Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 41 - Svensk textilindustri, av Ivar Lindquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk textilindustri
I den näringspolitiska debatten har
textilindustrin under de senaste åren varit föremål
för stor uppmärksamhet, vilken icke alltid
varit av det mest smickrande slaget. Denna
debatt har, orrf man ser på den med en textilmans
ögon, varit utomordentligt förvirrad. Ofta har
den givit uttryck åt vanföreställningar, som
vittnat om föga kännedom om den industri som
debatterats och som bibringat den oinitierade
en fullständigt felaktig bild av textilindustrins
förhållanden.
Att debatten omkring textilindustrin varit
förvirrad är kanske icke så underligt, därför att
textilindustrin är icke en enhetlig industri,
utan sönderfaller i en hel rad olika branscher,
vilkas förutsättningar och förhållanden icke
sammanfaller. Ett omdöme, som kan vara
riktigt om en bransch, kan ofta vara helt felaktigt
om en annan och omvänt.
Det vanligast förekommande misstaget är, att
man blandar ihop textilindustri med
konfektionsindustri. Det är två vitt skilda industrier.
Med någon förenkling kan man säga, att
textilindustrin förädlar råvaran fram till vävnaden
och konfektionsindustrin tar hand om
vävnaden och formar den till plagg. Det är sålunda
samma artsskillnad mellan textilindustri och
konfektionsindustri, som det är mellan ett
järnbruk och en mekanisk verkstad.
Textilindustrin är en industri med hög
mekaniseringsgrad under det att inom konfektionsindustrin
det manuella arbetet allt fortfarande är
förhärskande. Redan av det skälet är dessa båda
industriers problem helt olika, och det finns
en hel rad andra förhållanden, som ytterligare
accentuerar skillnaden. Det jag skall tala om
här är textilindustri och icke
konfektionsindustri.
Struktur
Textilindustrin indelas vanligen horisontellt
allt efter de råvaror som bearbetas i
bomullsindustri, ylleindustri, lin-, jute- och
hampin-dustri samt sidenindustri. I den sistnämnda
Föredrag vid Svenska Teknologföreningens höstmöte den 30
september 1960 i Borås.
Direktör Ivar Lindquist, Borås
677(485)
gruppen ingår naturfiber och konstfiber. Inom
varje råvaruområde indelas textilindustrin
vertikalt allt efter den grad av bearbetning, som
varan undergår, i spinnerier, väverier,
trikåfabriker, bandfabriker, fisknätsfabriker och
beredningsverk. Det förekommer företag, som
endast omfattar ett förädlingssteg inom ett
rå-varuområde, men det förekommer också
integrerade och kombinerade företag.
I spinnerier, väverier och beredningsverk är
maskinutrustningen speciell för varje
råvaruområde. Maskinerna inom trikåindustrin och
bandindustrin är icke på samma sätt bundna
till en viss råvara utan i dem kan olika garner
bearbetas. Bomullsindustrin, ylleindustrin och
linneindustrin domineras helt av integrerade
företag, dvs. företag som omfattar hela
förädlingskedjan från råvara till färdig vävnad.
Sidenindustrin omfattar mestadels endast
vävning och beredning. Trikåindustrin och
bandindustrin domineras av företag, som startar sin
förädling med garn som råvara.
Som framgår av denna beskrivning blir det
en hel rad branscher inom textilindustrin.
Branschernas förutsättningar och
marknadsförhållanden är i många avseenden helt olika
och detta omöjliggör generella omdömen om
textilindustrin.
Dennas tillverkningsvärde är ca 2 000 Mkr.
Inom textilindustrin har bomullsindustrin det
högsta tillverkningsvärdet 500 Mkr.,
ylleindustrin har ca 350 Mkr. och trikåindustrin ca
300 Mkr.
Textilindustrins arbetareantal utgör ca 40 000
och textilindustrin är därmed ett av de större
yrkesförbunden inom Svenska
Arbetsgivareföreningen. Jag vill i anslutning härtill avliva
myten om att textilföretag under
krigskonjunkturen växte som svampar ur jorden och
därigenom åstadkom en överproduktion. Detta passar
bättre in på konfektionsindustrin, där
nybildningen av företag varit stor och där
arbetareantalet stigit med 40 % sedan 1938. Det
faktiska förhållandet är, att textilindustrin vare
sig under eller efter andra världskriget
kommit upp till det antal anställda, som man hade
i medeltal under perioden 1936—1938. Bransch-
TEKNIS*. TIDSKRIFT 19(50 H. 40 2121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
