Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 40 - Radioisotopernas ekonomiska betydelse för industrin, av Hans G Forsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Radioisotopernas ekonomiska
betydelse för industrin
Att utnyttjandet av radioaktiv strålning har fått
rätt stor ekonomisk betydelse för industrin
framgår av att ett mycket stort antal företag
använder den i forskning eller vid kontroll av
produktionen.
Enligt en amerikansk rapport av 1959 från
National Industrial Conference Board1 sparades
på ett år ca 43 M$ brutto genom användning av
radioisotoper inom 27 olika industribranscher.
Enligt en av Atomic Energy Research
Establish-ment 1959 gjord uppskattning2 sparas genom
de radioaktiva hjälpmedlen 3,5 M£/år i
Storbritannien, och enligt en rysk uppgift sparas
1 700 MR/år i Sovjetunionen3. För Sverige har
tidigare endast tämligen osäkra överslag gjorts4,
som dock visat betydande besparingar. Man
har 1960 gjort en undersökning för att mer
ingående belysa radioisotopernas ekonomiska
betydelse för svensk industri5.
Enligt den svenska strålskyddslagen fordras
tillstånd för allt arbete med radioaktivt ma-
Tabell 1. Uppskattade besparingar inom svensk
industri genom användning av radioisotoper
Nettobesparing
direkt indirekt
Mkr/år Mkr/år
Tjockleksmätare
Papper ............................................1,0 1—10
Papp och massa ........................0,1 0,1—1
Plast ................................................2,0 0,5—5
Verkstadsprodukter ....................0,2 ?
ca 3 2—16
Nivämätare
Konventionella............... 0,2 —
Speciella (högtrycksprocesser) 0,2 —
Torrkokningsskydd .......... 0,3 —
0,7 ?
Radiografi .................... 0.5 ?
Spårämnesmetoder
Laboratorieförsök ............ 0,2 0,5
Fullskaleundersökningar ...... 0,1 0,5
0,3 1,0
Totalt ca 4,5 3—17
Civilingenjör Hans G Forsberg, Stockholm
539.155.2.004.14
terial. Hos Radiofysiska Institutionen vid
Karolinska Sjukhuset hade den 1 april 1960 231
tillstånd för industriell verksamhet registrerats.
Några av dessa gäller emellertid användningar,
såsom arbete med lysfärger och preparat för
avlägsnande av statisk elektricitet, vilka har
liten teknisk och ekonomisk betydelse.
Man kan för att belysa den ekonomiska
betydelsen dela in isotophjälpmedlen i
installationer för produktionskontroll, radiografi och
forskningshjälpmedel. De radiologiska
metoderna dominerar de båda första grupperna och
spårämnesmetoderna den sistnämnda (Tekn. T.
1956 s. 467; 1957 s. 417, 1117; 1958 s. 617, 797;
1959 s. 841, 877). Av installationer för
produktionskontroll utnyttjas i dag apparater för
tjockleks- och densitetsmätning (Tekn. T. 1957
s. 163; 1958 s. 724), nivåmätare,
torrkokningsskydd och apparater för kontroll av
förpackningar.
Tjockleksmätning
I industrin finns nu tjockleksmätare, eller
riktigare mätare av vikt per ytenhet från inte
mindre än åtta olika tillverkare. I regel ger de
ett mätfel på högst 1 %, en noggrannhet som
knappast kan uppnås vid någon annan metod.
En mätutrustning kostar 15 000—20 000 kr., om
den bara har ett visarinstrument till ledning
för en maskinskötare. Signalen från
instrumentet kan emellertid utnyttjas för automatisk
reglering av produktens tjocklek. Investeringen
blir då givetvis betydligt större, men man kan
spara arbetskraft.
Tjockleksmätare används för kontroll av
vikten per ytenhet hos papper, pappersmassa,
plaster, plastbelagd väv, valsat stål m.m.
Sammanlagt finns nu totalt ca 160 apparater på 83
arbetsplatser, varav ca 80 inom massa- och
pappersindustrin (45 arbetsplatser), ca 65
inom plast- och gummiindustrierna (27), 5 i
tobaksindustrin (5) och 9 i metall- och
verkstadsindustrin (6).
Densiteten hos vätskor, strömmande i rör, kan
också mätas på samma sätt. Ett mindre antal
sådana anläggningar utprovas för närvarande.
TEKNIS*. TIDSKRIFT 19(50 H. 40 1097
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
