- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
1065

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 39 - Byggnader i jordbävningsområden, av Per Åke Torell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Byggnader

i jordbävningsområden

Jordbävningar är inga sällsynta företeelser.
Det förekommer ca 1 000 000 registrerbara
jordskalv årligen. De flesta äger rum i väl
kända zoner. En av dem gör en nästan kontinuerlig
ring runt Stilla Havet. En annan går från
Azorerna över Medelhavet längs Himalaja till
Burma. Det finns dessutom en hel del mindre
zoner nästan överallt på jorden. De stora
jordbävningarna är dessbättre mera sällsynta men
har orsakat stora förluster av liv och egendom.
Tre provinser i Kina skakades 1556 av en
jordbävning, varvid 830 000 människor
dödades, och i en jordbävning 1920 gick 100 000
liv till spillo, även då i Kina. Tokyo och
Yokohama förstördes nästan fullständigt 1923,
och 100 000 människor dödades. Det värsta
jordbävningsåret i modern tid var 1906, då
jordbävningar ägde rum i San Francisco,
Colombia och Equador, Chile, Nya Guinea,
Formosa, Aleuterna, Japan och västra Kina, varav
den i Colombia och Equador är den starkaste,
som hittills registrerats.

Jordbävningar orsakas av att jordens inre
befinner sig i ständig rörelse på grund av bl.a.
värmeströmning. Detta ger upphov till
spänningar i jordskorpan. När dessa blivit
tillräckligt stora, brister jordskorpan längs vissa
brottlinjer, och jordblocken pulserar fram och
tillbaka, tills ett helt eller nästan helt
spänningslöst tillstånd uppstått. Från centrum, som
vanligen ligger 10—40 km under jordytan,
fortplantar sig stötvågorna till jordytan, där de
reflekteras och sprids.

Fig. 1. Schema
för
jordbävningsbelastning
av byggnad.



W, d2x

g dt2

F_Wi_dJx
i" g dt2

Civilingenjör Per Åke Torell, Stockholm

69.03
699.841

De vågrörelser, som sålunda registreras på
våra seismografer, blir av en mycket
komplicerad natur. Amplituden avtar, och perioden
ökar med avståndet från jordbävningscentrum.
Perioden varierar mellan gränserna 0,2 upp
till cirka 120 s. Jordytan rör sig både
horisontellt och vertikalt. Den horisontella rörelsen
är vanligen mycket större än den vertikala,
den senare är 0,1—0,2 av den förra. Den
vertikala rörelsen är därför så liten, att den
normalt kan upptagas av den säkerhetsfaktor, som
finns i en byggnad.

Byggnadsprinciper

Erfarenheter från senare års jordskalv, såsom
1948 i Fükui i Japan och 1933 i Long Beach,
Kalifornien, visar, att det är möjligt att
uppföra byggnader, som är motståndskraftiga mot
jordskalv, och man har med ledning av de
erfarenheter man gjort i
byggnadsbestämmelserna infört statiska belastningssystem, som
till sin verkan skall motsvara de dynamiska
krafter, som uppkommer vid ett jordskalv.

När grunden för en byggnad plötsligt rycks
åt sidan, vill byggnaden bli kvar i sitt
ursprungliga läge på grund av sin tröghet. Den
relativa utböjning som byggnaden får är
beroende på accelerationen av den horisontella
rörelsen. Om man tänker sig byggnadens
massor koncentrerade i vissa punkter, angriper i

Wd2x

där — är den

varje masspunkt en kraft

massa, som tänkes koncentrerad i
ifrågavarande

de punkt och — horisontalaccelerationen (fig.
dt2

1). Enligt en byggnadsbestämmelse1 i USA
(Uniform Building Code by Pacific Coast
Building Officials Conference) placeras i varje
masspunkt en horisontell last F = CW, där W
är den koncentrerade tyngden i ifrågavarande
punkt och C är en väld, s.k. seismisk
koefficient. USA indelas i tre jordbävningszoner.
Det i bestämmelserna angivna värdet på C
gäller för zon 1, i zon 2 multipliceras C med 2
och i zon 3 med 4. Zon 3 omfattar Kalifornien
och delar av Nevada, Washington och Ten-

TEKNIS*. TIDSKRIFT 19(50 H. 40 1065

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/1091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free