulver i en virvelbädd möter man vissa
svårigheter. Det bildas lätt kanaler i skiktet, kornen
kan bilda aggregat genom hopfiltning (nålformade
kristaller) eller hopklibbning, och pulvret nöts
starkt. Dessa olägenheter är särskilt kännbara, om
man torkar ett pulver i virvelbädd. Man har
försökt motverka dem genom användning av en
pulserande gasström (några hundra svängningar per
sekund), men effektivast är omröring.
Härigenom minskas emellertid inte nötningen, som
ofta inte kan tillåtas vid torkning av kristaller.
Sådana material har därför måst torkas i vakuum
-kammare, ett förfarande som ger dålig värmeeko-
Fig. 1. Apparat för torkning i stötvirvelbädd; a
behållare, b underdel, c fyllningsöppning, d
luftinlopp, e kompressor, f värmeväxlare, g ringformig
fördelningsledning, h ventiler, i gasmunstycken, k
filter, l luftutlopp, m manöverorgan för ventilerna.
Fig. 1.
Flytsche-ma för
tillverkning av
perättiksyra.
1034 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
