Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 39 - Nybyggen - Global telekommunikation via satelliter, av DH - Bärplansbåt för ubåtsjakt, av O Lj - Brittiska luftkudde-farkoster, av O Lj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ändra antenninriktningarna kontinuerligt. Det var
tillfyllest med justering varannan minut. Då man
framdeles skall använda de aktiva satelliterna som
reflektorer, blir antenninriktningen ett helt annat
problem.
Den aktiva relästationen i satelliten "Kuriren",
vilken nyligen sänts upp, skall kunna göra samma
nytta som tjugo teleprinterstationer med nyttig
sän-dareffekt på 100 W. Den skall även kunna användas
för talförbindelse mellan olika platser på jorden.
Då satelliten passerar inom räckhåll för en viss
marksändare, tar den emot de meddelanden, som
denna sänder samt magasinerar dem i ett minne,
samtidigt som den kanske sänder vissa
meddelanden. som den erhållit vid tidigare passage över
andra sändare.
Elektronikutrustningen i "Kuriren" väger ca 250 kg.
Som primära spänningskällor användes
nickel-kad-miumbatterier, vilka laddas av 19 152 solceller.
Satelliten innehåller fyra sändare arbetande inom
mikrovågsområdet och fyra mottagare för samma
våglängdsband, två fjärrmätsändare arbetande inom
ultrakortvågsbandet, två mottagare för mottagning
inom ultrakortvågsbandet och fem bandspelare.
Nästan halva den angivna totalvikten upptas av
reservdelar, vilka vid behov kan inkopplas på signaler från
marken.
De fvra mikrovågssändarna arbetar i par såtillvida
att två sändare samtidigt kan sända, medan två står
i reserv. Vardera sändaren lämnar ca 8 W till sin
antenn, vilken är placerad på den klotformade
satellitens mittparti. Vardera av de två antennerna
har halvklotformade strålningsdiagram. Sändarna är
frekvensmodulerade och de modulerande signalerna
inmatas till sändarna från bandspelarna. Varje
sändare väger ca 13 kg och drar i drift ca 80 W.
Till vardera antennen är via riktkopplare även
inkopplade två mottagare, och de signaler som
mottages av dessa går igenom en nivåjämförande
anordning innan de matas in på bandspelarna.
Mottagarna är helt transistoriserade och i sändarna
används halvledarelement överallt utom i slutstegen.
Av de fem bandspelarna användes fyra för
in-och avspelning av teleprintertext och den femte för
magasinering av informationer om satellitens
tillstånd. Vardera bandspelaren har 5 min speltid,
väger ca 2,5 kg och konsumerar 10 W.
Verkställande organ i satelliten är en avkodare,
vilken får order från marken via de båda
ultrakort-vågsmottagarna. Den innehåller totalt ca 500
transistorer och 700 halvledardioder, och den kan utföra
ett antal logiska operationer. Den ombesörjer att
rätt apparat i satelliten startas på rätt ordersignal
från marken, och den ombesörjer byte av felaktiga
detaljer, om fjärrmätarsändarna via sina
sprötan-tenner rapporterar, att detta är nödvändigt.
Förutom de nämnda sändarna har satelliten
ytterligare två, vilka sänder endast bärvåg. Den ena av
dessa är alltid i drift och den andra står i reserv.
De har till uppgift att vara fyrsändare, så att
markstationer kan lokalisera satellitens läge. Deras
ut-effekt är endast 50 mW.
Då all elektronisk utrustning i satelliten är i gång,
drar den totalt 225 W (Electronics 19 aug. 1960
s. 31; 2 sept. 1960 s. 26). DH
Bärplansbåt för ubåtsjakt
Den amerikanska flottan har hos Boeing Airplane
Co. beställt en 110 t bärplansbåt, avsedd för
ubåtsjakt. Den har tre nedsänkta bärplan med
flygplansvingeform samt beräknas göra minst 45 knop med
hjälp av två gasturbiner på vardera 3 000 hk, fig. 1.
Den 35 m långa båten kostar ca 10 Mkr. och skall
kunna operera upp till 200 sjömil från kusten
(Avia-tion Week 19 sept. 1960 s. 171). O Lj
Brittiska luftkudde-farkoster
Vid årets flygutställning på Farnborough
presenterade den brittiska firman Vickers-Armstrong ett par
projekt till luftkudde-farkoster, som uppges vara
baserade på Cockerells Hovercraft-patent, fig. 1 och 2
(Tekn. T. 1959 s. 1313).
Luftkudde-farkosten Hovercraft typ 3031 har
följande data:
längd överallt ................................ 14,5 m
maximal bredd ............................... 6,1 m
bäryta ........................................ 85 m2
motorer (tre 425 hk Blackburn Turmo 603) .. 1 275 hk
normal startvikt .............................. 7 500 kg
motsvarande nyttolast, 18 ’lo av startvikten .. 1 350 kg
motsvarande drivmedel ...................... 1 350 kg
marschfart ................................... 60 knop
svävhöjd vid marschfart ..................... 0,3 m
maximal svävhöjd vid lätt last .............. 0,45 m
längsta svävsträcka .......................... 120 naut. mil
Ett exemplar av typ 3031 beräknas bli klart för
försök och demonstrationer under 1961. Man avser
också att med hjälp av detta exemplar utreda
lämpligaste användningsområden, få klarhet i
stabilitets-och styrningsproblemen samt prova effektiviteten i
ett nytt system för luftstråleridån. Meningen är att
Fig. 1. Skiss av
projekterad
bärplansbåt för US
Navy.
1068 TSKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 39
Fig. 1. Luftkudde-farkosten Hovercraft typ 3031 för
18 passagerare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
