Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 38 - STF september
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 Sveriges Förenade Trikåfabriker, om svensk
textilindustri.
Textil- och konfektionsindustrierna är helt skilda
rörelser. Den förra är starkt automatiserad, medan
den senare måste anlita manuell arbetskraft i stor
utsträckning. Inom textilindustrin bearbetas bomull,
ull, lin och silke i spinnerier, väverier,
berednings-anläggningar, trikåfabriker och bandfabriker.
Kombineras dessa material och bearbetningsmetoder på
olika sätt får man ett antal olika industrier, vilkas
problem inte sammanfaller.
Den svenska textilindustrins tillverkningsvärde är
2 000 Mkr., varav kommer 500 Mkr. på
bomullsindustrin (12 000 anställda), 350 Mkr. på
ylleindustrin (8 000—9 000 anställda) och 300 Mkr. på
trikåindustrin (8 000 anställda). Totalt sysselsätter
industrin 40 000 personer. Bara gruvindustrin och
massa-och pappersindustrin svsselsätter rnera folk.
Nvbildningen av företag har varit mycket liten
under de senaste årtiondena, och totala antalet
anställda har varken under eller efter andra
världskriget varit lika stort som 1936.
Råvarukostnaden spelar ingen nämnvärd roll i
konkurrensen därför att råvarorna köps till
världsmarknadspris. Arbetslönerna är däremot av
betydelse: de utgör ca 30 °/o av tillverkningsvärdet och
är höga i Sverige. Sätts de till 100 för Sverige är de
75 i Storbritannien, 65 i Västtyskland, 44 i Holland
och 20 i Japan.
Investeringen i textilindustrin är relativt hög, ca
90 000 kr. per anställd, varför maskinernas
utnyttj-ningsgrad är av betvdelse. Skiftarbete utnyttjas
också i större utsträckning i textilindustrin än i andra
industrier utom sådana i vilka det är nödvändigt av
tekniska skäl.
Textilkonsumtionen har i Sverige behållit sin del
av den totala konsumtionen trots bilar och TV. Den
beror av reallönen och kan därför väntas stiga. Den
svenska marknaden kan bära upp en svensk
textilindustri, men avsättningen har gått tillbaka på grund
av hård konkurrens från utlandet. En verkligt fri
marknad i Europa torde verka prisutjämnande och
kan väntas lösa den svenska textilindustrins
problem. men övergångstiden kan bli besvärlig.
Svenska textilvaror av hög kvalitet och i smakfulla
mönster kan exporteras. Den nuvarande exporten
är inte ohetvdlig; dess värde är 200 Mkr/år mot
214 Mkr/år för tidningspapper och 165 Mkr/år för
kullager.
Under de senaste åren har flera svenska
textilfabriker slagit igen. men den övervägande delen av
industrin finns kvar i form av väl konsoliderade
företag, och många av dem har förbättrat sin ställning
trots den mördande konkurrensen.
Sammanträden
SER inledde höstterminen fredagen den 9 september
med en blick på telefonins framtid.
Föredragshållaren, Christian Jacobaeus, teknisk direktör vid L M
Ericsson, trodde ej att några radikala,
telefontekniken helt revolutionerande, nyheter kunde väntas
inom det närmaste decenniet. Däremot skulle
mycket ske på komponentsidan, i konstruktivt
hänseende och i fråga om driftteknik.
På komponentsidan är det främst transistorerna
och ferriterna som inger förhoppningar.
Telefonapparaterna får inbyggda förstärkare som medger
användning av en bättre mikrofon. Vidare kommer
knappsatsen att slå ut fingerskivan, signalklockan
ersätts med en angenämt ljudande summer och
apparaterna förs i årets modefärg (Tekn. T. 1958 s. 301).
1 ledningsnätet slår plastkabeln med klenare tråd
igenom och isolationen vidmakthålls med gastryck.
Harald Nordström, överingenjör vid Eiser och ordförande i Tekniska
Förbundet i Borås, demonstrerar tvinnad nylon för deltagare i STF:s
höstmöte.
Kampen att pressa mer tal genom
långdistanskablarna hårdnar. Med systemet Tasi, som upplåter en
kanal bara när tal hörs i en förbindelse, har
utrymmet ökat 100 »/o. Talrobotarna skulle ge en ännu
mycket bättre utnyttjning men blir dyra.
Konkurrent till kablarna är radiolänk- och
vågspridnings-svstemen (Tekn. T. 1956 s. 947), de senare med
mycket starka sändare och superkänsliga mottagare med
parametriska förstärkare. Vid horisonten skymtar
även kommunikationssatelliterna, aktiva på 36 000
km och passiva på 5 000 km höjd.
De elektroniska växlarna (Tekn. T. 1955 s. 807;
1956 s. 601) torde ej bli så elektroniska som man
kunde tro. Reläerna är ingalunda döda utan rör på
sig (liksom Fingal Olsson) ganska kraftigt. Man
kommer möjligen att få integrerade kopplings- och
transmissionssystem, ett radikalt sådant har nyligen
föreslagits från svenskt håll. Tyvärr framträder
sådana systems fördelar först när de nästan helt har
slagit igenom.
Kraftindustrins leveranssäkerhetsproblem kan
antingen lösas med sunt förnuft eller med statistik
framgick det av Carl Erik Linds föredrag i SER
fredagen den 23 september.
Den kritiska perioden för elförsörjningen i ett
system där vattenkraft ingår är tiden närmast före
vårfloden. Den enklaste körningsstrategin är att
alltid se till att vattnet räcker fram till vårfloden även
om tillrinningarna blir de sämsta tänkbara.
Eftersom man inte vet hur de framtida tillrinningarna
blir, kan man härvid anta att den sämsta
tillrinningen är lika med den tidigare sämsta, dvs. man
låter ett tidigare utpräglat torrt år vara
bestämmande för körningen. Vilket år beror på
bedömningstillfället, och man räknar därför ofta med
enveloppen till de tidigare vattenåren.
Detta schematiska bedömningssätt som endast tar
hänsyn till de sämsta vattenåren kan ersättas med
ett statistiskt betraktelsesätt. Tillrinningarna under
en tidsperiod visar sig vara nära normalfördelade
och man kan därför beräkna sannolikheten att de
kommande tillrinningarna fram till vårfloden
uppgår till åtminstone ett givet värde. Det är då möjligt
att som funktion av tiden rita upp det magasinsläge
1038 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
