Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 40 - De första specialbyggda behållarfartygen, av BoJ - Andras erfarenheter - Lagerrationalisering vid en cellulosaindustri, av ag - Zircaloy-2 olämpligt kapslingsmaterial för stora reaktorer, av SHl - Motorvibrationer vid glödtändningar, av Ebr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De första specialbyggda behållarfartygen
De första fartyg, som specialritats för transport av
godsbehållare, är M/S "Ftoridan" och M/S "New
Yorker". av vilka del sistnämnda sjösatts i
Baltimore i juli 1960 (jfr Tekn. T. 1959 s. 472).
Systerfartygen liar längden 110 ni. bredden 16 ni samt 4,4
m djupgående på full last. Ett dieseldrivet
dubbel-propellermaskineri ger farten 16 knop. Motorstyrkan
är 4 000 hk axeleffekt. Fartygen kan vartdera frakta
2 100 t i 170 lättbyggda behållare. Av dessa har
142 måtten 2,44X2,44X5,20 m (8’X8’X17’), medan
de övriga 28 har endast halva längdmåttet, 2,60 m
(8V2’). Omkring 20 °/o av behållarna är anordnade
för kvllast. På däcket kan lastas 50 bilar.
Fartygen skall sättas i trafik på de Stora sjöarna,
den amerikanska atlantkusten och Gulf-hamnarna.
Gaffeltruckar, som kan köra in och ut genom stora
portar i akterstäven, skall användas för lastning och
lossning. För vardera operationen beräknas 4,5 h.
Den rapporterade byggnadskostnaden, 7 M$, torde
avse båda fartygen tillsammans (Norwegian Shipping
News 1960 h. 18 s. 108). BoJ
andras erfarenheter
Lagerrationalisering vid en cellulosaindustri
Svenska Cellulosa AB har ett tjugotal fabriker som
var och en har egna förråd för förnödenheter för
drift och underhåll. Agnar man ej dessa förråd
tillräcklig uppmärksamhet, växer förrådsvärdena
och en mängd okuranta varor samlas. Som regel
kommer dessutom krav på större förrådsutrymmen
och mer personal.
Genom systematiskt och målmedvetet arbete har
koncernen nu lyckats halvera förrådsvärdet i
jämförelse med värdet 1952. Man började med att göra
upp listor på varugrupper som i sin tur delades upp
i kategorierna standardmaterial, användbart
material och överblivet material. Listor på de två senare
kategorierna cirkulerade mellan fabrikerna.
Huvuddelen av det överblivna materialet såldes som skrot.
Detta var att betrakta som en engångsåtgärd. Man
har dessutom uppställt regler för förrådshållningen.
I lager skall föras artiklar för vilka man, var gång
behov uppstår, av praktiska skäl inte kan avvakta
leverans eller när risk föreligger för ekonomiskt
betydelsefulla driftstörningar. Vidare måste man även
lagerföra sådana varor som har så lång leveranstid,
att om behov uppstår, leverans ej kan avvaktas, och
leverantören ej kan förmås att lagra artikeln för
företagets räkning.
Samtliga tillåtna förrådsartiklar är upptagna i en
förrådslista som anger användningsområde,
materialbeskrivning, artikelnummer som entydigt
bestämmer materialet, beställningspunkter och
beställningskvantiteter. Förrådslistorna skall säkerställa
kontinuerlig materieltillförsel, underlätta och möjliggöra
en ständig anpassning till standard samt ge
upplysning om de material som helst bör användas.
Förrådslistan uppgöres av förrådsförvaltaren,
granskas av berörd personal och godkännes av
platschefen. Införandet av listorna har i vissa fall med-
1108 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 40
fört ökade lager, då befintliga lager inneburit stora
risker för driftstörningar. Listorna utgör grundvalen
för koncernens .standardiseringsarbete som utföres
av en arbetsgrupp bestående av personal som
handhar underhållstjänsten på de olika fabrikerna.
Standarden går ut I ill hela företaget och till större
leverantörer, som härigenom kan överta en del av
förrådshållningen.
Samarbete i standardiseringsarbetet har inletts med
en del företag i samma bransch. För varje
kostnadsställe finns en person, som har det direkta ansvaret,
och ej förrådshållna varor debiteras direkt på
beställarens kostnadsställe (Göran Stahre vid STF:s
kurs "Lagerekonomi för tekniker" okt. 1959). ag
Zircaloy-2 olämpligt kapslingsmaterial
för stora reaktorer
Man har funnit att Zircaloy-2 nästan helt förlorar
sin duktilitet vid bestrålning med en dos av 5 • 1021
snabba neutroner. Hårfina sprickor i materialet, som
uppstår vid dettas bearbetning, har vållat
svårigheter vid Dresden-reaktorns drift. På grund härav
har General Electric begärt att få använda
rostfritt stål i stället för Zircaloy i Senn-reaktorn.
Härigenom stiger emellertid strömpriset med 0,1—0,15
c t/kWh (Nucleonics juni 1960 s. 21). SHl
Motorvibrationer vid glödtändningar
Knackningsljudet i bensinmotorer beror på de
plötsliga tryckstegringarna i förbränningsrummets
luftbränsleblandning, då "ändgasen", dvs. den del av
gasen, som icke hunnit nås av den ordinära
flam-fronten, självtänder. Ljudet är sålunda icke
tillkommet på grund av metalliska svängningar i själva
motorstrukturen. Vid glödtändningar är emellertid
detta ofta fallet. Under senare år har särskilt i USA
de kontinuerliga lågfrekventa glödtändningsljud,
som benämns "rumble" eller på svenska närmast
"brumning" (Tekn. T. 1960 s. 294 och 759—763),
undersökts ingående i detta avseende. Brumningen
är alltid förenad med uppkomst av avsättningar i
högkomprimerade bensinmotorers förbränningsrum
och anses lämplig som indikation på
glödtändnings-benägenheter hos motorer, bränslen, oljor m.m.
Undersökningar vid General Motors
forskningsav-delning har visat, att brumningen orsakas av
motorvibrationer inom frekvensområdet 500—-1 600 Hz.
Vidare konstaterades karaktäristiska maximivärden för
ljudstyrkan vid ca 800 och 1 000 Hz för den
använda provmotorn, oberoende av varvtalet (fig. 1).
Som jämförelse kan nämnas, att frekvensen av
vanlig knackning i samma motor låg vid ca 5 500 Hz.
Relativ ljudstyrka
Fig. 1. Ljudstyrka som funktion av frekvens i motor med
kompressionsförhållandet 12; 3 000 r/m. helt öppen trottel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
