- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
1109

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 40 - Andras erfarenheter - Motorvibrationer vid glödtändningar, av Ebr - Brittiska gaskylda kärnreaktorer, av SHl - Kondensationsslingor från flygplan kan utplånas, av O Lj - Snabb elektrolytisk hydrering, av SHl - Givare för rengöring med ultraljud, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 2.
Nedböjning av
ramlager under
tändning vid normal
drift och vid
brumning.

Vid prov med trådtöjningsgivare vid ett av motorns
ramlager, vars värden överfördes till oscillograf
(fig. 2), konstaterades vidare, att detta slag av
mo-lorvibrationer förekom vid brumning men ej vid
normala driftförhållanden för motorn (General
Motors Engineering Journal jan.—mars 1960 s. 22-—
23). EBr

Brittiska gaskylda kärnreaktorer

Man tror nu att det skall bli möjligt att innesluta en
kommersiell AGR-reaktor (Advanced Gascooled
Re-actor) i en skyddstank tack vare den minskning av
reaktorvolymen som uppnåtts vid byggandet av
AGR-prototypen i Windscale. Härigenom skulle man
utan risk kunna placera AGR-reaktorer i närheten
av tätorter, dvs. nära stora förbrukningsområden
för den genererade energin.

AGR är det andra steget i den brittiska
utvecklingen av den gaskylda reaktorn. Det första är
Cal-der Hall-typen som nu byggs i Bradwell, Berkeley,
Hunterston, Hinkley Point, Trawsfynydd, Dungeness
och Sizewell. Det tredje och troligen det sista blir
HTGG (High Temperature Gascooled).

AGR blir liksom Calder Hall grafitmodererad och
kyld med koldioxid, men den får svagt anrikat
bränsle och kanske bränsleelement med
beryllium-kapsling. Den prototyp för 28 MW eleffekt som
byggs i Windscale beräknas vara färdig 1961. HTGC
får grafitkapslat keramiskt bränsle. Ett
kriticitetsexperiment, Zenith, har byggts i Winfrith Heath,
och man har på samma plats börjat bygga en
halvstor anläggning för 20 MW värmeeffekt. Denna,
Dragon, utförs i samarbete med OEEC:s Enea.

Den första kommersiella AGR-reaktorn väntas bli
på 500—600 MW eleffekt. Det har ännu inte
bestämts när man skall börja bygga den; troligen
sätter man i gång först om två år främst därför
att man ännu vet för litet om de föreslagna
kaps-lingsmaterialens, berylliums och rostfritt ståls,
beteende under stark neutronbestrålning.

Priset på kraften från en fullstor AGR-anläggning
beräknas bli ca 0,5 p/kWh, vilket är lika med det
uppskattade priset på kraft från ett jämnårigt
ångkraftverk. Anläggningskostnaden som först
beräknats till 196—224 $/kW tros nu bli bara 168 $/kW
(875 kr/kW), en uppfattning som är grundad på

optimeringsstudier utförda med AEA:s automatiska
räknemaskin (Nucleonics juli 1960 s. 23). SHl

Kondensationsslingor från flygplan
kan utplånas

I USA har man lyckats lösa problemet att göra
kondensslingor från flygplan på höga höjder
osynliga (jfr Tekn. T. 1952 s. 986).

Förbränningsprodukterna från en turbojetmotor
innehåller ganska mycket vattenånga, som
kondenseras till små droppar, då luften är tillräckligt kall,
vilket den vanligen är på flyghöjder på över 8 000 m.
Dessa små droppar fryser omedelbart till iskristaller
och framträder under dagen som en tydlig, vit
strimma bakom flygplanet. Då ett stort fyrmotorigt
bombflygplan flyger med fullt motorpådrag på höga
höjder, levererar det per minut ca 70 kg nytt
material till kondensslingan. Genom den vita svansen
blir flygplanet lätt att upptäcka, vilket ur militär
synpunkt är en nackdel.

Man har studerat kondensfenomenet med hjälp av
simulerade turbojetstrålar i höghöjdskammare och
funnit, att iskristallerna i strålarna är 0,005—0,13
mm stora. Om det vore möjligt att göra
ispartiklar-na mindre än en ljusvåglängd, ansåg man att de
icke skulle bli synliga, då de ej skulle kunna
reflektera vitt ljus.

Man har nu lyckats finna ett ämne, som då det
tillsätts avgaserna, åstadkommer de önskade mycket
små kristallerna till en måttlig kostnad. Ämnet, som
är ett hygroskopiskt pulver, vars kemiska
sammansättning ej offentliggjorts, kan i måttliga kvantiteter
helt eliminera kondensationsslingor. Praktiska prov
med bl.a. flygplan av typen Boeing B 47 har visat,
att man lyckats (Aviation Week 19 sept. 1960 s. 27).

O hj

Snabb elektrolytisk hydrering

Elektrolytisk hydrering har blivit en avsevärt mer
attraktiv process än tidigare genom upptäckten av
en ny anod. Denna består av ett tunt
palladium-bleck, på ena sidan belagt med ett ungefär
fjärdedelen så tjockt skikt av uranhydrid. Vätgas på
hy-dridsidan skils av anoden från den lösning som skall
hydreras.

Palladium kan absorbera stora mängder väte, men
under 150—200°C går absorptionen mycket långsamt
eller inte alls därför att ett spärrskikt utbildas i
fasgränsen. Om palladiumytan överdras med
uranhydrid, som också absorberar väte, vandrar detta
snabbt in i palladiet vid rumstemperatur. Med
palla-dium-uranhydridanoden kan man därför hydrera
elektrolytiskt vid rumstemperatur och
atmosfärstryck (Chemical & Engineering News 25 juli 1960
s. 43). SHl

Givare för rengöring med ultraljud

Genom att använda ett blyzirkonattitanat som
ljudgivare uppnår man enligt uppgift en effektivare
och billigare rengöring (Tekn. T. 1958 s. 257; 1959
s. 656) än med magnetostriktiva givare eller
barium-titanatgivare. Den nya givaren består av ett tunt
skikt av blyzirkonattitanat PbTiZr03 mellan två
block av aluminium eller stål. Den arbetar vid 25
kHz som ett helvågssystem, medan de flesta andra
givarna arbetar vid 40 kHz som halvvågssystem.

Genom den relativt låga frekvensen ger den nya
givaren snabbare rengöring och förbrukar mindre
energi per volymenhet vätska än ett
bariumtitanat-system av samma storlek. Den nya givaren tillåter

Nedböjning

Tid

TEKNISK TIDSKRIFT 1960 H. 40 1109

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/1135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free