Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 40 - Sveriges energiförsörjning 1960—1980, av Nils Lundmark och Rolf Gradin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bussar och då denna övergång snart är
fullständigt genomförd måste ökningen så
småningom mattas. Detta understryks ytterligare
av att dieseldriften av lok är begränsad. Om
den årliga ökningen av förbrukningen av
mo-torbrännolja förutsättes oförändrad 70 000 m"
fram till 1970 och sedan något lägre eller 50 000
nr kan den nuvarande förbrukningen 1,1 milj.
m3 beräknas öka till 2,3 milj. m3 år 1980
(motsvarande ca 2,0 Mt).
Motorfotogenen är redan nu på tillbakagång
och utgör endast 0,2 milj. nr. En ytterligare
nedgång bedömes mest trolig och
motorfotogenen kommer därför år 1980 att vara i det
närmaste betydelselös, säg 0,1 Mt/år.
Flyget väntas öka kraftigt även i framtiden.
Några direkta hållpunkter för bedömning av
den framtida drivmedelskonsumtionen
föreligger emellertid inte. Till detta kommer att den
civila flygtrafiken även bunkrar i främmande
flyghamnar. Det räcker för nu aktuell prognos
att ånge flygets totala behov (bunkring inom
landet) till storleksordningen 1 milj. m3 (0,75
Mt) 1980.
Sjöfartens inhemska bunkring av
motorbränn-olja har redan beaktats i prognosen för
motor-brännoljan. Till detta kommer den bunkring
som sker med eldningsolja och som 1935
uppgick till 0,15 Mt, 1955 till 0,30 Mt och som 1960
beräknas uppgå till 0,50 Mt. En fortsatt ökning
av bunkringen med eldningsolja är sannolik och
en fördubbling av nuvarande 0,5 Mt till 1980
förefaller inte otrolig. Till detta kommer sedan
på samma sätt som för den civila flygtrafiken
den bunkring som sker i utländska hamnar.
Den totala el- och bränsleförbrukningen för
transporter år 1980 kan ur ovanstående
summeras till 2,1 TWh elkraft, 5,25 Mt
motordrivmedel och 1,0 Mt eldningsolja. Då är inte fartygens
och civilflygets bunkring i främmande länder
medräknad.
Industri
Industriproduktionen har under tidsperioden
1913—1959 ökat i genomsnitt 3,5 % per år.
Industrins totala energiförbrukning har ökat, fast
i långsammare takt. Verkan av den
rationalisering och den strukturförändring mot mindre
energislukande processer som skett har
övervägt över verkan av den automatisering som
ersätter mänsklig arbetskraft. Mellan 1935 och
1955 beräknas energiåtgången per
produktenhet ha sjunkit 20 %. Ser man på industrins
förbrukning av olika energiformer finner man
att olja och elektricitet nu dominerar medan
kol, koks och ved alltmer skjutits i bakgrunden.
Vid bedömningen av utvecklingen fram till
1980 har det ofta framförts att en ökning av
industriproduktionen med 3 % per år är mest
sannolik och vi räknar för denna
energiprognos med en sådan utveckling. I den
energiutredning för OEEC-länderna som nyligen
publicerats räknas för dessa länder med i
genomsnitt 3,75 % ökning per år; 3 % för Sverige,
som redan är högt utvecklat, förefaller rimma
bra med detta.
Industrins förbrukning av bränsle utom
elkraft beräknas 1960 uppgå till 52,5 miljarder
Mcal. ökningen under tidsperioden 1935—1955
har varit i genomsnitt 1,5 % per år och under
perioden 1955—1960 i genomsnitt 1,0 % per år.
En fortsatt ökning fram till 1980 med 1 % per
år bedöms rimlig med hänsyn till- den
förutsatta 3 % produktionsökningen per år och
förbrukningen av bränsle inom industrin blir då
64 miljarder Mcal, huvudsakligen olja.
Industrins elkonsumtion har under samma tid
enligt en gjord CDL-undersökning beräknats öka
nära 5 % per år.
Om bränslena ökar 1 % per år och
elektricitet 4,8 % per år, ger den mellan dessa
energiformer existerande fördelningen en ökning av
totalenergin med 2,6 % per år. OEEC räknar
i sin energiutredning med att 3,75 % per år
ökning av produktionsvolymen kräver en
total-energiökning med 3 % per år, dvs. våra 2,6 %
per år hos totalenergin stämmer bra med den
treprocentiga årliga produktionsökningen.
Detaljförbrukning
Elförbrukningen inom hushåll, jordbruk,
yrkesverksamhet och allmänna inrättningar kan
såsom ett maximialternativ enligt CDL
undersökningar beräknas öka ca 8 % per år fram till
1980. Förbrukningen inklusive förluster skulle
i så fall uppgå till storleksordningen 45 TWh.
Ökningstakten för användningen av övriga
bränslen i samma grupp av förbrukare
(huvudsakligen för uppvärmningsändamål) har de
senaste decennierna varit 1—2 % per år. 1960 års
förbrukning 60 miljarder Mcal ökar, om vi
antar drygt 1 % ökning per år till 75 miljarder
Mcal år 1980, dvs. med 15 miljarder Mcal.
Bostadsbeståndet, som i dag omfattar 2,83 milj.
lägenheter, väntas under samma tidsperiod öka
till ca 3,2 milj. Nybyggnaderna kommer
åtminstone till en början att omfatta mindre
lägenheter och vi antar för en
överslagsberäkning, att de i genomsnitt utgöres av 3 rum och
kök, dvs. nytillskottet blir 1,6 milj. rum. En
tumregel anger bränslebehovet till 1 t koks per
rum och år, dvs. enbart lägenhetsökningen
kräver 1,6 Mt koks per år eller drygt 10 miljarder
Mcal per år. Till detta kommer sedan
bränslebehovet för det samtidigt ökade antalet affärer,
samlingslokaler och allmänna inrättningar. Med
hänsyn till att en del av uppvärmningen väntas
ske med elektricitet, förefaller den a priori
förutsatta ökningen med 15 miljarder Mcal inte
orimlig. Per capita ökar den årliga
bränsleförbrukningen inom den allmänna sektorn enligt
dessa antaganden från 7 900 Mcal år 1960 till
9 000 Mcal år 1980.
Sammanfattning
Den utveckling av olika energiformer inom
olika förbrukningsgrupper, som skisserats här,
har sammanfattats i en energibalans för år 1980
(tabell 1) och även åskådliggjorts grafiskt (fig.
1). Det totala energibehovet 1980 prognoseras
bli ca 450 miljarder Mcal. Detta är samma to-
1084 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
