Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 40 - Sveriges energiförsörjning 1960—1980, av Nils Lundmark och Rolf Gradin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rolf Gradin
Sveriges energiförsörjning
1960-1980
Byrådirektör Nils Lundmark och civilingenjör Rolf Gradin, Stockholm
Nils Lundmark
Energi förekommer i olika former och det
finns inom många användningsområden en
konkurrens mellan tre eller flera av dessa olika
energiformer. När man studerar utvecklingen
för en speciell energiform måste man därför
också ta i betraktande hur användningen av
andra energiformer påverkas. Det kan ju t.ex.
direkt sägas att den kraftiga ökningen av
oljeförbrukningen under senare år till en stor del
berott på att oljan trängt ut de fasta bränslena
inom de flesta användningsområden.
Elektricitet är en av de mest betydande
energiformerna i Sveriges energibalans och när det
gäller att upprätta en prognos för elbehovens
utveckling — särskilt på längre sikt — är det
därför nödvändigt att ta hela
energiförsörjningen i betraktande. Konkurrensförhållandet
mellan elektricitet å ena sidan och andra ener-
MHjarder Mcai
Fig. 1. Sveriges
energibalans
1935, 1955, 1960
samt 1980
(prognos).
620.9(485)
giformer å den andra sidan bestäms
naturligtvis främst av de ekonomiska faktorerna men
även andra faktorer såsom tillgänglighet,
bekvämlighet, renlighet m.m. inverkar i större
eller mindre utsträckning.
Konkurrensförhållandet varierar för olika användningsområden.
I samband med studier som under våren
gjorts inom Centrala Driftledningen (CDL)
beträffande elbehovens utveckling fram till 1980
har också totalenergins utveckling under
samma tidsperiod undersökts. Genom att
prognosarbetet på detta sätt lagts upp på en vid bas
liar elbehovets utveckling kunnat sättas i
relation till totalenergins utveckling och en
nödvändig kollationering har därigenom kunnat
erhållas.
Sveriges energiförsörjning studerades senast
av 1951 års bränsleutredning, som avgav sitt
betänkande 1956 (SOU 1956:46 och 1956:58).
När energiförsörjningen nu på nytt undersökts
har det legat närmast till hands att utgå från
bränsleutredningens prognos. De
förutsättningar och de resultat som där lades fram har
granskats med utgångspunkt från de senaste
årens utveckling. Dessutom har
konkurrensförhållandet mellan speciellt elektricitet och
andra energiformer ytterligare penetrerats.
Evalveririgstal för elektricitet
Endast en metod med nyttoenergin såsom
beräkningsgrund kan ge en korrekt bild av
energiförsörjningen. Omvandlingsförlusterna måste
då uppskattas från fall till fall och detta är
ett mycket omfattande arbete, som inte utförts
i Sverige och som inte heller kan utföras på
basis av den energistatistik som finns.
Hittillsvarande utredningar har i stället baserats på
förbrukningen av primära och sekundära
energiformer.
Bränsleutredningen räknar i sin utredning
med att elkraft ur energisynpunkt motsvarar
det termiska energiinnehållet, 1 kWh = 860
kcal. Detta förfarande ger emellertid en
snedvriden bild av elkraftens (och i synnerhet av
vår vattenkrafts) roll i den totala
energiförsörjningen, eftersom den bättre verkningsgra-
TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 34 1081
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
